© Getty Images

Begynnelsen -

Forskare är inte helt säkra på när man upptäckte eld, men när man väl gjorde det föddes även konsten att laga mat. Arkeologer fann dock bevis som tyder på att Homo erectus upptäckte lägereldar för 1,5 miljoner år sedan.

© Shutterstock

Evolution -

Evolutionärforskaren Richard Wrangham har till och med kommit med en teori om att matlagning ledde till en snabbare evolution. Han menar att när maten tillagas är den lättare att konsumera. Följaktligen kunde människor absorbera fler näringsämnen, äta en mer varierad kost och därmed växa sig starkare.

© Shutterstock

Nödvändighet -

Baserat på hur dagens jägar-samlare tillreder sin mat fastslog antropologer att människor brukade äta av ren nödvändighet snarare än för smakens skull. De slängde också kött över elden för att grilla det eller koka det för att få det mört.

© Shutterstock

Mer variation -

I vissa kulturer fann de sätt att äta saker som är giftiga när de är råa. Till exempel kokade vissa indianstammar ekollon för att få bort garvsyran. Ursprungsbefolkningar i Sydamerika tog också bort cyaniden i kassava, även kallat maniok, för att göra tapioca.

© Getty Images

Bevara -

Det tog inte långt tid innan jägar-samlare insåg att de kunde öka sin livsmedelssäkerhet genom att använda metoder så som rökning och torkning. På så sätt kunde de se till att ha mat året runt. Det var genom denna process som människor upptäckte hur man jäser frukt och grönsaker i syfte att göra alkoholhaltiga drycker.

© Getty Images

Stillasittande -

Även om livsstilen bland jägar-samlare var hälsosam förekom det ofta hungersnöd på grund av naturkatastrofer. Stammarna började slå sig ned på ett och samma ställe och odla sin egen mat på samma plats. Detta kom att bli människans övergång till stillasittande jordbruk.

© Getty Images

Stillasittande -

Medan livet blev enklare eftersom det var mindre riskfyllt blev människor också mycket mindre hälsosamma. Vissa grupper specialiserade sig på att odla en särskild gröda och hade därmed en mycket mindre varierad kosthållning. Maten de åt bestod av mycket lite variation, så kockarna började försöka göra det hela mer kulinariskt intressant.

© Getty Images

Civilisationer -

När tidiga civilisationer växte och frodades blev kokkonsten allt viktigare. Det var en uppdelning mellan den typ av mat som lagades till kungligheter och den som lagades till gemene man. Detta gav upphov till många olika sorters kök som dök upp överallt och ingenstans.

© Getty Images

Tidig matlagning -

En självskriven komponent i de flesta kosthållningar var flatbrödet. Det kom i olika former. I Indien hade de till exempel chapati och i Mexico gjorde de tortillor. De huvudsakliga källorna till kolhydrater kom faktiskt från brödliknande skapelser.

© Getty Images

Matlagning på medeltiden -

Under medeltiden hade man behov av mat som var både funktionell och utsökt. Män arbetade fortfarande långa dagar ute på fälten och började mycket tidigt på morgonen. De åt stora mängder bröd för att få i sig tillräckligt med näring.

© Getty Images

Matlagning på medeltiden -

Omkring klockan 10-11 åt de sin huvudmåltid, vilken serverades varm. Stuvning var en vanligt förekommande maträtt bland både de rika och fattiga. Den bestod av lite kött som till exempel fårkött, kokt under lång tid i grönsaker och vatten. Rika människor tillsatte mandelmjölk och saffran.

© Getty Images

Humör -

Under medeltiden var konceptet humör något alldeles centralt inom matlagning. Man trodde att kroppen utgjordes av fyra olika humör: jord, luft, eld och vatten. Dessa representerades av svart galla, gul galla, slem och blod. Tillagningsprocessen var tänkt att balansera de fyra olika humören.

© Getty Images

Hjortkött -

På 1600-talet var hjortkött en av de mest uppskattade köttsorterna på bordet. Detta berodde på att det i Europa i huvudsak var kungligheter som ägde viltparkerna. Vanligtvis tillagade man det i smördeg. Dessa konditorivaror kallades koffins.

© Getty Images

Hjortkött -

Köttet kom att bli en statussymbol. För dem som strävade efter att bli aristokratiska fanns det kokböcker som lärde dig hur man får fårkött att se ut som hjortkött genom att blötlägga det i rött vin eller blod.

© Getty Images

Äta i tungor -

En av de mest populära ingredienserna som fanns tillgänglig för alla samhällsskikt var tungan. Kotungan var den mest populära eftersom den var billig och allmänt tillgänglig. Den saltades och röktes i 19 dagar. Sedan skar de upp den, stekte den och serverade den på bitar av rostat bröd.

© Getty Images

Ugnar -

Vi är alla vana vid att ha en ugn i hemmet. För några århundraden sedan var det dock inte särskilt många människor som hade det. Istället hade de en eld över vilken de kunde koka saker och ting. När de hade sådant som de ville ugnsbaka skickade de detta till den lokala bagaren.

© Shutterstock

Frankrike -

På den här tiden var fransk aristokratisk matlagning riktigt hett. År 1651 släppte en av de första kända kockarna, François Pierre La Varenne, sin bok "Le Cuisinier Francois". Den översattes till engelska år 1653.

© Getty Images

Smörgås -

Smörgåsen så som vi känner den uppfanns av John Montagu, den 4:e Earl of Sandwich (1718-1792). Han var fullt upptagen bakom sitt skrivbord eftersom han var chef över flottan. Han var så upptagen att han bara ville ha något han kunde få i sig med endast en hand. Han bad om att få två skivor bröd med kött i mitten, och därmed föddes smörgåsen!

© Getty Images

Den industriella revolutionen -

På 1760-talet slog den industriella revolutionen till. Människor vallfärdade från landsbygden till städerna, vilket resulterade i att deras livsstil och matvanor förändrades.

© Getty Images

Den industriella revolutionen -

I stora städer som till exempel London åt arbetarna rejäla luncher för att kunna hålla igång hela dagen. Måltiderna åts i stekhus där de serverades näsa-till-svans-måltider. Detta innebar att man åt precis hela djuret.

© Getty Images

Den industriella revolutionen -

Att behöva arbeta hårdare i städer innebar att lunchrasterna blev kortare. Det var under denna period som snabbmat uppfanns till lunch. Man hade stånd ute på gatorna varifrån man matade underklassmassorna vid lunchtid.

© Getty Images

Aristokrater -

Medan arbetarna åt rejäla och näringsgivande måltider anlitade den aristokratiska överklassen de mest kreativa kockarna i världen för att tillreda specialiteter så som parmesanglass och ålpaj.

© Getty Images

Kulinarisk mångfald -

Även om det finns en koppling mellan kulinariska framsteg och stabila maktstrukturer (det vill säga, monarkier och dynastier), saknades olika ingredienser i länderna i norr. Länder i Skandinavien, Storbritannien och Nordeuropa hade inte direkt något större utbud av olika smaker i sina rätter.

© Getty Images

Utbud -

Även om länderna kunde importera ingredienser så var det i länder i Asien, Mellanöstern, Sydeuropa och Sydamerika som riktigt intressanta anrättningar tillagades. De hade större tillgång till färsk frukt och grönsaker samt söta saker som till exempel dadlar, druvor och kryddor.

© Shutterstock

Förändringar -

I början av 1900-talet skakades Europa då kriget slog till. Mat blev en bristvara i många länder, vilket ledde till att den kulinariska utvecklingen tillfälligt bromsades.

© Getty Images

Krigstid -

Människor behövde nöja sig med vad de hade. Alla uppmuntrades att odla sin egen mat och föda upp sina egna djur. Det var en återgång till de allra mest grundläggande sätten att laga mat och en hel del konserver.

© Getty Images

Matexplosion -

Efter att ekonomin hade återhämtat sig på 1950-talet från de två världskrigen var bekvämlighet A och O. Stormarknader som sålde allt från kakmixer till färdigrätter slog upp portarna.

© Getty Images

Raffinerat -

Nu för tiden har mat även en plats inom vetenskapen i och med molekylär matlagning. Kockar experimenterar med de olika sinnena för att skapa allsmäktiga måltider som infiltrerar både mun, näsa, ögon och öron.

© Shutterstock

Ekologiskt -

Och som ett resultat av klimatförändringarna blir människor alltmer medvetna om matsvinn och matens faktiska ursprung. Följaktligen har det gjorts en viss återgång till lokalt producerade ingredienser, växtbaserade rätter och ekologiska produkter.

Källor: (Britannica)(A History of English Food) (Medium)

Se även: Hotade livsmedel som kan försvinna från planeten

© Getty Images