© Getty Images

Stereotypen -

Det finns en allmän stereotyp att personer som är kreativa också är mer benägna att lida av psykisk sjukdom. I flera år har den stereotypa bilden av den deprimerade tänkaren eller bipolära konstnären, eller något av liknande slag, förekommit i vårt samhälle.

© Getty Images

Ursprung -

Denna stereotyp har till stor del sin upprinnelse i det faktum att det har funnits kreativa genier som också har lidit av psykisk sjukdom, som till exempel Vincent van Gogh eller Virginia Woolf.

© Getty Images

Moderna exempel -

Sedan har vi också 27-klubben, vilket är en grupp kända kreativa personer som dött vid 27 års ålder, däribland Jimi Hendrix (1942-1970), Kurt Cobain (1967-1994) och Janis Joplin (1943-1970).

© Getty Images

Koppling -

Om man verkligen är sjuk, så som van Gogh var, är det för det mesta mycket svårt att producera arbete. Det verkar råda ett slags föreställning om ​​att deras arbete bara kunde skapas tack vare deras psykiska sjukdom, men detta kan minst sagt ifrågasättas.

© Getty Images

Koppling -

Att psykisk ohälsa ger upphov till kreativitet eller vice versa har väldigt lite uppbackande evidens, bortsett från några kända exempel. Om det finns någon koppling mellan de två är det mer sannolikt att det är en korrelation snarare än ett orsakssamband. (På bilden: Percy Shelley)

© Getty Images

Geni -

De speciella fallen med världsberömda individer är avvikelser om man tittar på den mer utbredda kopplingen mellan kreativitet och psykisk ohälsa eftersom de var genier, eller, för att uttrycka sig med andra ord, inte den genomsnittliga personen. (På bilden: John Keats)

© Getty Images

Var hade det hela sin början? -

Stereotypen kom sig av ett simpelt citat av Aristoteles (384-322 fvt). Han fastslog att "det har aldrig funnits något stort geni utan ett visst drag av galenskap." Men "galenskap" behöver inte nödvändigtvis betyda psykisk sjukdom. (På bilden: Platon och Aristoteles)

© Getty Images

Stereotyp -

Från och med då trodde folk att genialitet medförde psykisk sjukdom. Det utvecklades sedan till föreställningen om ​​att kreativitet var någonting kopplat till psykisk sjukdom, men detta är två mycket olika saker.

© Getty Images

Kreativitet -

För att kunna förstå varför vi har överbetonat sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom måste vi först definiera kreativitet. Den formella definitionen är förmågan att kunna "producera genom fantasifull skicklighet."

© Shutterstock

Kreativitet -

Definitionen bör vara mer omfattande för att kunna inrymma vad vi menar när vi talar om det med hänvisning till psykisk sjukdom. Dr Gregory J. Feist, ledande forskare inom kreativitet och psykologi, menar att det finns två kriterier.

© Shutterstock

Kreativitet -

När du är kreativ måste det du producerar vara både "originellt" och "meningsfullt för någon grupp av människor."

© Shutterstock

Socialt påfund -

Kreativitet är i själva verket en social etikett. Ta van Gogh som exempel. Han ansågs inte vara särskilt kreativ förrän efter sin död eftersom hans målningar inte hade någon betydelse för andra människor under hans livstid. Allmänheten ansåg bara att han saknade skicklighet.

© Getty Images

Psykisk sjukdom -

Nu behöver vi ta en titt på baslinjen. Om människor tror att psykisk ohälsa är kopplad till kreativitet bör vi först känna till hur många det är som lider av psykisk sjukdom. Vi kommer att använda statistik från USA som ett exempel.

© Shutterstock

Hur många? -

Enligt National Institute of Mental Health lever nästan en av fem amerikanska vuxna med en psykisk sjukdom.

© Getty Images

Vad inbegriper det hela? -

Detta inkluderar de sju huvudtyperna av psykisk störning: humörsjukdomar, ångeststörningar, personlighetsstörningar, psykotiska störningar, ätstörningar, traumarelaterade störningar och missbruksstörningar.

© Shutterstock

Kreativ -

Människor som är kreativa inom sitt specifika område befinner sig ofta i det övre skiktet eftersom de bidrar med något nytt och det även är meningsfullt för andra. Detta gäller inte bara inom konst utan också inom naturvetenskap och samhällsvetenskap. (På bilden: Marie Curie)

© Getty Images

Studie -

Dr Fiest bestämde sig för att genomföra en studie om världens mest kreativa människor. Han ville ta reda på om myten om det "galna geniet" var sann.

© Shutterstock

Tillvägagångssätt -

Han och hans forskarlag gick igenom biografierna om människor som av befolkningen ansågs kreativa. De samlade in uppgifter om huruvida de hade någon form av psykisk sjukdom. De sorterade in människor i kategorier av konstnärer och forskare.

© Shutterstock

Kontrollgrupp -

För att ha något att jämföra resultatet med samlade forskarlaget också in uppgifter från idrottares biografier eftersom det jobbet inte ansågs vara särskilt kreativt.

© Shutterstock

Resultat -

År 2016, när studien genomfördes, uppgav forskningen att 46% av amerikanerna hade uppfyllt kriterierna för ett tillstånd av psykisk ohälsa möjligt att diagnostisera någon gång under sin livstid. Dr Fiest fann att alla kreativa och icke-kreativa människor som hade biografier skrivna om sig uppvisade en förhöjd risk att lida av psykisk sjukdom.

© Shutterstock

Resultat -

Forskarna låg på 61% och konstnärerna 86%. Intressant var att idrottarna låg på 62%, vilket indikerar att det inte är kreativiteten som kan framkalla psykisk sjukdom utan någon annan faktor.

© Shutterstock

Resultat -

Även om det vid första anblick kan verka som om stereotypen är bekräftad bör du ta ett steg tillbaka innan du gör detta antagande. Studien fann också att forskare är mer benägna att begå självmord än konstnärer samt att idrottare har mer problem med drogmissbruk.

© Shutterstock

Varför? -

Forskarna tror att kreativa personer inom vetenskapen är mer benägna att ta sina liv eftersom det i deras arbete inte finns lika många kanaler där de kan uttrycka sig.

© Shutterstock

Konstnärer -

Forskarna teoretiserar också kring att anledningen till att vissa av dessa kreativa personer från allra första början kommit in i konst är att det är ett sätt att förlika sig med sin egen verklighet.

© Shutterstock

Koppling -

Det verkar som om kreativitet inte kräver eller förvärrar psykisk sjukdom utan är ett sätt att hantera den. Det kan vara anledningen till att människor som är mer benägna att utveckla eller lida av psykisk sjukdom dras till kreativa yrken.

© Shutterstock

Framstående kreativa personer -

Ha i åtanke att den typ av kreativitet som diskuteras i studien omfattar en sällsynt grupp människor, de som har blivit kända tack vare sina skapelser. I verkligheten lider inte alla skapande människor av psykisk sjukdom.

© Getty Images

Slutsats -

Vad gäller människor som är kända för att vara kreativa verkar det som att konstnärer är mer benägna att lida av psykisk sjukdom, men detta är inte den enda variabeln. Berömmelse, uppväxt och en rad andra faktorer spelar också roll.

© Shutterstock

Stereotyp -

Vår stereotypa föreställning om att kreativitet ger upphov till psykisk sjukdom och vice versa stämmer inte i de flesta människors fall. Det råkar vara så att de som tenderar att ha en psykisk störning lockas av de kreativa yrkena eftersom de bidrar till att hantera deras problem. (På bilden: Sylvia Plath)

© Getty Images

Hjälp -

Om du kämpar med psykisk ohälsa finns det många platser och kanaler som står redo att hjälpa till. Sök på “jourtelefon för psykisk sjukdom” för att hitta en hjälplinje nära dig.

Källor: (Moraine Valley Community College Library) (National Institute of Mental Health) (Indian Journal of Psychiatry)

Se även: Kändisarna som bidrar till att öka medvetenheten kring psykisk ohälsa

© Shutterstock