Vad är en adrenalinkick för någonting? - Vad är det egentligen som händer när du får en adrenalinkick? Massor av saker, faktiskt. De främsta orsakerna till en adrenalinkick är hot, stress och spänning. Förekomsten av någon av dessa faktorer kommer att utlösa frisättningen av hormonet adrenalin, även känt som epinefrin, i blodomloppet. Adrenalin förbereder kroppen på det som kallas för flykt- och kamprespons. Detta är en automatisk fysiologisk reaktion på en händelse som upplevs som oroande eller skrämmande. Men vad gör adrenalin mer exakt i kroppen och vid vilka tillfällen är detta det absolut sista du behöver?

Klicka vidare för att få reda på mer om för- och nackdelarna med en adrenalinkick.

© Shutterstock

Binjuren -

Adrenalin produceras i medulla i binjurarna. Binjurarna är placerade strax ovanför njurarna.

© Shutterstock 

Frisättning av adrenalin -

När en stressig eller farlig situation uppstår kommer ditt hjärta sannolikt att börja slå snabbare, dina händer bli svettiga, andetagen kortare och du börjar instinktivt leta efter ett sätt att fly, en väg ut ur situationen.

© Shutterstock

Hypotalamus -

När detta sker aktiverar din hypotalamus, en del av det limbiska systemet i hjärnans bas, det sympatiska nervsystemet. Detta är också känt som flykt- och kampresponsen - en automatisk fysiologisk reaktion på en händelse som uppfattas som stressande eller skrämmande.

© Shutterstock 

Mer adrenalin -

Detta svar uppmanar i sin tur hjärnan att instruera binjurarna att producera mer adrenalin.

© Shutterstock 

Omdirigerar blod -

Adrenalin släpps ut i hela blodomloppet, där det gör att blodkärlen drar ihop sig och omdirigerar blod till de stora muskelgrupperna, inklusive hjärtat och lungorna.

© Shutterstock 

Bultande hjärta -

Denna adrenalinkick är en av kroppens vitala försvarsmekanismer och förbereder kroppen för kamp eller flykt. Den första indikatorn på en adrenalinkick är ökad hjärtfrekvens, detta "bultande" som vanligtvis förknippas med ökad rädsla eller stress.

© Shutterstock 

Extra syre till lungorna -

Som reaktion skickar denna kick extra syre till lungorna, till exempel för att hjälpa en person att fly från ett hot.

© Shutterstock 

Ökning i styrka -

Adrenalin dirigerar om blod till musklerna och ökar tillfälligt styrkan.

© Shutterstock 

Smärtlindrare -

Förutom att ingjuta en känsla av kraft och vigör kan adrenalin tillfälligt hämma kroppens förmåga att känna smärta.

© Shutterstock 

Ytlig andning -

Med olika muskelgrupper som roffar åt sig allt syre kan andningen bli ytlig och snabb när vi får i oss mer syre och förbereder oss på att lägga benen på ryggen om situationen skulle kräva detta.

© Shutterstock 

Ökad vakenhet -

På samma sätt kan en plötslig adrenalinkick få dig på tårna och hjälpa dig att fokusera mentalt - mycket användbart om du behöver planera en snabb reträtt från ett potentiellt hot.

© Shutterstock 

Vilka är biverkningarna? -

Svettning som ett resultat av stress eller ångest är en vanlig sidoeffekt av en adrenalinkick.

© Shutterstock 

Vidgade pupiller -

En annan sidoeffekt av adrenalin är vidgningen av pupillerna. Detta sker i syfte att låta mer ljus komma in i ögonen och därmed förbättra synen.

© Shutterstock 

Känner sig yr -

Men förändringen i blod- och syretillförseln kan göra att du känner dig yr.

© Shutterstock 

Icke-fysiska stressfaktorer -

Påslag av adrenalin kan också vara resultatet av icke-fysiska stressfaktorer, så som relationsproblem eller ekonomiska bekymmer.

© Shutterstock 

Sömnproblem -

Faktum är att för mycket adrenalin är skadligt för vår fysiologi. Förändringarna i kroppen kan bli problematiska och obekväma. Störningar i sömnmönstret är en av de negativa sidoeffekterna. Problem med matsmältningen och hormonreglering kan också uppstå.

© Shutterstock 

Ihållande ökningar av adrenalin -

Med tiden kan ihållande ökningar av adrenalin öka blodtrycket, skada blodkärlen och öka risken för hjärtinfarkt eller stroke.

© Shutterstock 

Stressnivåer -

Stress i sig är en väldokumenterad orsak till adrenalinkickar.

© Shutterstock 

Posttraumatiskt stressyndrom -

Enligt Storbritanniens nationella hälso- och sjukvård har studier visat att personer som lider av med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan uppleva adrenalinpåslag till följd av minnen eller tankar om trauma. Detta gäller vanligtvis krigsoffer eller offer för överfall.

© Shutterstock 

Uppfattat hot -

Dessutom har det visat sig att personer med PTSD fortsätter att producera stora mängder kamp-eller-flykt-hormoner även när det inte föreligger någon fara och eventuella hot har passerat.

© Shutterstock 

Söker efter adrenalinkickar -

Det finns naturligtvis personer som gillar dessa adrenalinkickar. Folk som ägnar sig åt extremsporter, så kallade adrenalinjunkies, går ofta mycket långt för att uppnå dessa kickar, inte minst fallskärmshoppare. Faktum är att fallskärmshoppning ger en av de mest påtagliga adrenalinkickarna som en människa kan uppleva.

© Shutterstock 

Tittar på skräckfilm -

Enligt Forbes är den ultimata skräckfilmen "Sinister" (2012) med Ethan Hawke i huvudrollen. En studie drog slutsatsen att hjärtfrekvensen hos deltagarna i en testgrupp nådde en topp på 86 slag per minut när man tittade på den här filmen, den högsta siffran från de 50 högst rankade skräckfilmerna som ingick i experimentet. Det är en skrämmande hög adrenalinnivå!

© Shutterstock 

Bungee jumping -

Bungee jumping är ett annat välkänt tidsfördriv som får adrenalinet att pumpa. Gravida kvinnor, personer med hjärtproblem och de med högt blodtryck rekommenderas inte att ägna sig åt den här skräckfyllda fritidsaktiviteten.

© iStock

Extrem forsränning - Forsande vatten och adrenalin har länge gått hand i hand.

© Shutterstock

Dyka med hajar -

Att göra sig själv tillgänglig som potentiell lunch för en stor vit haj ger garanterat en adrenalinkick!

© Shutterstock 

Så här kan man kontrollera adrenalin -

Om vi bortser från alla dess spännande konnotationer med äventyrssporter finns det fortfarande personer som föredrar att behålla kontrollen över sina adrenalinnivåer. Ett sätt att göra detta på är att lära sig tekniker för att motverka kroppens stressrespons. Träning är ett utmärkt verktyg och yoga eller tai chi-övningar, som kombinerar rörelser med djup andning, hjälper till att främja jämvikt i kroppen och tillåter din kropp att vila och reparera sig själv.

© Shutterstock 

Meditation -

Faktum är att vila och matsmältning fungerar som ett direkt svar på alternativet flykt och kamp. Meditation fungerar på samma sätt som yoga i och med att det ger både kropp och själ den balans som behövs för att motverka eventuella adrenalinkickar.

© Shutterstock 

Undvik telefonen -

Motstå frestelsen att scrolla planlöst på telefonen strax innan sänggåendet. Detsamma gäller datorer och tv-apparater eftersom för mycket blått ljus kan göra dig orolig, stressad och deprimerad. Och när det gäller att lyssna på hög musik i hörlurarna innan du försöker somna? Tja, det säger sig självt, eller hur?

© Shutterstock 

I en nödsituation -

Om du blir tagen på sängen av en adrenalinkick kan det att andas i en papperspåse balansera syretillförseln till kroppen. Detta saktar ned syreupptaget och kan hjälpa till att minska yrselkänslor. Det kan också bidra till att man känner sig lugnare och att man har mer kontroll.

© Shutterstock 

Associerade ord -

Ett annat bra förslag på självhjälp för att bekämpa en oönskad adrenalinkick är att välja och upprepa ett specifikt ord som verkar både lugnande och meningsfullt. Detta kan underlätta mentalt fokus och distrahera kroppen från adrenalinets negativa effekter.

Källor: (Healthline) (Psychology Tools) (Harvard Business Review) (NHS) (Forbes)

Se även: Har blått ljus en mörk sida?

© Shutterstock