© Shutterstock

Dysautonomi -

Dysautonomia hänvisar till en grupp sjukdomar som kan uppstå när det autonoma nervsystemet inte fungerar som det ska.

© Shutterstock

Autonoma nervsystemet -

Det autonoma nervsystemet (ANS) reglerar olika funktioner i kroppen som sker automatiskt. Dessa inkluderar andning, hjärtslag och matsmältning. Om ANS inte fungerar som det ska kan du uppleva problem med andningen, hjärtat och blodtrycket och även ha svårt att kontrollera blåsan.

© Shutterstock

Primär dysautonomi -

Dysautonomi kan visa sig på två olika sätt. Det ena är i form av primär dysautonomi, vilket innebär att det är en enskild sjukdom och att det inte förekommer några andra sjukdomar.

© Shutterstock

Sekundär dysautonomi -

Sekundär dysautonomi är när en person har en annan sjukdom eller åkomma och dysautonomi uppstår som ett tillstånd till följd av det. Många vanliga sjukdomar har dysautonomi som en potentiell bieffekt.

© Shutterstock

Associerade sjukdomar -

Dessa inkluderar diabetes, Parkinsons sjukdom, multipel skleros, reumatoid artrit, lupus, HIV, borreliainfektion, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, celiaki, vitamin B- och E-brist, bland många andra.

© Shutterstock

Vem drabbas av det? -

Dysautonomi är ett relativt vanligt tillstånd som drabbar cirka 70 miljoner människor världen över. Det är något du kan födas med, utveckla gradvis i takt med att du åldras eller drabbas av mycket plötsligt senare i livet. Det drabbar män och kvinnor i lika stor utsträckning.

© Shutterstock

Hur pass allvarligt är det? -

Vissa människor upplever mycket milda symptom och dessa har knappt märkbar inverkan på deras övergripande livskvalitet. I andras fall kan de vara extremt allvarliga, eller till och med ha dödlig utgång.

© Shutterstock

Vad orsakar det? -

Dysautonomi uppstår när nerverna i ditt ANS inte kommunicerar ordentligt med andra delar av din kropp. Detta kan ge upphov till en rad olika symptom.

© iStock

Symptomen -

Dessa ANS-störningar kan störa blodtrycket, andningen, matsmältningen, hjärtfrekvensen, njurfunktionen, pupillvidgningen, den sexuella funktionen såväl som kroppens temperaturreglering.

© Shutterstock

Symptomen -

Med tanke på de många områden i kroppen som kan påverkas av dysautonomi är listan över möjliga symptom oändlig. Den inkluderar saker som bland annat balansproblem, ljuskänslighet, andfåddhet, bröstsmärtor, matsmältningsproblem, humörsvängningar, svimning och många fler.

© iStock

Utlösare -

Tillståndet och symptomen kan förvärras av vissa faktorer, till exempel alkohol, uttorkning, stress, varma miljöer eller åtsittande kläder.

© Getty Images

Utlösare -

Ibland kan virussjukdomar utlösa dysautonomi, liknande kroniskt trötthetssyndrom. Det kan också utlösas genom exponering för vissa kemikalier. Gulfkrigssyndromet som uppträdde hos soldater som återvände från Gulfkriget 1990-1991 är ett exempel på dysautonomi.

© Getty Images

Primära tillstånd -

Som nämnts tidigare är dysautonomi ett paraplybegrepp som omfattar en grupp olika tillstånd som innebär att ANS inte fungerar som det ska. Låt oss ta en titt på några av de vanligaste tillstånden.

© Shutterstock

Neurokardiogen synkope (NCS) -

Neurokardiogen synkope är den vanligaste formen av dysautonomi. Det huvudsakliga symptomet är svimning, men frekvensen av dessa svimningar kan variera drastiskt. Vissa människor kanske bara svimmar ett par gånger under en hel livstid, medan andra kan svimma ett par gånger om dagen.

© Shutterstock

Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS) -

POTS är en sjukdom som påverkar hjärtat. Det orsakar problem med cirkulationen i kroppen, vilket kan leda till svimning efter att man har rest sig upp, andnöd och bröstsmärtor.

© Shutterstock

Familjär dysautonomi (FD) -

Familjär dysautonomi är en typ av genetisk dysautonomi som drabbade ärver från sina släktingar. Det kan orsaka ökad känslighet för smärta, problem med att reglera kroppstemperaturen och försämrad vätskeproduktion i ögonen.

© iStock

Familjär dysautonomi (FD) -

Familjär dysautonomi är vanligare bland ashkenaziska judar, eller personer med östeuropeiskt ursprung.

© Shutterstock

Multipel systematrofi (MSA) -

Multipel systematrofi är en livshotande form av dysautonomi som förekommer hos personer över 40 år. Det kan orsaka problem med hjärtfrekvensen, lågt blodtryck, oförmåga att kontrollera blåsan och erektil dysfunktion (impotens).

© Shutterstock

Ren autonom försvagning -

Personer som lider av denna sjukdom upplever ett visst blodtrycksfall när de reser sig upp. Symptomen inkluderar yrsel, svimning, synproblem, bröstsmärta och trötthet. Vissa gånger kan symptomen lindras genom att man sätter sig ned.

© Shutterstock

Diagnos -

Det är viktigt att få tag på en kunnig neurolog eller kardiolog för att diagnostisera dysautonomi. Det kan behöva göras en mängd olika tester för att ställa korrekt diagnos. Ett vanligt alternativ är tippbrädetestet.

© Shutterstock

Tippbrädetest -

Det huvudsakliga testet för att diagnostisera dysautonomi är tippbrädetestet. Detta till synes ganska märkliga test flyttar patienten från en liggande till en stående position.

© Shutterstock

Tippbrädetest -

Personen ligger på ett bord med fötterna säkrade och bordet rör sig och lutar vederbörande upp i stående position. Dennes blodtryck och andra funktioner mäts för att se huruvida ANS svarar på rätt sätt.

© Shutterstock

Andra test -

Andra tester som en läkare kan utföra för att diagnostisera dysautonomi är bland annat svettningstester, andningstester, blodprov och hjärtupparbetning.

© Shutterstock

Hur kommer det sig att det så ofta feldiagnostiseras? -

Dysautonomi anses vara en "osynlig sjukdom" och kan vara svår att diagnostisera. Symptomen är omfattande och avfärdas eller misstolkas ofta av mindre erfarna läkare.

© Shutterstock

Hur behandlar man det? -

Det finns inget sätt att bota dysautonomi. Det finns dock en mängd olika behandlingar som kan användas för att hantera symptomen. Följande är några av de vanligaste strategierna.

© Shutterstock

Drick mer vatten -

Att dricka mer vatten rekommenderas vanligtvis för dem som lider av dysautonomi. Att konsumera lite extra vätska hjälper till att hålla uppe blodvolymen, vilket kan reducera symptomen. Varje persons läkare bör kunna ge råd om hur mycket mer han eller hon behöver dricka.

© Shutterstock

Salt -

Att tillsätta lite extra salt till kosten kan också bidra till att hålla en normal vätskevolym i blodkärlen, vilket är viktigt för att upprätthålla ett sunt blodtryck.

© Shutterstock

Håll huvudet högt -

Att sova med huvudet höjt över kroppen bidrar också till att reducera symptomen. Detta kan göras genom att man lägger en extra kudde eller två under huvudet så att det höjs med cirka 15 till 20 cm.

© Shutterstock

Läkemedel -

Med tanke på att lågt blodtryck är en vanlig bieffekt av dysautonomi kan vissa läkemedel som till exempel fludrokortison och midodrin, vilka höjer blodtrycket, vara nödvändiga.

Källor: (Cleveland Clinic) (Verywell Health)

Se även: Stjärnor som lider av kroniska sjukdomar

© Shutterstock