© Getty Images

Rysslands invasion av Ukraina - 2022 -

Världen har i flera månader nu sett på medan ryska styrkor har invaderat Ukraina från flera olika fronter. Medan den ukrainska militären har hållit sig fortsatt stark har konflikten orsakat en otänkbar förödelse för både städerna och folket i Ukraina.

© Getty Images

Rysslands invasion av Ukraina - 2022 -

Sedan februari 2022 har mer än sex miljoner ukrainare tvingats fly från sitt hemland och ytterligare sju miljoner har fördrivits internt. Storstäder som huvudstaden Kiev och viktiga hamnstäder som Odessa har i stort sett förstörts av den ryska militären. Det här är dock långt ifrån början på konflikten.

© Getty Images

Ryska federationens annektering av Krim - 2014 -

År 2014 slutade Euromaidan-protesterna i Kiev med att den pro-ryske före detta presidenten i Ukraina Viktor Janukovitj avsattes i värdighetens revolution. Kort därefter mobiliserade Ryssland sin militär och skickade trupper till Ukraina för att slutföra det jobb som Janukovitj inte hade lyckats slutföra, nämligen att återinföra ryskt styre i regionen Krim.

© Getty Images

Ryska federationens annektering av Krim - 2014 -

Trots intensiva offentliga protester från Ukraina och väst gick ryska styrkor vidare med sin invasion och förklarade Krim som en de facto rysk republik. Spänningarna mellan Ukraina och Ryssland var extremt påtagliga under de åtta åren som följde och kokade slutligen över i och med Rysslands "särskilda militära operation" i Ukrainas östra territorier. Dessa invasioner de senaste åren är dock långt ifrån Rysslands debut inom imperialismen. Nationen har i sina olika former under åren försökt utöka sin makt.

© Getty Images

Rysk-persiska kriget - 1826-1828 -

Det rysk-persiska kriget pågick periodvis i hundratals år. Den första konflikten inleddes 1651 och den sista avslutades 1828, i och med undertecknandet av Turkmenchayfördraget. Dessa krig utkämpades i första hand över varje imperiums anspråk på områdena längs Kaukasusbergen, närmare bestämt dagens Georgien och Armenien.

© Public Domain

Rysk-persiska kriget - 1826-1828 -

Under dessa århundraden av konflikter har regionerna som kämpats om bytt ägare flera gånger mellan de två imperierna. Turkmenchayfördraget överlät de flesta av territorierna till det ryska imperiet, även om dessa regioner kämpade för sin självständighet flera gånger under de följande århundradena.

© Public Domain

Rysslands invasion av Manchuriet - 1900 -

Efter händelserna i det kinesisk-japanska kriget utnyttjade det ryska imperiet den försvagade kinesiska och japanska armén för att expandera österut, in i Manchuriet, i dagens norra Kina.

© Public Domain

Rysslands invasion av Manchuriet - 1900 -

När ryssarna väl tagit kontroll över Manchuriet gick armén vidare till att avrätta alla kineser som uttalade sig mot ockupationen och förstörde många byar, vilket tvingade stora grupper av manchuriska invånare att fly söderut. Ryssland förlorade kontrollen över större delen av Manchuriet i slutet av det rysk-japanska kriget 1905.

© Public Domain

Estniska frihetskriget - 1918-1920 -

Den bolsjevikiska Röda armén inledde en offensiv i syfte att ta kontroll över Estland kort efter att tyska trupper lämnat området 1917. I slutet av 1918 stod den ryska armén vid Estlands tröskel och även om den späda nationen hade små chanser att försvara sig stod de västra allierade redo med sitt stöd.

© Public Domain

Estniska frihetskriget - 1918-1920 -

Både Storbritannien och Finland försåg Estland med vapen och ammunition. Även om Ryssland under de första månaderna av invasionen erövrade hälften av Estlands territorium bytte kriget riktning 1919 och den estniska militären, tillsammans med finska stödtrupper och frivilliga, lyckades pressa tillbaka Ryssland över den tidigare etablerade gränsen.

© Public Domain

Röda arméns invasion av Armenien - 1920 -

Bara ett år efter deras misslyckade invasion av Estland trängde Röda armén in i Armenien i ett försök att stödja de växande inre armeniska bolsjevikstyrkorna som försökte iscensätta ett uppror och samtidigt slåss mot invaderande turkar.

© Public Domain

Röda arméns invasion av Armenien - 1920 -

Med den armeniska armén så upptagen och försvagad av den turkiska invasionen kunde bolsjevikmakterna, både infödda och ryska, störta republiken Armenien och upprätta den armeniska sovjetrepubliken.

© Getty Images

Röda arméns invasion av Georgien - 1921 -

Efter att ha förlorat stora delar av det territorium som en gång utgjorde det ryska imperiet i slutet av första världskriget gjorde bolsjevikryssland många ansträngningar för att återta sina förlorade territorier: först de baltiska staterna, sedan Armenien och därefter Georgien.

© Public Domain

Röda arméns invasion av Georgien - 1921 -

Ryssland hade erkänt Georgien som en självständig nation bara ett år tidigare, men bolsjevikiska tjänstemän inom Ryssland, inklusive en ung Josef Stalin, övertygade rysk ledning att återta territoriet med hänvisning till ett arbetaruppror som ägde rum i Georgien. I februari 1921 hade den georgiska sovjetrepubliken upprättats.

© Public Domain

Första sovjet-finska kriget - 1939-1940 -

Sovjetryssland invaderade Finland vintern 1939, bara några få månader efter att andra världskriget brutit ut. Rysslands motiv var rent expansionistiska och man hade för avsikt att lägga till territorium till Sovjetunionen, inte minst för att addera en säkerhetsbuffert runt den viktiga gränsstaden Leningrad.

© Getty Images

Första sovjet-finska kriget - 1939-1940 -

Efter månader av strider genom den brutala finska vintern undertecknades fredsfördraget i Moskva i mars 1940, vilket gav Ryssland 9 % av tidigare finskt territorium. Mer än 100 000 liv gick förlorade under konflikten.

© Getty Images

Ockupation av de baltiska staterna: Estland - 1940 -

År 1939 hade Estland undertecknat en pakt om ömsesidigt bistånd med Sovjetunionen. Ett år senare tvingade det mycket större och mäktigare Sovjetunionen Estland att sluta denna pakt, så att Sovjetunionen skulle ha laglig rätt att bygga militärbaser i det lilla baltiska landet.

© Getty Images

Ockupation av de baltiska staterna: Estland - 1940 -

När Sovjetunionen väl etablerat sig i landet avsatte man den estniska regeringen och skickade presidenten, Konstantin Päts, till Sibirien. En sovjetisk marionettregering upprättades. Denna invasion var bara den första av många tragedier som Estland och resten av de baltiska staterna skulle komma att utstå under andra världskriget.

© Getty Images

Ockupation av de baltiska staterna: Lettland - 1940 -

Molotov-Ribbentrop-pakten, undertecknad av nazisterna och Sovjetunionen 1939, hade ett föga känt ytterligare "hemligt protokoll", som inte offentliggjordes förrän i slutet av kriget, vilket delade upp de baltiska staterna i tyska och ryska inflytandesfärer.

© Public Domain

Ockupation av de baltiska staterna: Lettland - 1940 -

Sovjetunionen fortsätter omedelbart att invadera Lettland för att göra anspråk på sin "andel" i den oberoende nationen kort efter att pakten slutförts. Lettland förblev en del av sovjetblocket tills det började kämpa för sin självständighet 1989.

© Public Domain

Anglo-sovjetisk invasion av Iran - 1941 -

Operation Countenance var en gemensam invasionskampanj i Iran som utfördes av Sovjetunionen och Storbritannien. Den kejserliga staten Iran var kraftigt undermönstrad och efter att ha förlorat omkring 800 soldater mellan 25 augusti och 30 augusti 1941 undertecknades ett avtal om vapenvila med de invaderande allierade styrkorna.

© Public Domain

Anglo-sovjetisk invasion av Iran - 1941 -

Syftet med invasionen var att ta över iranska oljereserver och att upprätta säkra allierade försörjningsvägar mellan väst och Sovjetunionen genom det som kom att kallas Persiska korridoren.

© Public Domain

Sovjet-afghanska kriget - 1979-1989 -

Ett av de största proxykrigen som utkämpades under det kalla kriget var det sovjetisk-afghanska kriget som inleddes 1979 och slutade 1989 efter att ett avtal undertecknats mellan de fyra primära parterna: Sovjetunionen, Afghanistan, USA och Pakistan.

© Getty Images

Sovjet-afghanska kriget - 1979-1989 -

Det fanns många oppositionella fraktioner som kämpade i det sovjetisk-afghanska kriget, inklusive det USA-stödda Mujahideen och den etablerade regeringen i Demokratiska republiken Afghanistan, med stöd av sovjeterna. Kriget var katastrofalt för Afghanistan och det uppskattas att mellan 6,5 % och 11,5 % av landets totala befolkning dog under konflikten.

© Getty Images

Första Tjetjenienkriget - 1994-1996 -

Några år efter Sovjetunionens fall försökte den nybildade Ryska federationen återta en del av sitt förlorade territorium. Denna kampanj kom att bli känd som slaget vid Groznyj, vilket blev början på det första tjetjenska kriget.

© Getty Images

Första Tjetjenienkriget - 1994-1996 -

Ryska agenter, vars inblandning först förnekades av den ryska regeringen, infiltrerade huvudstaden Groznyj och befäste det tjetjenska provisoriska rådet med pansarfordon och vapen. Den förödande konflikten, som ledde till att minst 30 000 civila dog, varade tills ett fördrag undertecknades 1997 och alla ryska trupper drog sig tillbaka.

© Getty Images

Andra Tjetjenienkriget - 1999-2009 -

Två år senare invaderade emellertid en grupp tjetjenska militanter Rysslands Dagestan-region och försökte förklara den som en självständig stat. Ryssland hämnades med en andra fullständig invasion av Tjetjenien, inklusive en belägring av huvudstaden Groznyj, som fortfarande var försvagad från det första tjetjenska kriget.

© Getty Images

Andra Tjetjenienkriget - 1999-2009 -

Rysslands belägring var framgångsrik och federationen övertog praktiskt taget kontroll över regionen fram till 2009. Under detta årtionde rasade omfattande konflikt då tjetjenska och ryska styrkor kämpade mot extremisterna tills upproret var tillräckligt utplånat.

© Getty Images

Rysk-georgiska kriget - 2008 -

Det rysk-georgiska kriget, som anses vara 2000-talets första internationella europeiska krig, orsakades av tilltagande spänningar mellan de två före detta sovjetiska nationerna. Efter att Georgien hade förklarat sig självständigt från ett försvagat Sovjetunionen 1991 uppstod två separatistiska rörelser som förklarade sig de facto suveräna stater.

© Getty Images

Rysk-georgiska kriget - 2008 -

Våld bröt ut 2008 när sydossetiska separatister sköt in i georgiska byar vid deras gräns och Georgien omedelbart hävdade sin kontroll över den ossetiska huvudstaden Tskhinvali. Ryssland, som i flera år hade stött de ossetiska separatisterna, inledde då en fullskalig invasion i Georgien. Både Ryssland och Sydossetien har anklagats för krigsförbrytelser under konflikten, inklusive den etniska rensningen av georgier.

Sources: (BBC) (Britannica)

See also: How to talk to your children about the war in Ukraine

© Getty Images