Kontroversiellt mode kan ta sig olika uttryck
Musik, liksom mode, har alltid varit ett sätt att uttrycka sig. Mode och musik definierar olika perioder; det är till exempel lätt att skilja mellan de utsvängda byxorna och psykedeliska trycken som var på modet 1969 och den mörka eyelinern och de svarta kläderna som gotharna gick runt i på åttio- och nittiotalet.
Mode och musik vävdes samman då musik blev ett sätt att uttrycka individualitet, politiska övertygelser och idéer, snarare än bara underhållning. Musikens inflytande på modet (och vice versa) är tydlig under nästan varje decennium av 1900-talet.
Jazzmusik ansågs till en början vara skandalös då den uteslutande spelades på nattklubbar och lönnkrogar vars klientel utgjordes av alla raser.
Kvinnor som uppskattade jazz började förkasta traditionella roller och använde korta klänningar, inga behåar och löst sittande kläder som gav dem friheten att dansa hela natten lång. Därmed föddes flappermodet.
I samband med att tv, film och musik blev allmänt tillgängligt och begreppet rock'n'roll-stjärna blev en grej ville tonåringar klä sig likadant som sina idoler.
De flesta modehus tillgodosåg bara vuxnas smaker, men när tonårsmarknaden växte på femtiotalet föddes också tonårsmodeindustrin.
Jack Kerouac myntade uttrycket "Beat Generation" och syftade på den underground, antikonformistiska ungdomen i New York City från fyrtiotalet till mitten av sextiotalet. Beatniks lyssnade på rytmisk jazz, och Bob Dylans koppling till Beat Generation är absolut tydligast i hans låt "Desolation Row".
Beatnikmodet hämtade inspiration från den akademiska världen och moderna jazzartister. Svarta polotröjor var vanligt förekommande och kvinnor bar svarta jeans eller capribyxor tillsammans med överdimensionerade tröjor – och trotsade därmed timglasmodet på fyrtio- och femtiotalet.
I slutet av femtiotalet i London kallades unga män och kvinnor som lyssnade på modern jazz för modernister. Under sextiotalet började dessa modernister, eller mods, lyssna på soul-, ska- och rockgrupper som The Who och Small Faces.
I mitten av sextiotalet hade brittiska rockband börjat anamma modlooken och detta anhang. Män bar skräddarsydda kostymer med Chelseastövlar och kvinnor bar minikjolar.
Medan tonåringarna i London anammade modrörelsen blev amerikanska tonårspojkar inkallade till Vietnamkriget. Musiker började skriva anti-etablissemangsmusik och experimentera med LSD, vilket skapade en fusion av rock, folkmusik, blues och psykedelisk rock.
Hippies var nonkonformister som förkastade de etablerade institutionernas värderingar och drömde om världsfred. De gick bland annat runt i utsvängda byxor, batiktröjor och maxiklänningar.
Den första punkmusiken var influerad av ska, reggae och soul, men blev dock snabbt känd för sin aggressiva rock med endast en touch av ska.
Punkmusiken fokuserade på individualitet och frihet och modevalen var allt som skilde sig från mainstream. Ljust färgat hår, piercingar och skinnjackor var populära.
Vivienne Westwood och Malcolm McLaren drev butiken "Sex" på King's Road i London, vars specialområde var kläder som definierade punkrörelsen.
Musiker på sjuttiotalet anammade science fiction, som var starkt framträdande i popkulturen. David Bowie och Marc Bolan hämtade inspiration från sci-fi och lät detta utspelas i bakgrunden under sina framträdanden. Det hela resulterade i glamrockens födelse.
Glamrockmodet kännetecknades av androgynitet, med en bekymmerslös flamboyans och massor av glitter. Många gillade musiken men var mindre förtjusta i moderörelsen, varför vissa ansåg glamrock vara den första popsubkulturen.
Gothmusiken började som death rock, en mörkare variant av punk, men utvecklades till synthpop och New Wave. Några kända gothrockband är The Cure, Bauhaus och Siouxsie and the Banshees.
Inspirerat av gothrockens mörkare teman kännetecknas gothmodet av svarta kläder (ofta sammet eller satin), nät, kedjor och platåstövlar.
På nittiotalet kanaliserade förortsungar sin ångest och ilska mot världen till ett sound som kom att bli känt som grunge. Nirvana, Hole och Bam Bam är några av nämnda scens mest kända band.
Flanellskjortor, koftor och slitna baggyjeans är kännetecknande för grungestilen. Modet är ett eko av rörelsens dysterhet och allmänna obryddhet.
I slutet av åttiotalet och början av nittiotalet var hiphop en av de mest populära musikformerna. Hiphopkulturen etablerades av afroamerikaner – DJ Kool Herc, Afrika Bambaataa och Grandmaster Flash är några av rörelsens mest anmärkningsvärda medlemmar.
Hiphopmodet bestod av överdimensionerade skjortor, jeans och tröjor. Designern Tommy Hilfiger var en av de första stora modeskaparna som använde rappare som ett sätt att marknadsföra sina streetwear.
New rave är en brittisk musikscen, med electronicainfluerad indiemusik, som var populär mellan 2005 och slutet av 2008. Band som CSS, Klaxons och New Young Pony Club var populära på den tiden.
Den nya ravescenens modeval innefattade fluorescerande material, glowsticks och shutter shades.
Emomusik kännetecknas av känslomässiga eller bekännande texter och uppstod som en variant av hardcore och posthardcorepunk i mitten av åttiotalet. Den var dock särskilt populärt på 2000-talet och My Chemical Romance var ett av de mest kända emobanden på den tiden.
Under början till mitten av 2000-talet var emomodet mörkt och alternativt, precis som musiken. Anhängarna hade stuprörsjeans, svart eyeliner, bandtischor och rakt, svart hår med lång lugg.
Elektronisk dansmusik (EDM) fick ett uppsving i Amerika under 2010-talet. EDM-fester eller raves lade tonvikten vid fred, kärlek, enighet och respekt med en önskan att vara en trygg och inkluderande gemenskap.
EDM-rörelsen handlar om att uttrycka sig på ett levande sätt och modet kännetecknas av djärva färger, fuskpäls och utsvängda byxor.
Väl inne på 2020-talet bryter popartister som Lil Nas X och Harry Styles mot könsnormer med sina musik- och modeval. Genom att offentligt utmana toxisk maskulinitet har de skapat ett forum där deras fans tryggt kan uttrycka sig.
Källor: (Forbes) (Fashinza) (WMSC)
Musikindustrin har haft en enorm inverkan på olika generationer, med allt från efterliknande av Elvis Presleys frisyrer till att anamma Michael Jacksons ikoniska danssteg. Historiskt sett har musiker varit trendsättare när det kommer till mode och deras stil har ofta blivit lika känd som deras musik. Även om musikens inflytande på mode kanske inte är lika iögonfallande som det varit under tidigare decennier blev Taylor Swifts "The Eras Tour" början på trenden att byta vänskapsarmband, och visade därmed på det fortsatta symbiotiska förhållandet mellan musik och mode.
Nyfiken på hur musik och mode går hand i hand? Klicka vidare för att läsa mer.
Påverkar musik våra klädval?
Musik och mode går hand i hand
MODE Punk
Musikindustrin har haft en enorm inverkan på olika generationer, med allt från efterliknande av Elvis Presleys frisyrer till att anamma Michael Jacksons ikoniska danssteg. Historiskt sett har musiker varit trendsättare när det kommer till mode och deras stil har ofta blivit lika känd som deras musik. Även om musikens inflytande på mode kanske inte är lika iögonfallande som det varit under tidigare decennier blev Taylor Swifts "The Eras Tour" början på trenden att byta vänskapsarmband, och visade därmed på det fortsatta symbiotiska förhållandet mellan musik och mode.
Nyfiken på hur musik och mode går hand i hand? Klicka vidare för att läsa mer.