Från spanska till koreanska och allt däremellan
Musik anses med rätta vara ett universellt språk då det på genomgripande sätt kan överbrygga både tid och gränser. Medan musik har förmågan att locka fram starka känslor som vanligtvis skulle ligga i dvala har den samma effekt på våra minnen. Utan vidare ansträngning kan musik inte bara hjälpa oss att återkalla gamla minnen, utan också hjälpa oss att skapa nya.
Hur går detta till, och varför har vi ingen kontroll över det? Klicka igenom det här galleriet för att ta reda på hur det kommer sig att våra sinnen är så musikaliskt följsamma.
Musik inverkar i allra högsta grad på minnet tack vare dess förmåga att påverka känslor och skapa starka mentala associationer. När vi lyssnar på musik triggas flera delar i hjärnan att reagera känslomässigt och kognitivt, vilket naturligtvis påverkar sättet på vilket vi kommer ihåg saker.
Det finns i grunden två typer av minne, närmare bestämt "procedurellt" och "episodiskt" minne. Procedurellt minne är också känt som "muskelminne" och inbegriper vanor eller rutiner som kan göras utan vidare eftertanke. Episodiskt minne kräver dock medveten hågkomst och används av hjärnan för att komma ihåg saker.
Vissa låtar eller musikstycken kan bli sammanflätade med personliga minnen och därför fungerar de som auditiva bokmärken för viktiga händelser. Om du lyssnar på musiken igen flera år senare är det mycket möjligt att du drar dig till minnes dessa ögonblick från det förflutna.
Olika genrer och musikstilar kan framkalla olika känslomässiga reaktioner, vilket påverkar hjärnans förmåga att hämta minnen. Detta gäller särskilt om man lyssnar på olika stilar vid olika tillfällen.
Hågkomst av favoritmusik från det förflutna kallas "musikalisk nostalgi" och ses som en rik väv av självbiografiska minnen. När du upplever svårigheter i livet kanske du kommer på dig själv med att lyssna på musik från det förflutna för att känna dig lugnare då detta bringar en känsla av trygghet.
Kopplingen mellan musik och minne bottnar i hjärnans limbiska system, som sköter bearbetningen av känslor och minnesbildning. Musik kan konsolidera våra minnen och koda våra känslor genom att aktivera denna del av hjärnan.
Vissa människor associerar automatiskt musik eller andra ljud med olika färger. Detta kallas kromestesi. Färgkombinationerna skiljer sig från person till person, men det verkar som att höga toner ofta förknippas med ljusare färger, medan mörkare färger kopplas till mer dova ljud.
När hjärnan kommer i kontakt med musik frisätts dopamin, som i grunden är sinnets belönings-/njutningssystem. Inte nog med att musik hjälper minnet, det får dig också att må bra!
Medryckande låtar eller rim – så kallad mnemoteknik – är bra för inlärning och bibehållande av information. Mnemotekniska enheter drar nytta av rytmiska och melodiska mönster för att forma en starkare hjärna.
Mnemoteknik används också inom reklam och marknadsföring, eftersom varumärken vill att deras kunder ska uppleva starka känslor när de tänker på en produkt eller tjänst. Jinglar är ett utmärkt exempel på detta.
Musik kan till och med förbättra minnet, då det ger en grund för att organisera och komma ihåg information. Detta beror på att förutsägbara beats och tempon hjälper till att synkronisera de kognitiva processerna i hjärnan.
Musikaliska upplevelser i barndomen, som att lära sig spela ett instrument eller sjunga i kör, kan ha långsiktig positiv inverkan på minnesutvecklingen. Minnesnätverken stärks trots allt genom upprepad övning.
"Mozarteffekten" är en teori om att klassisk musik tillfälligt kan förbättra de kognitiva funktionerna, inklusive minnet, även om man inte klarlagt effekterna på sikt. Vissa föräldrar spelar till och med klassisk musik för sina barn i spjälsängen i hopp om att det ska boosta deras IQ.
Bakgrundsmusik i skolor kan inverka positivt på inlärning och minnesförmåga och vissa typer av musik hjälper eleverna att koncentrera sig. Studier har visat att musik med medeltempo kan göra det lättare för dem att hålla fokus under längre perioder.
Musikterapi handlar om att dra nytta av musikens kraft för att förbättra minnet, kognitionen och det känslomässiga välbefinnandet hos personer med neurologiska tillstånd som demens och Alzheimers sjukdom. Faktum är att vissa patienter med dessa sjukdomar kan sjunga med utan ansträngning i sånger, trots att personliga minnen fallit bort.
Patienter som lider av demens har uppvisat markant förbättring av både humör och hjärnfunktion vid användning av personliga spellistor. Välbekant musik från förr väcker bevarade minnen och framkallar positiva känslomässiga reaktioner. Detta förbättrar med all säkerhet livskvaliteten.
Mjukvaruutvecklare arbetar med att skapa musikspelare som använder artificiell intelligens för att utforma anpassade spellistor i syfte att lugna människor som känner sig oroliga.
Man har sett en koppling mellan musikalisk utbildning och bättre minne, detta då musiker ofta uppvisar överlägsen minnesförmåga när det kommer till ljud. Att lära sig spela ett instrument är vanligtvis en grundläggande del av träningsminnet.
Improvisation uppmuntrar spontan kreativitet och kan förbättra minnet genom att stimulera divergent tänkande och problemlösningsförmågan.
Processen att lära sig musikstycken och spela dem och och om igen innebär repetitiv övning, vilket stärker det sätt på vilket hjärnan skapar minnen. Hjärnans ökade neurala förmåga kan sedan gynna personen på alla andra områden i livet.
Det säger sig självt att gemensamma musikaliska upplevelser, som att sjunga med vänner, kan främja social anknytning och skapa kollektiva minnen. Det är onekligen något magiskt med att dela minnen med andra människor.
Kopplingen mellan musik och minne sträcker sig bortom individuella erfarenheter till kulturella och kollektiva minnen. Musik fungerar som en förvaringsplats för kulturarv, bevarar kollektiva minnen och för vidare den kulturella identiteten från generation till generation.
Förutom att bara lyssna på musik eller delta i musikalisk utbildning har studier visat att aktivt låtskrivande och musikskapande också har en djupgående inverkan på förmågan att komma över traumatiska minnen.
I avsaknad av musikinstrument kan blott försöket att föreställa sig det också stimulera hjärnnätverk som är involverade i minne och perception. Det är därför många musiker kan ses öva även när de inte fysiskt håller i sina instrument, eller anledningen till att de flesta helt från ingenstans kommer ihåg texter till låtar som inte ens spelas.
Musikaliska berättelser, som filmer eller pjäser med sång eller instrumentala motiv, kan ge upphov till kraftfulla känslomässiga reaktioner och bidra till att skapa minnen och empati.
Sammantaget formar musik våra minnen och identiteter. Det stimulerar sensoriska upplevelser och främjar social anknytning, vilket gör det till ett kraftfullt verktyg för förbättring av minnet och känslomässigt uttryck.
Källor: (Music & Memory) (Levine Music) (Harvard Health) (The Washington Post) (TakeLessons) (Twelve Tone Music School)
Har du minnesproblem? Försök att lyssna på musik
Kan musik ta dig tillbaka till din barndom?
MUSIK Hjärnan
Musik anses med rätta vara ett universellt språk då det på genomgripande sätt kan överbrygga både tid och gränser. Medan musik har förmågan att locka fram starka känslor som vanligtvis skulle ligga i dvala har den samma effekt på våra minnen. Utan vidare ansträngning kan musik inte bara hjälpa oss att återkalla gamla minnen, utan också hjälpa oss att skapa nya.
Hur går detta till, och varför har vi ingen kontroll över det? Klicka igenom det här galleriet för att ta reda på hur det kommer sig att våra sinnen är så musikaliskt följsamma.