






























© Getty Images
0 / 31 Fotos
Rymddebatt
- Om du någonsin har följt en vetenskaplig debatt om överbelastning av rymden kan du mycket väl ha hört talas om "Kesslereffekten".
© Shutterstock
1 / 31 Fotos
Namne
- Detta fenomen, uppkallat efter den pensionerade astrofysikern och NASA-forskaren Donald Kessler, har en tämligen diffus definition.
© Shutterstock
2 / 31 Fotos
Allmän mening
- I stora drag handlar det dock om ett scenario där rymdskrot som svävar omkring i rymden sätter igång en kedjereaktion av kollisioner.
© Shutterstock
3 / 31 Fotos
Kedjereaktion
- Under denna kedjereaktion skickar en enda kollision ut ett moln av skräp, och detta skräp kolliderar i sin tur med andra rymdburna föremål, vilket skapar ytterligare skräp.
© Shutterstock
4 / 31 Fotos
Slutresultat
- I detta mardrömsscenario fortsätter kedjereaktionen tills rymden blir så igensatt av skräp att satelliter inte längre fungerar och människan tvingas avsluta sin verksamhet i rymden.
© Shutterstock
5 / 31 Fotos
Bristande konsensus
- Experterna är oense om sannolikheten för en Kesslerhändelse, men de allra flesta är överens om att överbelastning av rymden är ett problem.
© Getty Images
6 / 31 Fotos
Orsaken till stockning
- Överbelastning av rymden orsakas av sönderfallet av objekt i omloppsbana. Det är ett problem som bara har blivit värre sedan rymdfärderna drog igång 1957.
© Getty Images
7 / 31 Fotos
Orsaker till sönderfall
- Sönderfall, eller fragmentering, kan uppstå av olika anledningar, bland annat av att satelliter kolliderar med varandra eller till och med att rymdfarkoster plötsligt exploderar.
© Getty Images
8 / 31 Fotos
Exempel
- År 2021 avfyrade Ryssland till exempel en missil mot en av sina egna satelliter som en del av ett vapentest. Detta skapade mer än 1 500 spårbara bitar av skräp.
© Getty Images
9 / 31 Fotos
Problemet med stockning
- Skräp som svävar omkring i rymden är ett problem av flera anledningar. Å ena sidan kan det vara rent livsfarligt för astronauter som bor på rymdstationer.
© Getty Images
10 / 31 Fotos
Nyligen
- I november 2024, till exempel, förberedde sig astronauter på den internationella rymdstationen (ISS) på det värsta när ett stycke rymdburet skräp kom flygande mot dem.
© Shutterstock
11 / 31 Fotos
Utfall
- Tack och lov lyckades de ändra ISS bana och undvika kollision. Om skräpet hade kommit i kontakt med stationen kunde det ha orsakat tryckfall i delar av stationen, vilket skulle ha äventyrat astronauternas liv.
© Shutterstock
12 / 31 Fotos
Andra risker
- Å andra sidan utgör rymdskrot som svävar omkring i rymden en risk för satelliter och den rymdbaserade teknik som vi använder i vår vardag, t.ex. GPS.
© Shutterstock
13 / 31 Fotos
Ytterligare komplikationer
- Vidare innebär svårigheterna med att spåra rymdskrot att problemet med överbelastning i rymden kan vara mycket värre än vi först trott.
© Shutterstock
14 / 31 Fotos
Spårning av objekt
- I allmänhet måste föremål som svävar runt i rymden vara minst lika stora som en tennisboll för att kunna spåras. Föremål som är mindre än så kan inte reflektera ljus.
© Shutterstock
15 / 31 Fotos
NASAs tagning
- Föremål som är mindre än tennisbollar kan dock fortfarande orsaka betydande skada. Enligt NASA kan föremål som är lika små som en färgfläck krossa metall.
© Shutterstock
16 / 31 Fotos
Vikten av snabbhet
- Det beror på att när dessa objekt kretsar i rymden rör de sig mycket snabbt. Hastigheten med vilken de rör sig innebär att även små bitar skräp som lämnas kvar i rymden är skäl till oro.
© Getty Images
17 / 31 Fotos
Ingen allmän konsensus
- Som tidigare nämnts är experter fortfarande oense om när, var och hur en dominoeffekt av kollisioner, som Kessler beskriver, skulle kunna äga rum.
© Shutterstock
18 / 31 Fotos
Svårigheter med modellering
- Effekten är mycket svår att modellera, inte minst eftersom rymdexperter inte har en fullständigt korrekt uppfattning om var objekten befinner sig i omloppsbana.
© Shutterstock
19 / 31 Fotos
Svårt att förutsäga
- Lägg därtill det faktum att rymdväder kan påverka omloppsbanor, samt att ingen egentligen vet storleken och formen på luftburet skräp, varför det är mycket svårt att göra några förutsägelser.
© Shutterstock
20 / 31 Fotos
Illustration
- För att kunna modellera en enda effekt av Kesslersyndromet skulle forskarna behöva gissa exakt hur en viss satellit skulle brytas sönder, hur varje bit av skräp skulle se ut, vart varje bit av skräp skulle ta vägen samt vad den skulle kollidera med härnäst.
© Shutterstock
21 / 31 Fotos
Minoritetsuppfattning
- Med tanke på att Kesslersyndromet är en kontinuerlig händelse finns det vissa forskare som tror att fenomenet redan är i full gång. Dessa är dock i minoritet.
© Shutterstock
22 / 31 Fotos
Förebyggande
- När det gäller att förhindra Kesslereffekten finns det två primära föreslagna lösningar.
© Getty Images
23 / 31 Fotos
Saneringsteknik
- Den första är att investera i saneringsteknik. Företag och regeringar har redan börjat titta på hur man med hjälp av teknik skulle kunna dra ut bitar av skräp ur omloppsbana.
© Shutterstock
24 / 31 Fotos
Exempel på teknik
- Ett exempel på sådan teknik är Drag Augmentation Deorbiting Subsystem (ADEO), som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen ESA och teknikföretaget High Performance Space Structure Systems (HPS GmbH).
© Shutterstock
25 / 31 Fotos
Lyckad uppskjutning
- Enligt Europeiska rymdorganisationen (ESA) fälldes prototypen av bromsseglet ut från ION-satelliten i december 2022.
© Shutterstock
26 / 31 Fotos
Ett par varningens ord
- Denna typ av teknik är dock extremt dyr och det är fortfarande oklart vem som skulle stå för notan om den började användas i stor skala.
© Shutterstock
27 / 31 Fotos
Reglering
- Den andra föreslagna lösningen är att öka regleringen och anta internationella och/eller nationella lagar som syftar till att förhindra att företag och individer agerar oansvarigt i rymden.
© Shutterstock
28 / 31 Fotos
Ansträngningar av FN
- Vissa åtgärder har redan vidtagits. I september 2024 antog FN framtidspakten, som innehåller ett avsnitt om överbelastning av rymden.
© Shutterstock
29 / 31 Fotos
Vidare
- Tiden får utvisa om man kan få bukt med detta problem genom regleringar. Vissa experter menar att det är mycket mer sannolikt att sådana lagar verkställs om de införs på nationell nivå. Källor: (CNN) (Aerospace America)
© Shutterstock
30 / 31 Fotos
© Getty Images
0 / 31 Fotos
Rymddebatt
- Om du någonsin har följt en vetenskaplig debatt om överbelastning av rymden kan du mycket väl ha hört talas om "Kesslereffekten".
© Shutterstock
1 / 31 Fotos
Namne
- Detta fenomen, uppkallat efter den pensionerade astrofysikern och NASA-forskaren Donald Kessler, har en tämligen diffus definition.
© Shutterstock
2 / 31 Fotos
Allmän mening
- I stora drag handlar det dock om ett scenario där rymdskrot som svävar omkring i rymden sätter igång en kedjereaktion av kollisioner.
© Shutterstock
3 / 31 Fotos
Kedjereaktion
- Under denna kedjereaktion skickar en enda kollision ut ett moln av skräp, och detta skräp kolliderar i sin tur med andra rymdburna föremål, vilket skapar ytterligare skräp.
© Shutterstock
4 / 31 Fotos
Slutresultat
- I detta mardrömsscenario fortsätter kedjereaktionen tills rymden blir så igensatt av skräp att satelliter inte längre fungerar och människan tvingas avsluta sin verksamhet i rymden.
© Shutterstock
5 / 31 Fotos
Bristande konsensus
- Experterna är oense om sannolikheten för en Kesslerhändelse, men de allra flesta är överens om att överbelastning av rymden är ett problem.
© Getty Images
6 / 31 Fotos
Orsaken till stockning
- Överbelastning av rymden orsakas av sönderfallet av objekt i omloppsbana. Det är ett problem som bara har blivit värre sedan rymdfärderna drog igång 1957.
© Getty Images
7 / 31 Fotos
Orsaker till sönderfall
- Sönderfall, eller fragmentering, kan uppstå av olika anledningar, bland annat av att satelliter kolliderar med varandra eller till och med att rymdfarkoster plötsligt exploderar.
© Getty Images
8 / 31 Fotos
Exempel
- År 2021 avfyrade Ryssland till exempel en missil mot en av sina egna satelliter som en del av ett vapentest. Detta skapade mer än 1 500 spårbara bitar av skräp.
© Getty Images
9 / 31 Fotos
Problemet med stockning
- Skräp som svävar omkring i rymden är ett problem av flera anledningar. Å ena sidan kan det vara rent livsfarligt för astronauter som bor på rymdstationer.
© Getty Images
10 / 31 Fotos
Nyligen
- I november 2024, till exempel, förberedde sig astronauter på den internationella rymdstationen (ISS) på det värsta när ett stycke rymdburet skräp kom flygande mot dem.
© Shutterstock
11 / 31 Fotos
Utfall
- Tack och lov lyckades de ändra ISS bana och undvika kollision. Om skräpet hade kommit i kontakt med stationen kunde det ha orsakat tryckfall i delar av stationen, vilket skulle ha äventyrat astronauternas liv.
© Shutterstock
12 / 31 Fotos
Andra risker
- Å andra sidan utgör rymdskrot som svävar omkring i rymden en risk för satelliter och den rymdbaserade teknik som vi använder i vår vardag, t.ex. GPS.
© Shutterstock
13 / 31 Fotos
Ytterligare komplikationer
- Vidare innebär svårigheterna med att spåra rymdskrot att problemet med överbelastning i rymden kan vara mycket värre än vi först trott.
© Shutterstock
14 / 31 Fotos
Spårning av objekt
- I allmänhet måste föremål som svävar runt i rymden vara minst lika stora som en tennisboll för att kunna spåras. Föremål som är mindre än så kan inte reflektera ljus.
© Shutterstock
15 / 31 Fotos
NASAs tagning
- Föremål som är mindre än tennisbollar kan dock fortfarande orsaka betydande skada. Enligt NASA kan föremål som är lika små som en färgfläck krossa metall.
© Shutterstock
16 / 31 Fotos
Vikten av snabbhet
- Det beror på att när dessa objekt kretsar i rymden rör de sig mycket snabbt. Hastigheten med vilken de rör sig innebär att även små bitar skräp som lämnas kvar i rymden är skäl till oro.
© Getty Images
17 / 31 Fotos
Ingen allmän konsensus
- Som tidigare nämnts är experter fortfarande oense om när, var och hur en dominoeffekt av kollisioner, som Kessler beskriver, skulle kunna äga rum.
© Shutterstock
18 / 31 Fotos
Svårigheter med modellering
- Effekten är mycket svår att modellera, inte minst eftersom rymdexperter inte har en fullständigt korrekt uppfattning om var objekten befinner sig i omloppsbana.
© Shutterstock
19 / 31 Fotos
Svårt att förutsäga
- Lägg därtill det faktum att rymdväder kan påverka omloppsbanor, samt att ingen egentligen vet storleken och formen på luftburet skräp, varför det är mycket svårt att göra några förutsägelser.
© Shutterstock
20 / 31 Fotos
Illustration
- För att kunna modellera en enda effekt av Kesslersyndromet skulle forskarna behöva gissa exakt hur en viss satellit skulle brytas sönder, hur varje bit av skräp skulle se ut, vart varje bit av skräp skulle ta vägen samt vad den skulle kollidera med härnäst.
© Shutterstock
21 / 31 Fotos
Minoritetsuppfattning
- Med tanke på att Kesslersyndromet är en kontinuerlig händelse finns det vissa forskare som tror att fenomenet redan är i full gång. Dessa är dock i minoritet.
© Shutterstock
22 / 31 Fotos
Förebyggande
- När det gäller att förhindra Kesslereffekten finns det två primära föreslagna lösningar.
© Getty Images
23 / 31 Fotos
Saneringsteknik
- Den första är att investera i saneringsteknik. Företag och regeringar har redan börjat titta på hur man med hjälp av teknik skulle kunna dra ut bitar av skräp ur omloppsbana.
© Shutterstock
24 / 31 Fotos
Exempel på teknik
- Ett exempel på sådan teknik är Drag Augmentation Deorbiting Subsystem (ADEO), som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen ESA och teknikföretaget High Performance Space Structure Systems (HPS GmbH).
© Shutterstock
25 / 31 Fotos
Lyckad uppskjutning
- Enligt Europeiska rymdorganisationen (ESA) fälldes prototypen av bromsseglet ut från ION-satelliten i december 2022.
© Shutterstock
26 / 31 Fotos
Ett par varningens ord
- Denna typ av teknik är dock extremt dyr och det är fortfarande oklart vem som skulle stå för notan om den började användas i stor skala.
© Shutterstock
27 / 31 Fotos
Reglering
- Den andra föreslagna lösningen är att öka regleringen och anta internationella och/eller nationella lagar som syftar till att förhindra att företag och individer agerar oansvarigt i rymden.
© Shutterstock
28 / 31 Fotos
Ansträngningar av FN
- Vissa åtgärder har redan vidtagits. I september 2024 antog FN framtidspakten, som innehåller ett avsnitt om överbelastning av rymden.
© Shutterstock
29 / 31 Fotos
Vidare
- Tiden får utvisa om man kan få bukt med detta problem genom regleringar. Vissa experter menar att det är mycket mer sannolikt att sådana lagar verkställs om de införs på nationell nivå. Källor: (CNN) (Aerospace America)
© Shutterstock
30 / 31 Fotos
Kesslersyndromet – överbelastning av rymden
Ett mardrömslikt rymdscenario
© Getty Images
Har du någonsin undrat vad som händer med avfallet som hamnar i rymden? Vad händer med metallen som flyger iväg när en raket exploderar, till exempel? Tja, för det mesta svävar dessa delar fortsatt runt i rymden.
Faktum är att det är så mycket skräp i jordens omloppsbana att rymden riskerar att bli överbelastad. Enligt en astrofysiker kan det komma en dag då en bit skräp kolliderar med annan bråte och sätter igång en kedjereaktion av kollisioner som slutar med att rymden formligen översvämmas av skrot.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.
REKOMMENDERAT FÖR DIG




































MEST LÄST
- SISTA dagen
- TIMMEN
- VECKAN