Otroliga fakta om hjärnan - Den mänskliga hjärnan är oändligt fascinerande och idag vet vi att minnet, koncentration, logik, intuition, problemlösning och förmågan att kommunicera är välkända karaktäristiska hos den.
De första teorierna (Platon och Aristoteles) förknippade hjärnan med själen, och såg den som odödlig och gudomlig, men hur ser man på hjärnan i dagens forskning? 
Klicka på galleriet för att lära dig mer om din hjärna!

© Shutterstock

Sinnet - Sinnet (i samma betydelse som engelskans mind) är ett svårdefinierat begrepp. Alla vet ungefär vad det är, och i vardagsspråket är sinnet ofta synonymt med tanken eller medvetandet och ibland även förnuftet.

© Shutterstock

Vatten - Enligt The Guardian, består vår hjärna till 75% av vatten.

© Shutterstock

Vikt - Enligt Express väger hjärnan ungefär 1,5 kg och representerar 2-3% av vår kroppsmassa. Den använder 20% av vårt syre.

© Shutterstock

Lagerutrymme - Vår hjärna kan lagra motsvarigheten till 1 000 terabytes, skriver Daily Galaxy.

© Shutterstock

Kopplingar - Daily Galaxy skriver också att hjärnan har fler kopplingar än det finns stjärnor i vår galax.

© Shutterstock

Filosofer och medvetandet - Filosoferna var de första som studerade människans hjärna. Platon ansåg att hjärnan var en "vit duk", som fick kunskap genom goda egenskaper, oavsett sinnesupplevelserna.

© Shutterstock

Medvetandet - Medvetandet låter oss uppleva och reagera på ett oberoende sätt, men neuroforskare kan fortfarande inte förklara hur upplevelser processas och översätts till subjektiva intryck.

© Shutterstock

Minnet - Minnet definieras av förmågan att koda, lagra, behålla och minnas information, genom neurobiologiska medel och social interaktion, menar The Human Memory.

© Shutterstock

Intelligens - Intelligens ses enkelt som förmågan till logiskt tänkande, abstraktioner, minne, förståelse , självinsikt, kommunikation, inlärning, emotionell kontroll och problemlösning, skriver Encyclopedia Britannica.

© Shutterstock

Uppfattning - Hjärnans huvudsakliga funktion är att omvandla det våra sinnesförnimmelser till upplevelser. Den förmågan gör att vi kan organisera, identifiera och tolka informationen på ett sätt som gör att vi förstår världen, enligt Utne Reader

© Shutterstock

Déjà vu - "Déjà vu" kallas upplevelsen av att vi varit i en situation, på ett ställe eller sett en person tidigare, fastän vi vet att det inte är möjligtl, enligt The Conversation.

© Shutterstock

Drömmar - Freud och psykoanalysen hävdar att drömmar har funktionen att "släppa loss" våra hemliga önskningar eller det vi fruktar, som vi skäms över men som finns i vårat psyke.

© Shutterstock

Verklighet eller fantasi - När vi tittar på ett objekt letar hjärnan upp en sekvens neuroner och mönster från vår hjärna. Om vi föreställer oss någonting händer samma sak, samma sekvens representerar objektet. Därför gör hjärnan inte någon åtskillnad mellan fantasi och verklighet.

© Shutterstock

Fri vilja - Vissa neuroforskare hävdar att den fria vilja är en illusion eftersom hjärnan förutbestämmer våra medvetna val.

© Shutterstock

Rörelse - En av mysterierna med hjärnan är hur vi kan röra oss på ett kontrollerat och precist sätt, fastän våra nervimpulser är långsamma, godtyckliga och slumpmässiga.

© Shutterstock

Personlighet - En studie avslöjade att hjärnans utformning avslöjar mycket om vårt beteende och riskerna att utveckla en mentalsjukdom.

© Shutterstock

Tid - I sin bok '"Warped: Unlocking the Mysteries of Time Perception", förklarar författarinnan Claudia Hammond att vi, när vi är hotade eller är mycket rädda, upplever att tiden går långsamt. Dessutom behandlar hjärnan nya intryck olika i hjärnan. Det är därför vi lätt kommer ihåg händelser som inträffade mellan 15 och 25 års ålder.

© Shutterstock

Hur musik påverkar oss - Musik påverkar vårt nervsystem direkt genom talamus, så att centrum av våra känslor kan bli stimulerade säger HealthLine.

© Shutterstock

Förbättra trista historier - Forskare vid Institute of Neuroscience and Psychology at the University of Glasgow observerade att när människor blev tvungna att lyssna på en tråkig berättelse, "skrev hjärnan om" historien, förbättrade den och gjorde den mer intressant.

© Shutterstock

Fobier - Man har kunnat differentiera mellan 400 olika typer av fobier. I en studie av Emory University School of Medicine, kan fobier länkas till genetik, genom att minnet av en negativ upplevelse laddas ner i DNA:et från generation till generation.

© Shutterstock

Negativitetsgen - Enligt en vetenskaplig studie utförd av University of British Columbia, är vissa personer ett genetiskt anlag för att vara negativa. Det är ADRA2b-genen som gör att dessa personer upplever negativa känslor mer intensivt.

© Shutterstock

Metafysisk perception - Detta är förmågan att få information utan att använde de fem sinnena, utan genom ett sjätte, enligt The Telegraph.

© Shutterstock

Fjärrskådande - Detta är förmågan att få information från platser eller föremål genom att känna saker om dem.

© Shutterstock

Föraningar - Personer kan ibland säga sig ha fått information om kommande händelser utan att ha någonting omkring dem som pekar i en viss riktning. Man kan få en föraning i en dröm, till exempel, enligt Encyclopedia Britannica.

© Shutterstock

Telepati - Telepati definieras av en interaktion mellan två medvetanden, som kan sända tankar, minnen eller bilder skriver IFL Science.

© Shutterstock

Telekinesi - Enligt Encyclopedia Britannica, innebär detta en förmåga att påverka objekt eller levande varelser genom ens medvetande, utan att använda fysisk styrka.

© Shutterstock

Makrotelekinesi - Detta är när föremål flyttar på sig av sig själva. Vissa tror att detta hänger samman med unga personer med känslomässiga problem, enligt Institute for International Economic Policy.

© Shutterstock

Biotelekinesi - Detta är när telekinesi används på en människa. Ett exempel är att kunna påverka hudens ledningsförmåga av elektricitet under en viss tid.

© Shutterstock

Mikrotelekinesi - Detta fungerar på samma sätt som makrotelekinesi, men med mycket små beståndsdelar, som bara kan mätas med elektronisk apparatur, enligt Institute for International Economic Policy.

© Shutterstock