© Getty Images

Att förstå eld -

Även om vi tenderar att tänka på fara och förstörelse när vi tänker på bränder är det faktiskt en naturlig del av skogens och gräsmarkens ekologi. Att förstå att inte alla bränder bör släckas är den första och viktigaste lärdom som vi alla behöver dra.

© Getty Images

Kontrollerad eldning -

Dessa bränder är också kända som föreskrivna, åter- eller riskreducerande eldningar och är en ganska nyligen anammad strategi av brandmän. Inhemska befolkningar har dock ägnat sig åt detta i flera årtusenden redan.

© Getty Images

Varför är kontrollerade bränder viktiga? -

Bränderna anläggs avsiktligt för skogsförvaltning, jordbruk, minskning av växthusgaser eller i syfte att bekämpa större skogsbränder som ödelägger tusentals tunnland och försätter hela samhällen i fara.

© Getty Images

Riskminskning -

Kontrollerad eldning utförs ofta under de kallare månaderna för att minska mängden tillgängligt bränsle för en huvudbrand innan det når det brända området, vilket minskar sannolikheten för allvarliga hetare bränder.

© Getty Images

Föryngrade skogar -

Kontrollerad eldning stimulerar också tillväxten av värdefulla typer av skogsträd samtidigt som jordmineralskikt avlägsnas, vilket ökar växternas vitalitet, som i sin tur möjliggör en förnyelse av skogen.

© Getty Images

Det är inbyggt i naturens DNA -

Många träd är beroende av eld som ett framgångsrikt sätt att rensa bort konkurrensen och frigöra sina frön. Denna jättesequoia, till exempel, kräver eld för att kunna öppna sina kottar och släppa frön samt för att frigöra utrymme genom att få bort konkurrerande vegetation.

© Getty Images

En lång historia av kontrollerade bränder -

Brandhistoriska studier har faktiskt dokumenterat hur vildmarksbränder regelbundet anläggs av ursprungsbefolkningar i Nordamerika och Australien, vilket tyder på att brandens fördelar för såväl växt- som djurliv länge har varit kända.

© Getty Images

Gör upp eld på eget bevåg -

I åratal och åter åratal har ursprungsbefolkningar anlagt små bränder under torra tider på året, vilka resulterade i en finskalig mosaik med olika typer av vegetation och bränsle, som i sin tur minskade risken för större markbränder och samtidigt ökade tillgången på växt- och djurföda.

© Getty Images

"Svalt eldande" -

Denna kulturella eldning, eller inhemsk brandhantering, tillämpar bränder med låg intensitet på markerna, även kända som "svala bränder". De tillåter flora och fauna att fly undan, håller gräsfrön och unga träd intakta för återväxt och de släcks av själva, vilket innebär att de slocknar direkt efter att gräset har bränts, rapporterar Creative Spirit.

© Getty Images

Koloniseringen förändrade allting -

Olika studier har visat inhemska gruppers parallella upplevelser när europeiska kolonisatörer invaderade och började upprätta förbud mot eldning och straffa infödingarna om de stod på sig.

© Getty Images

Ett flammande misstag -

I USA beordrade man att dessa forntida metoder skulle upphöra i början och mitten av 1900-talet när brandpraxis antogs med det outbildade målet att undertrycka samtliga bränder, vilket krävde regeringsgodkända eldningstillstånd. Detta ledde till uppbyggnad av markbränsle och tät tillväxt, vilket började medföra risk för katastrofala bränder.

© Getty Images

Vetenskapen har arbetat för att bekämpa denna försumlighet -

Nyare studier visade att glesare skogar faktiskt dämpar brandintensiteten och flamlängden mycket mer effektivt än orörda eller brandsäkrade områden.

© Getty Images

Moderna metoder brister -

Avskärmade från årtusenden av inhemsk kunskap, och nu med årtionden av bränsleuppbyggnad och tät tillväxt i sina händer, kämpar moderna brandmän för att bekämpa de alltmer katastrofala skogsbränderna som nu också har klimatförändringarna på sin sida.

© Getty Images

Den moderna taktiken -

Samtida brandmän försöker sig också på riskminimerande eldning, men vanligtvis, i syfte att minimera kostnaderna, släpper de ofta brandstiftare från flygplan. Inte bara har denna teknik misslyckats med att motverka efterföljande bränder utan den har också visat sig vara katastrofal för biologisk mångfald, enligt den forskningsbaserade publikationen The Conversation.

© Getty Images

Traditionell inhemsk eldpraxis -

I motsats till den moderna, jäktade, vetenskapligt avskiljda eldhanteringen är traditionell eldpraxis ett långsamt, gammaldags hantverk baserat på lokal kunskap och andlig koppling till markerna.

© Getty Images

Lugnt och sansat -

Ursprungsbefolkningar utförde traditionellt kontrollerade eldningar genom att ta sig an marken på ett långsamt och bokstavligen jordnära sätt. Detta innebar att de bättre kunde kontrollera timingen och spridningen av elden såväl som dess ekologiska effekter.

© Getty Images

Problemet med att starta bränder uppifrån luften -

Särskilt när det faller på mer avlägsna områden där stora brandytor är önskvärda resulterar det att anlägga branden uppifrån luften i större, mer intensiva bränder som kan ödelägga livet nedanför istället för att rädda eller föryngra det.

© Getty Images

Trädens grenverk är heliga -

Ursprunglig brandvetenskap bevarar trädkronan av goda skäl: den bidrar med skugga, fruktblommor och frön, den tillåter djur att snabbt återvända, minskar koldioxidutsläppen, bidrar med en tillflyktsort för insekter och små djur, bevarar trädcykler och understödjer god grogrund för frön i trädens kronor.

© Getty Images

Moderna brandmän arbetar också från marken -

När samtida brandkårar använder markbesättningar arbetar de vanligtvis i väderfönster som till exempel dimma och under svalare perioder som nattetid, vilket liknar inhemsk brandpraxis. Detta görs för att hålla bränderna under kontroll och skydda känsliga områden.

© Getty Images

Skillnad i verktyg och teknik -

Moderna markbesättningar använder "droppbrännare", vilket är handhållna enheter som droppar flammande bränsle på marken. De brukar också brinna i ett rutmönster.

© Getty Images

Skillnad i verktyg och teknik -

I motsats härtill är den inhemska tekniken mycket långsammare. Traditionellt drar man en glödande pinne över marken och bränner i ett spiral- eller remsmönster i syfte att uppnå ett slags mosaikeffekt.

© Getty Images

Varför har mönster betydelse? -

Att bränna i ett mosaikmönster - att lämna en blandning av obrända öar inom det utsatta eldningsområdet - är mycket mindre förödande för vilda djur, bidrar med skydd och upprätthåller nödvändig biologisk mångfald.

© Getty Images

Timing är viktigt -

Timingen sträcker sig över de torra årstiderna; det handlar om att tolka naturens signaler om när man bör elda. Bill Tripp, en medlem av Karukstammen i Kalifornien, berättade för New York Times att det är mycket viktigt att man inte avbryter naturliga reproduktionscykler med elden (det vill säga häckande fåglar och blommande växter) utan att elda på ett sätt som uppmuntrar tillväxt av de viktiga växterna.

© Getty Images

Timing är viktigt -

Rätt tid att elda på beror på ekosystemet eftersom var och en har sin egen identitet och sina egna behov, varför lokala stammar är mycket användbara. I allmänhet är tidiga morgnar perfekta för svala bränder tack vare kombinationen av dagg, milda vindar och solen.

© Getty Images

Att läsa av landet -

Ursprunglig kunskap handlar om att läsa av landet - ekosystem, jordbitar, bränsleladdningar, gräs, jordtyp, förutsagda asktyper - och ta reda på vilken typ av eld som behövs och när. Det görs i enlighet med landet istället för ett datorprogram, satellitbilder eller byråkratisk statistik.

© Getty Images

Den heliga kopplingen mellan eld och ande -

Den arbetsintensiva processen av kontrollerad eller sval eldning är ett arbete som görs med kärlek. Enligt Creative Spirits innehar eld stor andlig betydelse för de aboriginska kulturerna kring vilkas historier, minnen och danser förmedlas. När okontrollerad eld härjar landet liknas det vid att bränna upp alla heliga minnen och grundläggande kopplingar till landet.

© Getty Images

I Australien -

Invasionen av européer i Australien avbröt på ett mycket omfattande vis inhemsk eldpraxis, men på senare tid drivs initiativ som Firesticks Alliance av olika ursprungsbefolkningar i syfte att hjälpa till att utbilda dem som hanterar bränder samt lära dem som hanterar skogsbränder vilka som är de ekologiska effekterna av kulturell eldning.

© Getty Images

Betydande framsteg har redan gjorts -

Enligt New York Times har forskare använt satellitdata för att beräkna att ett inhemskt eldningsprogram som inleddes för sju år sedan har sett till att halvera heta och destruktiva skogsbränder och minskat koldioxidutsläppen med mer än 40%.

© Getty Images

Tvärkulturellt partnerskap -

Målet är inte att överlåta brandkrisen till den inhemska befolkningen utan snarare att slå samman det bästa av västerländsk vetenskap (det vill säga satellitbilder, helikoptrar och så vidare) och traditionell kunskap i syfte att mer effektivt kunna hantera den.

(The Conversation) (New York Times) (Creative Spirits)

Se även: Naturens varningstecken innan katastrofen slår till.

© Getty Images