Vad är mikrosömn och vad beror det på? -

Har du någonsin nickat till framför datorn? Kan du plötsligt rycka till när du tittar på tv eller, värre, när du sitter bakom ratten på väg hem från jobbet? Om detta låter bekant kan du ha att göra med mikrosömn.

Mikrosömn har vissa likheter med – men skiljer sig från – narkolepsi och uppstår när kroppen går in i ett plötsligt och fullständigt sömntillstånd som kan vara i uppemot femton sekunder. Det kanske inte låter jätteallvarligt, men under fel omständigheter kan mikrosömn få katastrofala konsekvenser.

Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.

© Shutterstock

Definition av mikrosömn -

Mikrosömn inträffar när hjärnan går in i ofrivilligt sovläge under en mycket kort tid, vanligtvis uppemot femton sekunder.

© Shutterstock

Liknande narkolepsi -

Enligt experter liknar mikrosömn den allmänt kända sömnsjukdomen narkolepsi, även om det finns vissa skillnader.

© Shutterstock

Hur tar det sig uttryck? -

Mikrosömn kan innefatta snabba huvudnickningar och/eller att du glömmer var du befinner dig eller vad du gör.

© Shutterstock

Några sekunders sömn -

I stort sett varje gång du somnar i några sekunder och sedan vaknar plötsligt kan betraktas som en episod av mikrosömn.

© Shutterstock

Katastrofala konsekvenser -

Mikrosömn kan vara farligt eftersom bara några sekunders sömn kan få katastrofala konsekvenser, särskilt för personer som arbetar i högriskmiljöer.

© Shutterstock

Ökad medvetenhet -

Det är därför viktigt att förstå orsakerna till mikrosömn, hur tillståndet tar sig uttryck och vad du kan göra för att förhindra det.

© Shutterstock

Diagnos -

När läkare beslutar om eventuell diagnos tas en kombination av olika faktorer i beaktande.

© Shutterstock

Olika faktorer -

Dessa faktorer inbegriper dina självrapporterade symptom, symptom som rapporterats av andra och objektiva data från bland annat EEG-undersökningar.

© Shutterstock

Utsatta grupper -

Hänsyn tas även till huruvida du tillhör en liten del av befolkningen som löper högre risk att utveckla en mikrosömnstörning.

© Shutterstock

Utsatta grupper -

Även om mikrosömn kan drabba vem som helst och ha en negativ inverkan på personens liv löper vissa grupper större risk att drabbas.

© Shutterstock

Personer med sömnstörningar -

För det första är det mer sannolikt att mikrosömn drabbar personer med annan sömnproblematik, t.ex. insomni, då risken är större att de tampas med sömnbrist.

© Shutterstock

Kvälls- och nattarbetare - Forskning visar också att mikrosömn i oproportionerligt hög grad påverkar kvälls- och nattarbetare, kanske för att deras sömnmönster och sömncykler ständigt störs.

© Shutterstock

Forskningsresultat -

Faktum är att en av de värsta konsekvenserna av mikrosömn är bilolyckor, och forskning visar att människor som jobbar skift löper störst risk att hamna i sådana.

© Shutterstock

Ålder -

Ålder är en annan faktor som ökar risken för mikrosömn. Detta beror på att vi, när vi åldras, sover både lättare och mindre effektivt.

© Shutterstock

Läkemedel -

Äldre vuxna kan tampas med mikrosömn om de sover dåligt i allmänhet eller om de tar mediciner som stör deras sömnmönster.

© Getty Images

Orsaker -

Det är dock viktigt att hålla i minnet att mikrosömn kan drabba vem som helst och att det finns ett antal olika orsaker och utlösande faktorer.

© Shutterstock

Sömnbrist och sömnstörningar - Sömnbrist är den främsta orsaken till att vissa genomgår perioder av mikrosömn. Orelaterade sömnstörningar, såsom sömnapné, kan dock också spela en roll.

© Shutterstock

Understimulering -

Monotoni (understimulering) eller vissa mediciner kan öka risken för mikrosömn.

© Shutterstock

Stress - Slutligen kan du uppleva, om du lider av kronisk stress, upphetsning av nervsystemet. Detta kan orsaka sömnbrist och i sin tur utlösa perioder av mikrosömn.

© Shutterstock

Störd dygnsrytm -

Detta beror på att kroppens dygnsrytm lätt störs av stresshormoner som kortisol.

© Shutterstock

Symptom -

Symptomen på mikrosömn inbegriper i allmänhet små förändringar i beteende och bearbetning. Ibland är dessa märkbara för individen, ibland inte.

© Shutterstock

Beteendeförändringar -

Beteendeförändringarna kan vara att du blundar en kort stund, nickar med huvudet eller snabbt rycker i kroppen. Du kan också märka att ögonen känns tyngre eller att blicken rör sig långsammare.

© Shutterstock

Förändrad bearbetning -

När det gäller förändringar i hur du bearbetar information kan du uppleva att du tappar fokus under kortare perioder.

© Shutterstock

Bearbetning under sömn -

Detta beror på att hjärnan under mikrosömnen inte bearbetar information på samma sätt som den gör när du är vaken.

© Shutterstock 

Exempel -

Om du mikrosomnar bakom ratten kan det hända att du inte kommer ihåg en del av körningen eller att du missar en avfart.

© Shutterstock

Motverka mikrosömn -

Enligt experterna är det bästa sättet att hantera mikrosömn att försöka förebygga den. Detta inbegriper god sömnhygien, i synnerhet att få tillräckligt med sömn.

© Shutterstock

God sömnhygien -

God sömnhygien ser olika ut för alla, men om du vill förbättra sömnen finns det ett antal saker du kan testa.

© Shutterstock

Experiment -

Du kan inte minst experimentera med sömnrutinerna, rumstemperaturen, mörkret eller användningen av en ljudmaskin eller fläkt.

© Shutterstock

Rätt förhållanden - Om du arbetar skift är det ännu viktigare att se till att du har goda rutiner och en sovrumsmiljö som optimerar sömnen.

© Shutterstock

Medveten om riskerna -

Du kan till exempel begära att få samma schema i några dagar, veckor eller månader i rad. Kom ihåg att sömnbrist kan äventyra säkerheten, särskilt om du arbetar i en riskfylld miljö.

Källor: (Verywell Mind)

© Shutterstock