▲Skräckfilmer utnyttjar vår djupaste rädsla och utlöser ett antal känslomässiga reaktioner. Låt oss titta på de olika faktorerna och teknikerna som används i skräckfilmsindustrin.

▲En rädsla som de flesta av oss har som barn, utnyttjas ofta i skräckfilmer. Det bottnar i rädslan för det okända och för vad mörkret kan dölja vilket triggar vår fantasi.

▲När monstret inte är en människa, skapar leker det med idén att alla människor har den ondskan och att det kan hända oss alla.

▲Den dimmiga skrämmande skogen på natten, den gamla stugan i skogen eller det övergivna sjukhuset är alla läskiga platser där ondska kan manifestera sig.

▲Vi är vana vid att identifiera monster och mördare som onda ibland är de barn eller till synes synes harmlösa personer som är de värsta antagonisterna.

▲Åska och blixt kan utlösa rädsla hos människor av uppenbara skäl. Skräckfilmer använder ofta det till sin fördel.

▲Användningen av dissonant musik skapar spänning, eftersom vi naturligtvis förväntar oss en upplösning när vissa ackord spelas.

▲Att förlora en del av vår kropp är en skrämmande tanke. Skräckfilmer utnyttjar ofta den rädslan för att försätta sin publik i rädsla.

▲Ormar, spindlar och andra läskiga kryp kan utlösa fobiska reaktioner hos publiken och används för att lägga till ett extra lager av rädsla och terror.

▲Vår ultimata rädsla är nog rädslan att förlora våra liv. Att vara medveten om vår dödlighet och hur våra liv avslutas bara sådär är en mycket instinktiv rädsla hos oss.

▲För att alla elementen som vi nämnt hittills skrämmer oss och utlöser både psykologiska och kroppsliga symptom som gör att vi vill se mer.

▲Vår hjärtfrekvens, vårt blodtryck och andning ökar under och ibland efter det att vi ser en skräckfilm.

▲Ett antal signalsubstanser och hormoner frisätts när vi är rädda. Det är det som gör att många vill se mer och känna samma känsla igen.

▲Vill du ha alla spänningen av en adrenalinstinn upplevelse utan själva risken? Se en skräckfilm.

▲

Förväntningarna på att något hemskt kommer att inträffa gör att vi sitter limmade i soffan.

▲Men våra förväntningar uppfylls sällan. Händelseförloppet blir aldrig som förväntat, någon annan skadas, mördaren är inte den som publiken tror att det är och vi älskar det!

▲"Godzilla" handlar till exempel om ett monster som uppstått genom kärnkraftsstrålning. Filmen kom ut 1954, och Japan återhämtade sig fortfarande ifrån kärnvapenattacker som de utsatts för under andra världskriget.

▲En studie som genomförts på universitetsstudenter visade att ungdomar tittade på skräckfilmer för att se grafisk skräck. Fyra typer identifierades: Gore attraherade, spänningssökande, obestämd anledning och problemlösning. De två första motiven var särskilt identifierbara hos tonårspojkar och tonårsflickor.

▲

Enligt professor Mary Beth Oliver, från Penn State University, attraherar våldsamma, gore-filmer fler manliga tonåringar.

Medan psykologiska thrillers föredras av tonårsflickor.

▲Inte alla kan hantera den ångest som dessa filmer orsakar. Särskilt när temat är för bekant.

▲Vissa av oss utsöndrar inte lika mycket serotonin när de tittar på en skräckfilm. Så i huvudsak är spänningen inte värt det eftersom de negativa känslorna åsidosätter det positiva hormonella svaret.

▲Skräckfilmer har en mer kraftfull emotionell inverkan på barn. De är mer benägna att drabbas av negativa effekter som sömnstörningar, ångest och mardrömmar upp till dagar efter att ha sett en film.

▲

Spöklik musik betonar spänning och bidrar till den dramatiska effekten av vissa scener.

▲

En studie gjord på publiken vid filmen "The Shining" fann att hjärtfrekvensen ökade i genomsnitt 28,21% under den klassiska scenen "Here´s Johnny scenen".

▲

Trots att manuset gör att huvudpersonen ofta överlever i slutändan får publiken får känslan av att ha undkommit döden.

▲

"Fredag den 13:e" är ett exempel på USA: s rädsla för våld och seriemord under 80-talet.

▲

Det kunde vart värre, klicka vidare för att läsa om horror movies originally had much more sinister endings.

▲

Spänningen stiger, din puls ökar och dina pupiller vidgas, det känns som att du är en del av filmen, som att det är du som blir jagad av mördaren. Den känslomässiga och fysiska responsen som skräckfilmer utlöser hos sin publik är vad som som gör genren till en unik och respekterad filmgenre.

Men om skräckfilmer nu skrämmer oss, varför fortsätter vi att titta på dem? Vissa människor tycker om att titta på skräckfilm och vissa gör det inte. Att avsiktligt försätta dig i en situation där du känner dig hotad handlar till viss del om hur väl du hanterar stress, adrenalin och rädsla enligt författaren och sociologen Margee Kerr.

I det här galleriet har vi listat olika anledningar och faktorer som får oss att återbesöka skräckfilmernas värld om och om igen.