©

Shutterstock 

USA–Ryssland -

Relationen mellan USA och Ryssland är en av de mest kritiska bilaterala förbindelserna i världen, men det är även en av de mest bräckliga. Faktum är att rivaliteten mellan dessa två supermakter i ganska stor utsträckning definierade den andra halvan av 1900-talet, inte minst med en omfattande ideologisk konflikt mellan sovjetisk kommunism och amerikansk kapitalism i strävan efter global dominans.

©

Shutterstock 

Ryssland–USA -

Under kalla krigets började båda sidorna lagra kärnvapen och testa dem med skrämmande regelbundenhet. Under rymdkapplöpningen blev även Sovjetunionens kosmonaut Yuri Gagarin den första människan att kretsa runt jorden, medan Neil Armstrong kom att bli den första att sätta sin fot på månen. Spänningarna lättade något efter Sovjetunionens fall, men den diplomatiska relationen mellan USA och Ryska federationen är än idag svår och oförutsägbar.

©

Shutterstock 

Tyskland–Frankrike -

Dessa två kraftfulla europeiska nationer har inte alltid varit de bästa grannarna. Faktum är att deras gemensamma gräns utgör en skådeplats för en rad konflikter, bland dem Napoleons seger mot Preussen i fjärde koalitionskriget och den fransk-preussiska konflikten som resulterade i en vinst för Tyskland.

©

Shutterstock 

Frankrike–Tyskland -

Att Frankrike beskyllde Tyskland för första världskriget i Versaillesfördraget ledde till att Nazityskland utkrävde en fruktansvärd hämnd. Hitler ockuperade landet under större delen av andra världskriget och delade bokstavligen upp nationen. Idag är relationerna mellan Frankrike och Tyskland varma och konstruktiva och båda är två av de mest entusiastiska förespråkarna för den fortsatta integrationen av Europeiska unionen.

©

Shutterstock 

Kina–Japan -

Rivaliteten mellan Kina och Japan är lika gammal som deras länder. Det första dokumenterade slaget mellan Kina och Japan ägde rum 663, slaget vid Baekgang, med det kejserliga Kina som segrare. På senare tid har man fortsatt beklaga sig över Japans ovilja att fullt ut erkänna krigsförbrytelser som ska ha begåtts under det andra kinesisk-japanska kriget och under hela andra världskriget.

©

Shutterstock 

Japan–Kina -

Japan har under hela sin historia varit starkt influerat av Kina. Det har starka historiska och kulturella kopplingar till landet och trots spänningar och geopolitiska skillnader som råder än idag är de två länderna i allmänhet fredligt inställda till varandra.

©

Shutterstock 

Storbritannien–Irland -

Den suveräna staten Förenade kungariket Storbritannien och Irland existerade mellan 1801 och 1921. En stark önskan om irländsk självständighet ledde dock till påskupproret 1916 och senare det irländska frihetskriget, som utkämpades mellan 1919 och 1921. Bildandet av den irländska fristaten 1922 lättade något på spänningarna mellan London och Dublin, men uteslöt ett område som idag kallas Nordirland.

©

Shutterstock 

Irland–Storbritannien -

Relationen mellan Storbritannien och Irland i slutet av 1900-talet definieras av de så kallade Troubles, en etno-nationalistisk konflikt i Nordirland som varade i cirka 30 år från slutet av 1960-talet till 1998, då långfredagsavtalet i praktiken avslutade konflikten. Nordirland, konsekvenserna av Brexit och huruvida ön Irland så småningom kommer att förenas med provinsen eller ej splittrar dock alla parter än idag.

©

Shutterstock 

Israel–Palestina -

Världens mest komplexa, splittrande och destruktiva relation mellan olika nationer är den mellan Israel och Palestina. Det onda blodet som finns mellan dessa två stater kan spåras tillbaka till 1917 och det brittiska mandatet för Palestina. Under mandatet såg området uppkomsten av nationalistiska rörelser i både de judiska och arabiska samhällena. Uppsägningen 1947 av mandatet och skapandet av staten Israel utlöste vad som har blivit känt som den israelisk-palestinska konflikten - en av världens mest utdragna geopolitiska tvister och en som har expanderat till en bredare arabisk-israelisk konflikt.

©

Shutterstock 

Palestina–Israel -

Denna splittring är som allra mest akut i Jerusalem. Både israeler och palestinier hävdar att Jerusalem är deras huvudstad, även om det är Israel som har kontroll över hela staden. Klippdomen på Tempelberget har vördats i årtusenden som en helig plats inom både judendomen, kristendomen och islam.

©

Shutterstock 

Turkiet–Grekland -

Relationen mellan Turkiet och Grekland är lång och komplex. Grunden till deras rivalitet lades på 1400-talet i och med förintelsen av det bysantinska riket av det ottomanska riket 1453. Trots att dess självständighet erkändes 1832 av det ottomanska riket skulle det nybildade kungariket Grekland och ottomanerna komma att strida i olika konflikter underblåsta av nationalism ända fram till slutet av första världskriget. Även efter det osmanska rikets fall och grundandet av Turkiet 1923 fann de två nationerna tid att drabba samman igen, denna gång över Cypern.

©

Shutterstock 

Grekland–Turkiet -

Idag tär geopolitiska frågor fortfarande på relationen mellan de två länderna. Egeiska tvisten är en särskilt svår fråga, där Grekland och Turkiet har eftersökt suveränitet och närstående rättigheter i regionen Egeiska havet sedan 1970-talet. Faktum är att konflikten vid två tillfällen har blivit så allvarlig att den nästa lett till militärt ingripande, både 1987 och 1996.

©

Shutterstock 

Nordkorea–Sydkorea -

Korea var en gång en enda nation men annekterades av Japan 1910. Den koreanska halvön har varit uppdelad i Nordkorea och Sydkorea sedan slutet av andra världskriget 1945, avgränsad av den ökända 38:e breddgraden. Nord stöddes av Sovjetunionen medan USA backade Syd.

©

Shutterstock 

Sydkorea–Nordkorea -

År 1950 invaderade Nordkorea Sydkorea för att inleda Koreakriget och involverade därvid Kina och USA. Vapenvila utropades 1953, men inget fredsavtal undertecknades: de två Korea är tekniskt sett i krig än i dag. Enandet av halvön är fortfarande en ouppfylld dröm för många koreaner och toppmöten 2018 mellan de två sidorna har bäddat för en något bättre relation mellan Seoul och Pyongyang.

© Shutterstock

Indien–Pakistan -

Relationen mellan Indien och Pakistan har varit komplex och till stor del fientlig sedan den våldsamma uppdelningen av Brittiska Indien 1947 och grundandet av Islamiska republiken Pakistan samma år. Under de efterföljande åren har många militära konflikter utkämpats mellan de två nationerna.

©

Shutterstock 

Pakistan–Indien -

De stora konflikterna mellan de två länderna – kriget 1947-48, kriget 1965 och det lite mindre omfattande Kargilkriget 1999 – har alla utlösts av dispyter om Kashmirs gränsterritorium. Lägg till ekvationen det faktum att både Indien och Pakistan är kärnvapenmakter och hotet om eskalerande fientligheter är därmed högst reellt.

©

Shutterstock 

Storbritannien–Frankrike -

Erövring, krig och allianser vid olika tider i historien kännetecknar det långa och komplexa förhållandet mellan Storbritannien och Frankrike. Under medeltiden var Frankrike och England ofta bittra fiender. Den normandiska erövringen 1066 var en av de mest avgörande och följdriktiga segrarna över England på medeltiden. Den sista stora konflikten mellan de två länderna var Napoleonkrigen (1793–1815). I slutet av 1800-talet utvecklades rivalitet mellan Frankrike och England om afrikanska kolonier, men 1904 signalerade Entente Cordiale varmare band mellan de en gång krigförande nationerna.

©

Shutterstock 

Frankrike–Storbritannien -

Frankrike och Storbritannien var allierade mot Tyskland i både första världskriget och andra världskriget. Båda var nyckelpartner i väst under perioden för kalla kriget och var inflytelserika EU-medlemmar fram till Storbritanniens beslut att lämna efter Brexit-folkomröstningen 2016. Relationen har sedan dess försämrats med oenighet kring Brexit och migrantkrisen vid Engelska kanalen.

©

Shutterstock 

Iran–Saudiarabien -

De nära grannarna Iran och Saudiarabien är två av Mellanösterns mäktigaste länder. Deras relation är dock bräcklig och omtvistad. Även om båda är islamiska nationer är Saudiarabien en konservativ sunnitisk absolut monarki medan Iran är en i huvudsak shiarepublik.

©

Shutterstock 

Saudiarabien–Iran -

Utöver religiösa och ideologiska skillnader har de bilaterala relationerna mellan länderna varit ansträngda på grund av geopolitiska frågor så som tolkningarna av islam, olje- och gasexportpolitik och deras relationer med väst. Saudiarabien är traditionellt en allierad med USA och Storbritannien, medan Iran av naturliga skäl är misstänksamt och ofta fientligt inställd till Amerika och dess allierade.

©

Shutterstock 

Kuwait–Irak -

Historiskt sett var större delen av dagens Kuwait en del av det antika Mesopotamien, en region som idag ockuperar det moderna Irak. Kuwait innan oljan var en strategisk handelshamn mellan Mesopotamien, Persien och Indien. Oljereserver upptäcktes i kommersiella mängder 1938. Kuwait blev formellt självständigt 1961, även om Bagdad till en början vägrade att erkänna faktumet genom att hävda att Kuwait var en del av Irak. År 1963 undertecknades dock ett vänskapsfördrag mellan de två länderna genom vilket Irak formellt erkände gränsen som skiljer landet från dess grannland.

©

Shutterstock 

Irak–Kuwait -

Trots fördraget puttrade Irak av indignitet, vilket ofta tog upp frågan om tillgång till havet och det traditionella anspråket på Kuwait. I augusti 1990, efter konflikter om oljeproduktion, beordrade Saddam Hussein en fullskalig invasion av Kuwait, varvid hans arméer effektivt annekterade landet. Kuwait, som senare befriades av koalitionsstyrkorna, återhämtade sig snabbt och sedan Baath-partiets fall i Irak har relationen mellan de två staterna förbättrats avsevärt.

©

Shutterstock 

Albanien–Serbien -

Misstro och fiendskap är de ord som bäst beskriver det historiska förhållandet mellan dessa två Balkanstater. Efter ottomanernas nederlag i Balkankrigen 1912–1913 förklarade den moderna nationalstaten Albanien självständighet 1912. Samtliga parter som var delaktiga i konflikten begick en rad krigsförbrytelser, även om Serbiens behandling av den albanska befolkningen var synnerligen brutal.

©

Shutterstock 

Serbien–Albanien -

Konungariket av serber, kroater och slovener döptes formellt om till kungariket Jugoslavien 1929. Under andra världskriget arbetade det kommunistiska Albanien och Jugoslavien tillsammans för att befria sig från den fascistiska ockupationen. Under kalla kriget bröt dock Albanien förbindelserna med de jugoslaviska kommunisterna, detta då dess ledare Enver Hoxha förblev lojal mot Sovjetunionen under Stalin. Under de jugoslaviska krigen på 1990-talet löstes Jugoslavien upp och ledde till bildandet av statsförbundet Serbien och Montenegro. Under konflikten stödde Albanien Natos bombningar av Kosovo (då en serbisk provins), vilket resulterade i att Serbien och Montenegro bröt de diplomatiska förbindelserna med Albanien. Spänningen är fortsatt påtaglig under 2000-talet och Albanien insisterar på att Kosovos självständighet ska förbli "obestridlig", något som Serbien betraktar som ren provokation.

©

Shutterstock 

Armenien–Azerbajdzjan -

Den pågående Nagorno-Karabach-konflikten, en etnisk och territoriell dispyt mellan Armenien och Azerbajdzjan om den omtvistade regionen Nagorno-Karabach, som mestadels bebos av etniska armenier, har hindrat alla försök att skapa diplomatiska förbindelser mellan dessa två angränsande västasiatiska stater.

©

Shutterstock 

Azerbajdzjan–Armenien -

Armenien och Azerbajdzjan åtnjöt en kort period av självständighet efter det ryska imperiets kollaps 1917 då relationen mellan de två länderna var god. Vänskapen blev dock inte särskilt långvarig. De var i krig med varandra mellan 1918 och 1921 och ockupationen och annekteringen av Sovjetunionen distanserade Jerevan från Baku ytterligare. Ytterligare två krig, från 1988 till 1994, och den väpnade konflikten 2020, håller relationen fortsatt ansträngd.

©

Shutterstock 

Chile–Peru -

Dessa två sydamerikanska nationer hade tidigare en fredlig och produktiv relation, ända sedan Inkariket på 1400-talet, ett bilateralt partnerskap som stärktes ytterligare efter att båda blivit oberoende från Spanien på 1800-talet. Allt skulle dock komma att förändras i och med utbrottet 1879 av Stillahavskriget.

©

Shutterstock 

Peru–Chile -

Stillahavskriget ställde Chile mot en boliviansk-peruansk allians och utkämpades över chilenska anspråk på bolivianskt kustområde i Atacamaöknen. Chilensk seger förde med sig en betydande mängd resursrikt territorium från Peru och Bolivia. Resultatet av den femåriga konflikten försämrade relationen mellan de två länderna i över ett sekel och testades ytterligare 1975 då vänsterorienterade Peru och högerorienterade Chile åter stod på randen av krig. Idag har relationen förbättrats avsevärt.

©

Shutterstock 

Kenya–Somalia -

Spänningarna mellan dessa två östafrikanska nationer har puttrat sedan början av 1960-talet när båda länderna fick sin självständighet. Under Shiftakriget (1963–1967) försökte etniska somalier i Kenyas norra gränsdistrikt ansluta sig till Somalia. Trots vapenvila 1967 fortsatte det sporadiska våldet i regionen i flera decennier.

©

Shutterstock 

Somalia–Kenya -

Faktum är att båda sidor har varit inblandade i gränstvister, små skärmytslingar och i vissa fall blodiga massakrer. År 2021 nådde relationen mellan de två länderna en historisk bottennivå då Mogadishu avbröt de diplomatiska förbindelserna och anklagade Nairobi för att blanda sig i dess interna angelägenheter. Dadaab-flyktingkrisen förvärrar denna ömsesidiga oförsonlighet ytterligare. Dadaab är ett av världens största flyktingläger och hem för tusentals fördrivna somalier. Kenya vill lägga ner det och har gett FN fram till juni 2022 på sig att hitta ett nytt hem åt de flesta somaliska flyktingarna. De två nationerna är också inbegripna i en utdragen maritim territoriell fejd över Indiska oceanen som tros ha värdefulla olje- och gasreserver.

Källor: (GOV.UK) (The Economist) (Arab Gulf States Institute in Washington) (BBC) (Deutsche Welle)

Se även: Afrikanska länder och deras självständighetsdagar

©

Shutterstock