© Getty Images

Psykiska problem är intet nytt -

Psykisk ohälsa kan verka vara ett nytt fenomen, men det har observerats under historiens gång. Termen "mentalhygien" spreds inom det medicinska området från och med 1800-talet. Innan detta fanns det ingen officiell term för att beskriva det.

© Getty Images

Historien bakom behandling av psykisk ohälsa -

Historiker och mentalvårdspersonal har bevis på historien om psykisk ohälsa genom dokumenterade fall. Störningar som nu kallas depression, posttraumatisk stressyndrom (PTSD) och bipolär sjukdom har haft namn som hysteri, psykos och till och med demonisk besittning.

© Getty Images

Psykiska problem i antiken -

Gamla teorier om psykisk ohälsa var ofta resultatet av tron på det övernaturliga, så som demonisk besittning eller förbannelser. Antropologiska upptäckter som går tillbaka till 5000 f.Kr. visade tecken på trepanation, vilket är ett förfarande där ett hål borras in i skallen.

© Getty Images

Trepanation -

Man trodde att öppnandet av ett hål i skallen skulle tillåta den onda anden, eller andarna, som bodde i huvudet att släppas ut. Överraskande nog, eftersom det inte var en dödlig procedur, pågick trepanation i flera århundraden.

© Getty Images

Ritualer utförda av prästläkare -

Prästläkare, som de i det antika Mesopotamien, och shamaner använde ritualer baserade på religion och vidskepelse eftersom de trodde att demonisk besittning var orsaken till mentala störningar.

© Getty Images

Forntida egyptier var mer progressiva -

Den forntida egyptiska civilisationen var särskilt avancerad för sin tid inom medicinområdet och rekommenderade att patienter ägnade sig åt fritidsaktiviteter så som musik, dans eller målning för att lindra symptom på psykisk ohälsa.

© Getty Images

Hippokrates -

Det var en allmän uppfattning i forntida samhällen att psykisk ohälsa hade ett övernaturligt ursprung, men någonstans mellan 400- och 300-talet f.Kr., avvisade den grekiske läkaren Hippokrates denna idé och skrev att obalanser i tänkande och beteende berodde på naturliga händelser i kroppen, i synnerhet hjärnan.

© Getty Images

De fyra temperamenten -

Hippokrates, Galen och Sokrates utvecklade var och en idén om att det finns fyra väsentliga element i människokroppen: blod, galla, svart galla och slem. Dessa var kända som temperament och när de var i obalans blev psykisk ohälsa resultatet. Denna tro höll i sig under hela medeltiden.

© Getty Images

Behandlingar under medeltiden -

Dåtidens läkare gav patienter laxermedel, blodiglar och koppningsbehandling för att återställa kroppens proportioner av de olika elementen. Tobak som importerades från Amerika användes för att få patienter att kräkas ut överflödiga element. Andra behandlingar användes för extrahera blod från pannan i syfte att dränera hjärnan på de skyldiga elementen.

© Getty Images

Vård av psykiskt sjuka -

Yttre interventioner och anläggningar för behandling på boende var sällsynta. Det var dock inte förrän 792 e.Kr. i Bagdad som det första psykiatriska sjukhuset grundades.

© Getty Images

Skam -

Samtidigt betraktade familjer i Europa sina psykiskt sjuka släktingar som en källa till skam och förnedring. Många familjer valde att gömma sina nära och kära i källare, ibland till och med i bur och misshandlade dem som en form av repressalier för deras asociala och oönskade beteende.

© Getty Images

Arbetsstugor och vårdanstalter -

Vissa alternativ utöver familjevård blev allt vanligare under medeltiden. En vanlig lösning var att skicka psykiskt sjuka till arbetsstugor, vilket var offentliga inrättningar där de fattigaste fick grundläggande kost och boende i utbyte mot arbete. Andra checkades in på allmänna sjukhus, men övergavs ofta och ignorerades.

© Getty Images

Ingen riktig behandling -

Dessa anläggningar erbjöd dock inte riktig behandling eller omsorg till de psykiskt sjuka, vilket tvingade patienter att leva under omänskliga förhållanden och utsatte dem för grymma övergrepp.

© Getty Images

Reformens rötter -

När ryktet spreds om de hemska miljöerna på vårdanstalterna krävde man på 1800-talet reformer av desamma. Ett exempel på detta ägde rum på en vårdanstalt i Devon i England, som övergav behandlingsmetoder baserade på återhållsamhet.

© Getty Images

Moralisk behandling -

Det var dock i Paris 1792 som läkaren Philippe Pinel åstadkom en av de viktigaste reformerna i behandlingen av psykisk ohälsa. Pinel utvecklade en hypotes om att psykiskt sjuka patienter behövde vård och vänlighet för att deras situation skulle förbättras.

© Getty Images

Moralbehandlingens fall -

Moralisk behandling var mycket effektiv, men den dog ut under 1800-talet. Kritiker menade att metoden inte riktigt behandlade patienter, utan snarare gjorde dem beroende av sina läkare och personalen på vårdanstalten. Under 1900-talet hävdade historiker och samtida läkare att den moraliska metoden helt enkelt ersatte en form av kontroll med en annan.

© Getty Images

Sigmund Freud -

Ett stort kliv framåt i behandlingen av psykiska sjukdomar kom med den österrikiske neurologen och psykiatern Sigmund Freuds karriär. Han är mest känd för sin teori om psykoanalys. Detta gav upphov till bruket av "talande behandling" och fri association, något som uppmuntrade patienterna att prata om vad de än hade i tankarna.

© Getty Images

Sigmund Freud -

Freuds teori var att konversation skulle öppna en dörr till patientens undermedvetna och ge tillgång till alla typer av undertryckta tankar och känslor som kan ha orsakat den mentala instabiliteten.

© Getty Images

Elchockbehandling -

Mainstreampsykologi hade inte särskilt mycket till övers för psykoanalysen, men uppmärksamheten på Freuds arbete öppnade andra dörrar till behandlingar av psykisk ohälsa, så som elektrokonvulsiv behandling. Detta berodde på att behandlingen härrörde från den biologiska modellen för psykisk ohälsa, som menade att psykiska problem orsakades av biokemiska obalanser i kroppen.

© Getty Images

Elchockbehandling -

Elchockbehandling visade sig till en början lovande, men övergavs snabbt eftersom de kramper som den framkallade hos patienterna var så allvarliga att de blev för rädda för att delta på frivillig basis. Rykten om övergrepp och tortyr spreds, om läkare och administratörer som hotade att använda elektrokonvulsiv behandling på patienter som inte var samarbetsvilliga.

© Getty Images

Lobotomi -

Lobotomi utvecklades först på 1930-talet och gick ut på att patienten försattes i koma, varefter en läkare knackade in ett medicinskt instrument genom toppen av båda ögonhålorna. Förfarandet skar av nerverna som kopplar ihop frontalloberna, vilka reglerar beteende och personlighet, till centra i den inre hjärnan som reglerar känslor.

© Getty Images

Lobotomi -

Tanken bakom lobotomier var att lugna patienter som var okontrollerat hysteriska eller känslomässiga, särskilt vid tillstånd som schizofreni och bipolär sjukdom. Förfarandet avbröts till stor del efter att de första psykiatriska medicinerna tillverkats på 1950-talet.

© Getty Images

Insulinkomabehandling -

Insulinkomabehandling introducerades 1927 och fortsatte att praktiseras ända fram till 1960-talet. Den försatte patienten i koma med lågt blodsocker eftersom man trodde att stora fluktuationer i insulinnivåerna kunde förändra hur hjärnan fungerade. Insulinkoman kunde vara i en till fyra timmar, men riskerna inkluderade långvarig koma.

© Getty Images

Metrazolbehandling -

Metrazolbehandling gick ut på att läkare framkallade anfall med hjälp av en stimulerande medicin. Anfallen började ungefär en minut efter att patienten fått injektionen och kunde resultera i benbrott, skadade muskler och andra negativa effekter. Även om denna behandling var farlig och ineffektiv var anfallsterapi föregångaren till elektrokonvulsiv behandling.

© Getty Images

Litium -

År 1949 introducerade en australisk psykiater drogen Litium på marknaden. Drogen botade inte psykos, men visade sig kontrollera symptomen bättre än någon annan tidigare metod.

© Getty Images

Läkemedel -

När litium blev standarden för behandling av psykisk ohälsa blev andra läkemedel så som Valium och Prozac kända namn under 1900-talet. Dessa kom att bli några av de mest utskrivna läkemedlen mot depression över hela världen.

© Getty Images

Allt färre särskilt utsedda inrättningar -

I och med uppkomsten av läkemedel blev särskilda inrättningar för inhysning av psykiskt sjuka människor allt färre. Även om detta tydde på en positiv trend skapade det också vissa problem för personer med allvarliga psykiska problem, särskilt de som saknade socialt stöd eller familj som kunde stötta deras återhämtning. Detta inkluderade även de som inte hade råd med avgifter eller försäkringar för rehabilitering.

© Getty Images

Aktivism för psykisk hälsa -

Stigmat kring psykisk ohälsa har idag avtagit i och med ny kunskap i ämnet. Förespråkare för psykisk hälsa och offentliga personer har alla bidragit till att öka medvetenheten.

© Getty Images

Behandlingarna har gjort stora framsteg -

Behandling för psykisk ohälsa har gjort stora framsteg, även på senare tid. Men med tanke på att många faller offer för missbruk och moderna sjukvårdssystem lämnar en hel del att önska finns det fortfarande mycket kvar att göra.

Källor: (Sunrise House) (CSP) (Baton Rouge Behavioral Hospital) 

Se även: Vardagliga saker du inte visste var skadliga för din psykiska hälsa

© Getty Images