© Shutterstock

Vad är inkontinens? -

Kontinens hänvisar till förmågan att kontrollera urinblåsan och tarmen. Inkontinens handlar om ofrivillig förlust av kontroll över urinblåsan och tarmen. Urininkontinens är oavsiktlig urinering och avföringsinkontinens rör sig om avsaknad av kontroll över tarmtömningen.

 

EN EN

© Shutterstock

Urininkontinens -

Urininkontinens är okontrollerat urinläckage. Tillståndet kan drabba både män och kvinnor.

© Shutterstock

Det är inte en sjukdom -

Urininkontinens är inte en sjukdom. Snarare är det ett symptom på en rad olika tillstånd. Det finns också flera typer av urininkontinens.

© Shutterstock

Ansträngningsinkontinens -

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste typen av urininkontinens. Det handlar om urinläckage när blåsan utsätts för tryck, till exempel när du hostar, skrattar eller nyser.

© Shutterstock

Ansträngningsinkontinens -

Ansträngningsinkontinens kan också framkallas av träning, promenader, böjning och lyft. Svaga bäckenmuskler gör att urinen kan komma ut. Tillståndet är vanligt bland äldre kvinnor och mindre vanligt bland män.

© Shutterstock

Trängningsinkontinens -

Trängningsinkontinens är urinläckage när du känner ett plötsligt, intensivt behov av att kissa, eller strax därefter.

© Shutterstock

Trängningsinkontinens -

Vid trängningsinkontinens, som ibland kallas överaktiv blåsa, talar hjärnan om för blåsan att tömmas – även när den inte är full. Tillståndet uppstår också när blåsans muskler är överaktiva. De drar ihop sig (klämmer) för att urinera innan urinblåsan är full. Denna ofta obehagliga känsla kan till exempel påverka en persons sömn och är vanligare bland män med prostataproblem och kvinnor efter klimakteriet.

© Shutterstock

Överflödesinkontinens -

Överflödesinkontinens är vanligare bland män och handlar om en oförmåga att tömma blåsan helt, vilket orsakar frekvent läckage.

© Shutterstock

Överflödesinkontinens -

Överflödesinkontinens uppstår som ett resultat av att kroppen producerar mer urin än vad urinblåsan klarar av, eller att urinblåsan är full och inte kan tömmas, vilket gör att den läcker. Personer med överflödesinkontinens tömmer aldrig blåsan helt, vilket gör att de riskerar läckage. Detta tillstånd är sällsynt bland kvinnor och är vanligare bland män med prostataproblem eller som har kroniska sjukdomar som multipel skleros, stroke eller diabetes.

© Shutterstock

Blandinkontinens -

Blandinkontinens är en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Detta är vanligare bland kvinnor.

© Shutterstock

Blandad inkontinens -

De som har oturen att drabbas av både ansträngnings- och trängningsinkontinens känner sig plötsligt kissnödiga, vanligtvis efter hosta eller nysningar. Det bästa sättet att hantera detta tillstånd är att fastställa exakt vad som utlöser reaktionerna.

© Shutterstock

Total inkontinens -

Total inkontinens är när urinblåsan inte kan hålla någon urin alls, vilket gör att du kissar konstant eller upplever återkommande läckage.

© Shutterstock

Total inkontinens -

Total inkontinens är en ständig och total avsaknad av kontroll över blåsan. Det betyder att du alltid läcker urin, ett resultat av att muskulaturen som omger urinvägarna inte längre fungerar.

© Shutterstock

Hantera urininkontinens -

Det råder ingen tvekan om att urininkontinens kan vara frustrerande och tidskrävande. Det finns dock saker du kan göra för att lätta på bördan av att leva med tillståndet.

© Shutterstock

Drick enligt ett schema -

Hantering av urininkontinens handlar i grund och botten om att stärka en svag blåsa. Gör detta genom att inta vätska enligt ett schema och begränsa mängden du dricker. Tanken är att lära urinblåsan när den ska fyllas och när den ska tömmas.

© Shutterstock

Begränsa sådant som irriterar urinblåsan -

Det hjälper att minska intaget av saker som så att säga irriterar urinblåsan, bland annat koffein, alkohol och citrushaltiga vätskor. Dessa är vanligtvis svårare för urinblåsan att bearbeta. Om du röker bör du vara medveten om att tobak också är mycket irriterande för urinblåsans slemhinna, förutom att det ökar risken för urinblåsecancer.

© Shutterstock

Gör ett toalettschema -

Precis som när du följer ett vätskeschema är det bra att ha ett toalettschema eftersom det hjälper till att förhindra att blåsan blir för full. Försök att gå på toaletten minst varannan till var tredje timme under dagen och töm alltid blåsan innan fysisk aktivitet, innan du lämnar hemmet eller går och lägger dig.

© Shutterstock

Bäckenbottenträning -

Om du är fysiskt kapabel bör du ta för vana att göra bäckenbottenövningar (kegelövningar är bäst). Att stärka musklerna i bäckenbotten kan minska urininkontinens med så mycket som 90 %. Se bara till att tömma blåsan först.

© Shutterstock

Gå ned i vikt -

Övervikt kan försvaga bäckenbottenmusklerna och orsaka inkontinens på grund av fettvävnadens tryck mot urinblåsan. Genom att gå ned några kilon kan dina symptom lindras, eller ännu bättre, försvinna helt.

© Shutterstock

Hantera förstoppning -

Undvik förstoppning! När du försöka pressa ut hård avföring ökar trycket i bäckenet och urinblåsan. Minska risken med en fiberrik kost och kom ihåg att dricka tillräckligt med vatten (samtidigt som du håller koll på vätskeschemat).

© Shutterstock

För dagbok -

Fördelarna med att skriva dagbok är välkända, så varför inte föra dagbok över urinblåsan? På så sätt kan du registrera ditt vätskeintag och toalettmönster under en viss tidsperiod. Det är också bra att ha urinerings- och läckageepisoder på pränt när du pratar med vårdpersonal.

© Shutterstock

Fekal inkontinens -

Fekal inkontinens är om möjligt ännu mer plågsamt än urininkontinens. Detta är då avföring läcker från ändtarmen utan förvarning.

© Shutterstock

Okontrollerad tarm -

Fekal inkontinens, även kallad avförings- eller tarminkontinens, sträcker sig från tillfälligt läckage när du släpper dig till total avsaknad av tarmkontroll.

© Shutterstock

Tecken och symptom -

Några tecken och symptom på fekal inkontinens är ett plötsligt och okontrollerbart behov av att bajsa och att du bajsar på dig trots att du inte visste att du behövde gå på toaletten.

© Shutterstock

Andra indikatorer -

En annan indikator är att du ibland läcker bajs, till exempel när du släpper dig.

© Shutterstock

Andra problem -

Fekal inkontinens kan förekomma i samband med andra tarmproblem, såsom diarré, förstoppning, gaser och uppblåsthet.

© Shutterstock

Dags att söka vård -

Du bör alltid uppsöka läkare om du har svårt att kontrollera tarmarna. Det är av yttersta vikt att fastställa orsaken för att få en prognos. Behandlingen beror på vad som orsakar problemet.

© Shutterstock

Behandling -

Behandlingen kan i första hand innebära användning av inkontinensprodukter, till exempel bindor (som även de med urininkontinens använder).

© Shutterstock

Lägg om din kost och motion -

Det kan vara bra att undvika livsmedel som förvärrar diarrén, till exempel mejeriprodukter och fet mat, för att lindra symptomen på fekal inkontinens. Det hjälper också att göra samma bäckenbottenövningar som rekommenderas för personer med urininkontinens.

© Shutterstock

Du är inte ensam! -

Det kan vara svårt att prata om inkontinens, även med läkare. Tillståndet går dock att behandla, så det första du bör göra är att rådgöra med vårdpersonal. Det är också bra att komma i kontakt med andra som har haft inkontinens och ta del av deras erfarenheter. Till exempel har National Association for Continence i USA och Bladder Health UK aktiva onlinegemenskaper där du kan få stöd och uppmuntran.

Källor: (Johns Hopkins Medicine) (National Association for Continence) (Bladder Health UK) (Urology Care Foundation) (NHS) (Mayo Clinic)

© Shutterstock