© Getty Images

Gummi -

Det är inte många som känner till att gummi faktiskt härstammar från indianer som skördat naturlig latex från trädsaft. Christopher Columbus tog med sig en gummiboll tillbaka till Europa och genom vulkaniseringsprocessen lyckades Charles Goodyear kommersialisera den på 1830-talet.

© Shutterstock

Majs -

Majsen så som vi känner och gillar den och njuter av i många olika former var faktiskt inte naturligt förekommande. Forntida inhemska bönder i norra Guatemala och södra Mexiko så långt tillbaka som för 10 000 år sedan praktiserade selektivt jordbruk för att förstora axet och utveckla kärnor som människor kunde äta. Därefter lärde de europeiska kolonister hur man odlar grödan.

© Shutterstock

Orala preventivmedel -

Även om de inte var lika effektiva som moderna preventivmedel använde Shoshone- och Navajo-stammarna enligt uppgift sådant som hundkål och stenfrön som ett slags oralt preventivmedel långt innan läkemedelsindustrin fick vind i seglen.

© Shutterstock

Våningssängar -

Irokeserna bodde i långa, höga hus, vilket enligt uppgift sporrade dem att utveckla våningssängen som ett sätt att kunna använda mer bostadsyta.

© Shutterstock

Kajaker -

Inuiterna i Arktis var de första som utvecklade designen för en liten, smal båt med en stängd sittbrunn som skulle skydda paddlaren och inte skulle sjunka om båten vände upp och ner, enligt de kanadensiska historikerna David Johnston och Tom Jenkins. Även om materialen nu skiljer sig från det ursprungliga träet, benen och sälskinnet, hänger kajaken med än idag.

© Shutterstock

Solglasögon/skidglasögon -

Inuiterna och Yupik-folket hyllas för att ha utvecklat tidiga former av solglasögon och skidglasögon någonstans omkring 1890-talet. Efter att ha insett att bländningen orsakade ögonskador tillverkade de glasögon av trä, ben eller läder med små slitsar i dem som simulerade kisning.

© Shutterstock

Hängbroar -

Inkafolket i Sydamerika var de första som vävde långa bergsgräs till tjocka rep och knöt ihop dem på ett sådant sätt att de byggde starka hängbroar som sträckte sig över raviner, vilket vida överträffade stenbroarna som gjordes av dåtidens europeiska ingenjörer.

© Shutterstock

Smärtstillande krämer -

Ursprungsbefolkningar har alltid varit experter på läkning och banat väg för en rad läkemedel. Vissa indianer använde capsaicin (en kemikalie som härrör från paprika) och jimson ogräs som ett smärtstillande medel i form av en kräm. Man malde roten för att göra ett plåster som kunde appliceras på ytliga skärsår och andra sår.

© Shutterstock

Orala smärtstillande medel -

Så kallade healers (helare eller läkare) lät enligt uppgift också sina patienter äta jimson ogräs som ett slags bedövningsmedel. Ett annat vanligt förekommande smärtstillande och antiinflammatoriskt medel som föregick acetylsalicylsyra var te bryggt från barken av den amerikanska Salix nigra, som innehåller kemikalien salicin. När denna kemikalie väl har tagit sig in i kroppen producerar den salicylsyra, vilket är den aktiva ingrediensen i aspirintabletter.

© Shutterstock

Högbäddsjordbruk -

Modern grönsaksproduktion erkänner fördelarna med högbäddsjordbruk som ett sätt att skydda grödorna från träsk, avrinning och erosion, men det är inte lika många som känner till att det var ursprungsbefolkningarna i Syd- och Centralamerika som uppfann en tidig version av tekniken.

© Shutterstock

Lacrosse -

Även om det var känt som inhemskt bland européer vid den tiden är det många som inte känner till att lacrosse faktiskt var en sport som utvecklades av irokeser på Sköldpaddsön flera århundraden tidigare.

© Shutterstock

Nappflaskor -

Även om det vore svårt att föreställa sig för många människor idag skapade faktiskt irokeserna tidiga versioner av nappflaskan bestående av torkad och smord björntarm och med en fågelpenna som sugnapp, enligt irokeshistorikern Arthur C. Parker.

© Shutterstock

Välling -

Irokeserna skapade också en välling som spädbarn kunde dricka, vilken enligt uppgift innehöll näringsrika hopkok av krossade nötter, kött och vatten.

© Shutterstock

Sprutor -

Medan sprutor dök upp i den europeiska läkekonsten omkring 1850-talet visar rapporter att indianer tidigare hade skapat en liknande mekanism med hjälp av djurblåsor och ihåliga fågelben i syfte att injicera mediciner.

© Shutterstock

Hammockar och hängmattor -

Christopher Columbus skrev i sina brev om att stiga i land i Karibien och hitta urbefolkningar som vilade i sängar gjorda av bomullsnät och som var upphängda mellan två träd eller stolpar. Hängmattan var ett sätt att svalka sig på natten och undvika insekterna som frodas i varma klimat. Europeiska sjömän anammade snabbt konceptet på sina handels- och örlogsfartyg.

© Shutterstock

Munskölj -

Även om blotta tanken på munvatten nu för tiden framkallar lukten av kemikalier använde olika inhemska stammar i Nordamerika, såväl som mayafolket och aztekerna, den vildblommiga guldtråden (Coptis trifolia) som ett slags munvatten och behandling för smärta i munnen.

© Shutterstock

Snöskor -

Även om snöskon kan spåras tillbaka till Centralasien liknar de versioner vi känner idag mer vad de första nationerna, inuiterna och metisfolken skapade av naturliga material.

© Shutterstock

Tuggummi -

Ursprungsbefolkningar var några av de första som ens tänkte tanken att tugga tuggummi och mayafolket och aztekerna var bland de första som skar kåda från barken på Sapodilla-trädet och tuggade på den.

© Shutterstock

Bumerangen -

Bumerangen har uppnått världsomspännande berömmelse för sitt ljud och mästerliga aerodynamiska "asymmetriska lyft" och den var helt och hållet en australiensisk aboriginsk uppfinning.

© Shutterstock

Stolpiller -

Människor har uppenbarligen haft problem "där bak" under mycket lång tid, men innan de moderna stolpillren såg dagens ljus hade ursprungsbefolkningar skapat små pluggar med hjälp av de fuktande egenskaperna hos kornellträd.

© Shutterstock

Tobakspipor -

Enligt Matthew Sanger, kurator inom nordamerikansk arkeologi vid National Museum of the American Indian, var de ceremoniella piporna som indianer och gamla präster i Mexiko ofta använde under andliga ritualer – som kom i olika former och material – det som påverkade européer och människor runt världen.

© Shutterstock

Bekämpning av skadedjur -

Ursprungsbefolkningen skapade många tidiga former av skadedjursbekämpning, allt från Paiute och Shoshone som bekämpade löss genom att tvätta håret i en varm infusion gjord på sötrot, till inkabomullsbönderna som brände citronverbena som bekämpningsmedel, till de förcolumbianska folken som byggde med hjälp av cashew-trä och mycket mer.

© Shutterstock

Petroleumutvinning -

Trots att Edwin L. Drake tillskrivs upptäckten av olja i USA år 1859 har rapporter visat att indianer var kända för att ha gropar i Oil Creek Flats i Pennsylvania mer än 400 år tidigare. De satte eld på oljan som sipprade ut för ceremoniella bränder och skapade även skyddande krämer av det, liknande vaselin.

© Shutterstock

Solskydd -

Som ett av de många medicinska ändamål som ursprungsbefolkningen har hittat bland växter skapades en tidig version av solskyddsmedel genom att blanda växtämnen (så som solrosolja, lackviol och saft från aloeväxter) samt animaliska fetter och fiskoljor, för att skydda huden från solskador.

© Shutterstock

En version av demokrati -

Även om den tidigaste versionen av demokrati tillskrivs de antika grekerna utvecklade irokeserna på 1700-talet en annan version som sägs ha påverkat USA:s grundare på ett mycket direkt sätt. Sex nationer gick samman för att bilda Irokesförbundet, där varje stam styrde sig själva men gick samman för frågor som var av intresse för alla.

© Shutterstock

Termoplastiska hartser -

Ursprungsbefolkningarna i Australien var enligt uppgift kända för att slå ut hartset ur piggsvinsgräs, sedan rengöra och värma det över eld för att skapa en klibbig svart substans som härdade när den svalnade och var stark nog att binda sten till trä för att skapa verktyg som till exempel spjut och yxor.

© Shutterstock

Jordbruk med eldpinne -

Den infödda befolkningen i Australien underhöll åkrar i flera århundraden genom en form av kontrollerad bränning som kallas jordbruk med eldpinne ("firestick farming"), där de med precision riktade bränderna för att rensa spår eller skapa öppna fält som var optimala för jordbruk.

© Getty Images

Jordbruk med eldpinne -

Jordbruk med eldpinne var särskilt innovativt eftersom det tvingade ut djur som kunde dödas för mat samtidigt som det skapade utrymme för nytt gräs att växa och öppnade upp för idealiska förhållanden för vilda djur så som små kängurur (wallabies), samtidigt som det uppmuntrade tillväxten av lågväxande ätbara växter. De inhemska eldningsmetoderna i form av lågintensiv eldning är än idag nödvändiga för att förhindra allvarligare bränder i Australien.

Källor: (History) (Discover Magazine) (Indian Country Today) (BuzzFeed) (Forbes)

Se även: Vad vi kan lära oss av ursprungsbefolkningarnas eldningsmetoder

© Getty Images