© Shutterstock

Vad är interoception för någonting? -

Interoception har att göra med medvetenheten om de signaler som dina inre organ skickar till din hjärna. Detta inkluderar hjärtat, lungorna, tarmen och blåsan. Det handlar om förmågan att känna igen de känslor som kommer inifrån din kropp.

© Shutterstock

Bakom kulisserna -

Våra organ är i ständig kommunikation med våra hjärnor, men vanligtvis på en undermedveten nivå som vi inte själva lägger märke till. Vi kommer inte att känna att våra kroppar reglerar vårt blodtryck eller blodsockernivåer, men det finns vissa inre förnimmelser som vi är medvetna om.

© iStock

Hjärtats slag -

Om du till exempel sitter tyst och blundar kan du känna ditt eget hjärta slå. Faktum är att du kanske kan höra det som att ljudet kommer från dina öron snarare än utanför.

© iStock

Vanliga signaler -

Vi kan lägga märke till alla möjliga signaler som våra organ skickar till våra hjärnor, till exempel hunger, törst, illamående, behovet av gå på toaletten och till och med klåda (huden är trots allt kroppens största organ).

© Shutterstock

Interoception och känslor -

Ett annat exempel är sammandragning av magmusklerna eller någon annan form av spänning i kroppen. Denna medvetenhet i form av interoception är särskilt viktig när det kommer till våra känslor och vårt välbefinnande.

© Shutterstock

Rädslorespons -

Om du plötsligt stöter på en ilsken och morrande hund kommer din kropp att svara mycket snabbt. Din puls kommer att öka och dina muskler spännas. Detta är en fysiologisk reaktion på rädsla, men den inträffar innan du ens hunnit bli medveten om att du är rädd.

© Shutterstock

Kropp före sinne -

Enligt moderna forskare blir vi medvetna om vårt känslomässiga tillstånd först när vi lägger märke till förändringen i vårt fysiska tillstånd, detta via interoception. Rädsla, lycka, sorg och spänning avger alla fysiska signaler i kroppen. Interoception är djupt kopplat till intuition.

© Shutterstock

Individuell medvetenhet -

Varje person har sin egen nivå av medvetenhet när det gäller hans eller hennes interoceptiva signaler. Man hade kunnat be en grupp människor att räkna sina hjärtslag under en minut utan att ta pulsen och sedan jämföra det med de verkliga siffrorna. Det kommer sannolikt att förekomma en påtaglig variation i hur exakt de lyckats räkna sina hjärtslag.

© Shutterstock

Påverkan på välmående -

Medvetenhetsnivån vad gäller våra interoceptiva signaler är direkt kopplad till vår förmåga att reglera våra känslor. Om du märker när din puls ökar, dina muskler spänns och din andning blir allt snabbare har du också förmågan att lägga märke till när du är upprörd eller orolig.

© Shutterstock

Emotionell intelligens -

Detta ger dig en bättre inblick i vad som händer och sker just nu och gör att du kan fatta bättre beslut. Om du känner dig överväldigad kan du stanna upp, identifiera känslorna och ta några djupa andetag. Om du har drabbat samman med en arbetskamrat kan du konstatera att du håller på att tappa besinningen och ta ett steg tillbaka.

© Shutterstock

Interoception och psykisk hälsa -

Om du inte är medveten om och inte känner till din kropps signaler är det också mindre troligt att du kan reglera dina känslor. Det har att göra med att interoception är tätt sammankopplat med psykisk hälsa och välbefinnande.

© Shutterstock

Depression och frånkoppling -

En studie av en stor grupp människor som lider av depression visade att de hade låg interoceptiv medvetenhet när det kom till deras egna hjärtslag. Om du inte kan känna de signaler som din kropp sänder kan det leda till att du känner dig slö och känslomässigt avdomnad. Dessa är vanliga symptom på depression.

© Shutterstock

Ångest och hypermedvetenhet -

De som lider av ångest är mer benägna att ha kontakt med sina interoceptiva signaler, men kan eventuellt tolka dem på ett undermåligt sätt. Fysiska symptom på ångest inkluderar ökad puls, en känsla av en knut i bröstet, ytlig andning, ökad kroppstemperatur. bland många fler.

© Shutterstock

Överlevnadsinstinkter -

Våra kroppar reagerar mycket påtagligt på stress och ångest eftersom dessa är direkt kopplade till vår överlevnad. Din kropp går in i ett intensivt förberedelsestillstånd när den känner av ett hot, frigör adrenalin och kortisol och reducerar funktionen till icke-väsentliga organ.

© Shutterstock

Moderna stimuli relaterade till rädsla -

Numera kan ett "hot" vara en anställningsintervju eller en social situation som gör oss nervösa, snarare än en hungrig tiger! Det vet inte våra kroppar om, men vi vet. Oavsett börjar vissa som lider av ångest få mer panik när de lägger märke till de interoceptiva signalerna om att de upplever stress.

© iStock

Katastroftänkande gällande kroppens signaler -

De som upplever en panikattack för första gången tror ofta att de är på väg att få en hjärtinfarkt och kommer att hamna på akuten. Även under mindre dramatiska omständigheter kan de fysiska signalerna av ångest göra känslan av rädsla mer intensiv och även förvärra den känslomässiga upplevelsen.

© Shutterstock

Intuition och frånkoppling -

Studier tyder på att vår interoception är kopplad till vår fundamentala intuitiva förmåga. Våra kroppar svarar innan vi ens är medvetna om vad som försiggår. De som har en undermålig interoception kan känna sig frånkopplade, vilket kan vara ett tecken på allvarligare psykisk ohälsa.

© Shutterstock

Tidiga tecken på psykisk ohälsa -

Forskare tror att reducerad känslighet för interoceptiva signaler kan vara ett tecken på mental dissociation, vilket kan vara en föregångare till vanföreställningar och psykos. Personen blir allt mer frånkopplad från både sig själv och verkligheten.

© Getty Images

Självuppfattning -

Interoception hjälper oss att bilda vår allra mest grundläggande uppfattning om oss själva. Patienter som lider av psykos tycks ofta uppleva ett slags "depersonalisering", vilken berövar dem denna känsla.

© iStock

Interoceptiva terapiformer -

Nya terapiformer utvecklas i syfte att utröna huruvida ökad interoceptiv medvetenhet kan bidra till att behandla ångest och andra psykiska problem. Personer med autism löper högre risk att ha problem med interoception, liksom ångest, och tidiga studier tyder på att interoceptiv träning kan reducera deras stressnivåer avsevärt.

© Shutterstock

Känslomässig reglering -

Större medvetenhet kring dina interoceptiva signaler kan hjälpa dig att bättre uppfatta ditt känslomässiga tillstånd, sluta tänka katastroftankar och formulera ett hjälpsamt svar på situationen som minskar dina stressnivåer.

© Shutterstock

Interoceptiv mindfulness -

Professor Cynthia Price vid University of Washington har utvecklat en ny form av mindfulness som fokuserar på interoception. Mindfulness handlar vanligtvis om mental upplevelse och lugn i sinnet, men Prices metod riktar fokus mot de interoceptiva förnimmelserna i kroppen.

© Shutterstock

Forskning gällande beroende -

Hennes initiala arbete har varit med patienter som lider av missbruksproblem. De har ofta svårt för att reglera sina känslor och känner sig frånkopplade från sig själva, vilket förvärrar deras beroendeproblematik.

© Shutterstock

Lovande resultat -

Hittills har denna form av interoceptiv mindfulness visat sig minska depression och begär hos hennes patienter. En årslång studie visade att det ökade patienternas förmåga att avstå från missbruk, jämfört med de standardmässiga behandlingarna.

© Shutterstock

Gynnsamt för alla -

Men interoceptiv mindfulness är inte bara till hjälp för dem som lider av allvarliga sjukdomar. Professor Price tror att denna metod kan vara till nytta för alla som vill reducera stress och uppnå en högre nivå av medvetenhet i sina liv.

© Shutterstock

Inifrån och ut -

Otroligt nog kan våra interoceptiva signaler också påverka våra yttre sinnen, så som syn och ljud. Det sägs att "seeing is believing", men i det här fallet är det mer så att vi ser det vi vill se.

© Shutterstock

Interoception och rasrelaterade fördomar -

Om din kropp tror att du befinner dig i fara och börjar skicka interoceptiva signaler om rädsla är det mer troligt att du ser ett hot framför dig, även om det i själva verket inte finns där. Detta har observerats i fall med rasrelaterade fördomar.

© Shutterstock

Bias och rädsla -

Det är ett sorgligt men välkänt faktum att svarta misstänkta löper mer än dubbelt så hög risk att dödas av polisen om de är obeväpnade jämfört med vita misstänkta. Föremål som till exempel mobiltelefoner eller plånböcker tas ofta felaktigt för vapen eftersom polisen är mer benägen att tro att en svart person kommer att utgöra ett hot.

© Getty Images 

Rädsla och felbedömning -

En studie utförd i ett laboratorium visade att dessa rasfördomar är djupt rotade hos vissa människor. De vita deltagarna uppvisade ökad puls och var mer benägna att felidentifiera ett ofarligt föremål som ett vapen när det följdes av en bild av en svart person.

© Shutterstock

Vi ser det vi vill se -

Slutsatsen av studien var att hjärtfrekvensen faktiskt kan förbättra en persons uppfattning av stimuli som ger upphov till rädsla.

© Shutterstock

Människokroppens komplexitet -

I allmänhet tänker vi på hjärnan som moderkortet högst upp i pyramiden som styr resten av kroppen. Interoception visar oss att hjärnan ofta bara svarar på signaler från våra inre organ, så det kan faktiskt förhålla sig precis tvärtom.

Källor: (Psychological Science) (Frontiers) (The Guardian)

Se även: Varför tror vi att vi har rätt även när vi har fel?

© iStock