© Getty Images 

Poor Law Act 1388 -

Arbetshuset kan spåras tillbaka till Poor Law Act från 1388, vilken försökte komma tillrätta med bristen på arbetskraft efter digerdöden i England. Pandemin känd som böldpesten nådde de brittiska öarna 1348 och ledde till att nästan 200 miljoner människor dog, omkring 30-40% av hela befolkningen.

© Getty Images

Villig att arbeta, eller inte? -

Rädslan för socialt kaos efter pesten resulterade så småningom i att staten blev ansvarig för stödet till de fattiga. Från 1500-talet och framåt blev lagarna mer distinkta och gjorde tydliga avgränsningar mellan dem som var villiga att arbeta men inte kunde och dem som kunde arbeta men inte tänkte göra det.

© Getty Images 

Relief of the Poor Act 1601 -

Act of the Relief of the Poor från 1601 skapade ett lagsystem för fattiga i England och Wales. Lagen gjorde församlingar (lokala kyrkosamfund) skyldiga att tillhandahålla utomhushjälp (ett program för socialt stöd och fattigdomsbekämpning) till sina ekonomiskt missgynnade.

© Getty Images 

Hus för tuktan -

Åtgärder som vidtogs genom tillkomsten av lagen 1601 inkluderade idéer om byggandet av hem för äldre och handikappade. Mer direkt var emellertid förslaget att de arbetsföra men motvilliga skulle erbjudas arbete på ett hus för tuktan (föregångaren till arbetshuset).

© Public Domain 

"Ständig dagdrivare" -

Anställning på ett hus för tuktan tjänade i huvudsak som ett slags straff för den "ständige dagdrivaren" - de som var förmögna att arbeta men ovilliga att göra detta.

© Getty Images 

Arbetshussystemet -

Arbetshussystemet utvecklades på 1600-talet. Ytterligare lagar implementerades som skulle bidra till att formalisera arbetshusets struktur och verksamhet.

© Public Domain 

Workhouses Test Act 1723 -

Workhouses Test Act från 1723 tvingade alla som sökte fattigdomsstöd att ansluta sig till ett arbetshus och genomföra en viss mängd arbete, vanligtvis utan lön (ett system som kallades inomhushjälp). Gravyren visar en arbetsinspektör som tar emot en gammal kvinna i sin vård.

© Getty Images

Arbetshus för församlingar -

År 1776 uppgick antalet arbetshus för församlingar till cirka 1 800 institutioner med en total kapacitet på mer än 90 000 platser. På 1830-talet hade de flesta församlingarna minst ett arbetshus som drevs under fängelseliknande förhållanden.

© Getty Images 

Poor Law Amendment Act 1834 -

Poor Law Amendment Act 1834, även känd som New Poor Law, ersatte tidigare lagstiftning som utarbetats 1601 i ett försök att fundamentalt förändra systemet för fattigdomsbekämpning i England och Wales. År 1832 hade det belopp som spenderades på nationell fattigdomsbekämpning ökat årligen till 7 000 000 pund (svindlande 788 000 000 i dagsläget, vilket motsvarar över 1 miljard US-dollar). Det enorma antalet som sökte hjälp drev systemet till kollaps. Vidare misstänkte många att systemet för fattigdomsbekämpning missbrukades i stor utsträckning. Denna bild är från en rapport i tidningen The Mirror från 1836 som visar arbetshuset Abingdon i Oxfordshire, det första arbetshuset i England som färdigställdes enligt bestämmelserna i lagen från 1834.

© Getty Images

Arbetshus eller ingenting -

År 1835 avskaffades utomhushjälp för de arbetsföra. Detta innebar att de som inte var tillräckligt fattiga för att ta sig in på ett arbetshus inte fick något ekonomiskt stöd från församlingen. Så för att få åtminstone tak över huvudet var det arbetshuset eller ingenting alls som gällde.

© Getty Images 

Arbetshus för föreningar -

Snart bildades en sammanslutning av församlingar, vilka förde samman enskilda församlingar av vilka var och en hade ett föreningsarbetshus. Mer än 500 av dessa byggdes under de närmaste 50 åren, två tredjedelar av dem år 1840. På bilden ses församlingsarbetshuset på Tanner Street, Bermondsey, London.

© Getty Images

Tidigt viktorianskt arbetshus -

Lagen från 1834 etablerade formellt det tidiga viktorianska arbetshussystemet. Lagkommissionärerna för New Poor Law föreslog att alla arbetshus skulle tillåta segregering av fattiga. På bilden ses St Saviours arbetshus och Rockingham Arms Inn beläget på New Kent Road i Southwark, London.

© Getty Images

Segregerade grupper -

De intagna delades in i fyra olika grupper och var och en av dem skulle inhysas separat: de äldre och de impotenta, barn, de arbetsföra männen och de arbetsföra kvinnorna. Genom att ansluta sig till ett arbetshus ansågs de fattiga ha förverkat ansvaret för sina familjer. Bilden visar separationen mellan en man och hans hustru när de går in på ett arbetshus. Faktum är att detta system bidrog till splittringen av familjer och människor tvingades sälja de tillhörigheter de kunde tänkas ha och hoppas på att de skulle lyckas överleva den stränga och disciplinerade arbetshusregimen.

© Getty Images

"Väktarna" -

Varje Poor Law-förening anställde "väktare" som ansvarade för att driva arbetshuset. Författaren och samhällskritikern Charles Dickens (1812–1870) beskrev dessa individer som skoningslösa administratörer som sökte vinst och fann nöje i över andras fattigdom. Dickens kämpade mycket hårt för barns rättigheter, utbildning och andra sociala reformer.

© Getty Images

"Oliver Twist" (1838) -

Dickens gick naturligtvis vidare till att skriva "Oliver Twist", publicerad i bokform 1838. Den berättar historien om en föräldralös som har fötts inne på ett arbetshus och inkluderar den berömda scenen där Oliver skapar uppståndelse på en institutions barnavdelning genom att be om en andra portion gröt.

© Getty Images

Försågs med uniformer -

Vid inträde konfiskerades kläder och personliga föremål. De intagna badade under tillsyn innan de försågs med en uniform: för män kunde det vara en randig bomullsskjorta, jacka och byxor och kanske en tygkeps. Kvinnor fick en blå-vit randig klänning som bars under en rock. Bilden visar manliga intagna som väntar på att tas omhand.

© Getty Images

Tuffa förhållanden -

Förhållandena var hårda och behandlingen var grym. De intagna förväntades arbeta långa dagar och utföra en rad manuella uppgifter, inklusive matlagning, tvätt och drift av maskiner. Och de intagna var under hela den här tiden förbjudna att tala med varandra. Manliga intagna ses här på fotot då de hugger ved omkring 1880.

© Getty Images

Benkrossande arbete -

Fattiga var för det mesta okunniga, så väktarna använde dem till slitsamma manuella uppgifter. Ett sådant jobb var att krossa ben för att tillverka gödningsmedel. Emellertid började de svältande intagna på arbetshuset Andover så småningom att slåss om de ruttnande ben som de skulle mala för att suga ut märgen ur dem (på bilden). De intagnas besvärliga situation blev allmänt känd och den resulterande skandalen ledde till att man drog tillbaka benkrossning som uppgift på arbetshus.

© Getty Images 

Simpla uppgifter -

Andra simpla uppgifter var bland annat att samla ihop drev (en beredning av tjärad fiber, i princip gammalt rep, som används för att täta springor). Detta gjordes med hjälp av en stor metallspik som kallades för "spike", en term som senare skulle komma att användas som en vardaglig referens till arbetshuset. Och att samla kol (på bilden) var vanligt för att elda i kaminer och ångdrivna maskiner.

© Getty Images 

Duglig arbetskraft -

På bilden: intagna på arbetshuset All Saints i Hertford som maler majs i syfte att producera mjöl för användning på arbetshuset. De arbetsföra intagna var tvungna att utföra de uppgifter som var nödvändiga för institutionens själva drift.

© Getty Images

Kvinnogöra -

På bilden: kvinnliga intagna som hänger tvätt. Tvätt, matlagning och städning var typiska uppgifter som tilldelades kvinnor.

© Getty Images

Hushållsuppgifter -

En gravyr som visar ångtvättmaskinerna på St Pancras arbetshus i London. Dessa ska ha drivits av män.

© Getty Images

Strikt disciplin -

De intagnas välbefinnande värderades mycket lågt. Slag och försummelse var vanligt förekommande. För mindre brott som svordomar eller påhittade sjukdomar kunde de intagna få sin kost begränsad i två dagar. Allvarligare överträdelser, inklusive det att dricka smugglad alkohol, kunde leda till fängelsestraff. På bilden ses personal på arbetshuset omkring 1880.

© Getty Images

Mental och fysisk hälsa -

Fattiga som led av mentala hälsoproblem behandlades med brutal likgiltighet och skickades utan tvekan att arbeta. Och även blinda fångar (på bilden) förväntades bidra till att lätta arbetsbördan.

© Getty Images

Barnarbete -

Barnarbete var mycket utbrett under den industriella revolutionen och ungdomar som hade oturen att befinna sig på ett arbetshus kunde förvänta sig att arbeta upp till tolv timmar om dagen. Utbildning tillhandahölls barnen, men många av dem var oregerliga med litet eller inget intresse alls för sina lektioner. Ett mer direkt problem var att hitta lärare: lönen var dålig och utbildningsstandarderna var i bästa fall rudimentära. Bilden visar en grupp barn på arbetshuset Crumpsall omkring 1895.

© Public Domain 

Kost -

Undernäring var utbrett bland de fattiga som arbetade på arbetshus. Ransonerna var minimala, maten smaklös och utbudet var begränsat. Faktum är att man ofta serverade samma måltid varje dag. Med tiden förbättrades dock kosten. Måltiderna tillagades med större omsorg och specifika dieter och näringsbehov för varje klass av de intagna togs i beaktande. På fotot ses en anställd på arbetshuset som skär upp brödportioner till de intagna, omkring 1880.

© Getty Images

Mat -

Större arbetshus hade separata matsalar för män och kvinnor; arbetshus utan utsedda matsalar delade upp mattiderna för att undvika kontakt mellan könen.

© Getty Images

Matdags -

På bilden: matdags för kvinnor på arbetshuset St Pancras i London.

© Public Domain 

Religion och andliga behov -

Religion spelade en viktig roll i livet på arbetshuset. De dagliga bönerutinerna leddes vanligtvis av arbetshusmästaren, som läste för de fattiga innan frukost och efter middagen varje dag. Varje Poor Law-förening var skyldig att utse en kaplan att tillgodose de andliga behoven hos arbetshusets intagna. Kaplaner förväntades komma från den etablerade kyrkan i England: att utnämna en katolsk kaplan var otänkbart. Och det var praktiskt taget omöjligt att uppfylla judiska krav på ritualer.

© Getty Images 

Arbetshusets nedgång -

Redan i slutet av 1840-talet inhyste de flesta arbetshus utanför London och de större provinsstäderna bara sjuka och svaga intagna. I slutet av 1800-talet var endast cirka 20% av de intagna på arbetshus arbetslösa eller utblottade. På fotot ses fattiga som väntar på att tas in på arbetshuset St Marylebone på Luxborough Street, London, omkring 1901.

© Getty Images

Social förändring -

När 1800-talet närmade sig sitt slut förändrades också folkets attityd och en stor del av samhället motsatte sig grymheten och de omänskliga förhållandena kopplade till dessa institutioner. På bilden ses en intagen fotograferad i fängelseliknande isolering på ett arbetshus i London i slutet av 1800-talet.

© Getty Images

Arbetshussystemet avskaffades -

Local Government Act från 1929 tillät lokala myndigheter att ta över arbetshus som sjukhus, även om få utanför London gjorde detta. Men året därpå avskaffades arbetshussystemet. På bilden ses det före detta arbetshuset på Cleveland Street i London, fotograferat 1930. Det kom senare att bli en del av Middlesex Hospital.

© Public Domain 

Arv -

År 1948 avskaffades de sista tillstymmelserna av Poor Law med antagandet av National Assistance Act och därmed arbetshusen. Idag fungerar flera tidigare arbetshusbyggnader i England som sjukhus, universitetsbyggnader, äldreboenden eller museer. Alla står som ett slags kulturellt arv från det viktorianska arbetshusets brutala förhållanden och sociala grymheter, varav de flesta blev regelrätta fängelser där samhällets allra mest utsatta satt fängslade. På bilden ses arbetshuset Carlisle Union som öppnade 1864 och senare blev en del av University of Cumbria. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 2.0)  

Källor: (Historic UK) (British Heritage) (Medium) (Victorian Web) (Workhouses) 

Se även: Roliga eller absurda fakta om den viktorianska eran

© Wikimedia/Creative Commons