





























© Getty Images
0 / 30 Fotos
Nationell bön
- Den 21 januari 2025 ägde National Prayer Event rum, som är en interreligiös tradition med mer än ett sekel på nacken. Denna nationella bön, som markerar slutet av presidentinstallationen, hölls i Washington National Cathedral.
© Getty Images
1 / 30 Fotos
Biskop Mariann Budde
- Episkopalkyrkans biskop Mariann Budde hade, med den återvändande presidenten sittande på första raden, den skrämmande uppgiften att uttala sig under ceremonin. Hon har tidigare uttryckt oro över presidentens beteende genom åren.
© Getty Images
2 / 30 Fotos
Enormt ansvar
- "Det är ett enormt ansvar" sade biskopen om uppgiften hon hade framför sig. "Som jag tar mig an med ödmjukhet och bön." Budde inledde med att lyfta fram grunderna för nationell enighet, nämligen ärlighet, ödmjukhet och alla människors värdighet.
© Getty Images
3 / 30 Fotos
Budde ber om "barmhärtighet"
- Sedan, med blicken riktad direkt mot president Trump, vädjade Budde till presidenten att visa "barmhärtighet" mot landets mest utsatta grupper, däribland papperslösa invandrare, asylsökande och hbtq+-personer.
© Getty Images
4 / 30 Fotos
Medkänsla
- Buddes starka uttalande, som fortsatte med att hon bad Trump att visa medkänsla för invandrare, av vilka majoriteten, enligt henne, "är goda grannar", åtföljdes av ett brev som utfärdades samma dag från episkopala ledare till Trump i vilket man ifrågasatte hans exekutiva order rörande invandringspolitiken.
© Getty Images
5 / 30 Fotos
Presiderande biskop Sean Rowe
- Den presiderande biskopen Sean Rowe skrev i brevet: "Som kristna formas vår tro av den bibliska berättelsen om människor som leddes av Gud till främmande länder för att undkomma förtryck" och uppmanade kongressen att motsätta sig deportationen av papperslösa invandrare och asylsökande.
© Getty Images
6 / 30 Fotos
Trumps respons
- Trump sade i ett uttalande till pressen efter evenemanget att han inte tyckte att det var en bra gudstjänst. Han tog sedan till sociala medier och anklagade Budde för "onådigt" beteende och sade att hon var "otäck i tonen, och inte övertygande eller smart."
© Getty Images
7 / 30 Fotos
Woodrow Wilson
- Det är inte första gången det skär sig mellan kyrkan och en sittande president. I januari 1919 reste den dåvarande presidenten Woodrow Wilson (till höger på bilden vid fredskonferensen i Versailles i Paris) runt i Europa i över sex månader. Även om det inte var en del av hans ursprungliga resplan besökte Wilson påven Benedictus XV.
© Getty Images
8 / 30 Fotos
Strategiskt besök
- Wilsons besök var strategiskt. Det fanns ett växande antal katoliker i USA, till stor del bestående av europeiska invandrare, och han försökte vinna över dem på sin sida genom sitt besök. Det uppstod dock ett pinsamt ögonblick.
© Getty Images
9 / 30 Fotos
Var är katolikerna?
- I slutet av deras möte informerade en medhjälpare påven om att det var dags att välsigna gruppen. Wilson, som var presbyterian, var inte så förtjust i att bli välsignad. I stället frågade han sin personal: vem var katolik bland dem? Bilden togs under Wilsons ankomst till Vatikanstaten.
© Getty Images
10 / 30 Fotos
Wilson stod upp
- Katolikerna i hans stab knäböjde framför påven för att ta emot välsignelsen, medan Wilson (på bilden till vänster) enligt uppgift förblev stående.
© Getty Images
11 / 30 Fotos
Påven på besök i USA
- Det var först på 1960-talet som en påve besökte USA, närmare bestämt påven Paulus VI under president Lyndon B. Johnson (på bilden i New York). Första gången en påve besökte Vita huset var 1979, då påven Johannes Paulus II besökte Vita huset medan Jimmy Carter var vid makten.
© Getty Images
12 / 30 Fotos
Johannes Paulus II avlade fler än tolv besök
- Under de 27 år som påven Johannes Paulus II ledde Vatikanen hade han mer än ett dussin möten med amerikanska presidenter. Han ses här tillsammans med den dåvarande presidenten Jimmy Carter.
© Getty Images
13 / 30 Fotos
Jimmy Carter
- Jimmy Carter hade dock ett spänt förhållande till kyrkan. Han identifierade sig som en pånyttfödd evangelist och sydstatsbaptist, detta i en tid då evangelister inte var riktigt kända för allmänheten.
© Getty Images
14 / 30 Fotos
Förändring av kyrkan
- Kyrkan som Carter identifierade sig så mycket med började dock förändras och motsatte sig offentligt saker som rasintegration, abort och hbtq+-rättigheter. Faktum är att framstående evangeliska ledare stödde Carters motståndare.
© Getty Images
15 / 30 Fotos
Baptister i Söder anammar kristen nationalism
- I takt med att sydstatsbaptistkyrkorna drogs mer åt kristen nationalism och blev mer konservativa och fientliga mot specifika grupper och frågor kunde Carter inte längre förena sitt samfund med sina progressiva politiska åsikter.
© Getty Images
16 / 30 Fotos
Carter lämnade kyrkan
- År 2000, efter att kyrkan hindrat kvinnor från att leda församlingar, lämnade Carter kyrkan. För Carter var kristendomen en möjlighet att leva ett liv i tjänst för andra i enlighet med mänskliga rättigheter, snarare än förtryck genom tilltagande fundamentalism.
© Getty Images
17 / 30 Fotos
Komplicerat förhållande till Israel
- Noterbart är att det var av just denna anledning som Carter också hade ett komplicerat förhållande till staten Israel. Han ansåg att den judiska fundamentalismen var det största hindret för fred mellan Israel och Palestina, vilket retade upp det evangeliska samfundet på hemmaplan.
© Getty Images
18 / 30 Fotos
George W. Bush
- George W. Bush genomled också några besvärliga stunder med kyrkan, särskilt under påven Benedictus XVI:s besök i Vita huset, då påven fördömde Irakkriget och skandalerna i Abu Ghraib.
© Getty Images
19 / 30 Fotos
Joe Biden
- Joe Biden har också haft lite bekymmer med sin kyrka, St. Joseph on the Brandywine Roman Catholic Church, som ligger i Greenville, Delaware.
© Getty Images
20 / 30 Fotos
Motreaktioner
- Den före detta presidenten, som var den första katolska presidenten på över 60 år, fick utstå en hel del motreaktioner från det katolska samfundet under åren, inte minst på grund av hans åsikter om abort.
© Getty Images
21 / 30 Fotos
"Avfälling"
- Ärkebiskop Joseph F. Naumann (bilden) gick så långt som att uppmana presidenten att inte identifiera sig som praktiserande katolik, med tanke på hans åsikter om abort som gick på tvären mot "katolsk morallära". Kardinal Raymond Burke kallade Biden för en "avfälling", det vill säga någon som avsäger sig en religiös tro eller princip.
© Getty Images
22 / 30 Fotos
Häckel
- När Biden gick in i St. Joseph's för att delta i mässan möttes han ofta av skrik från andra kyrkobesökare, som menade att hans firande av nattvarden var ett "helgerån" och anklagade honom för att vara en "falsk katolik", bland andra otrevligheter.
© Getty Images
23 / 30 Fotos
Inblick i amerikansk politik
- Presidenters interaktioner med kyrkan är inte bara anekdoter, utan ger också en viktig inblick i den roll som kristendomen spelar i amerikansk politik.
© Getty Images
24 / 30 Fotos
Överväldigande evangeliskt stöd för Trump
- År 2020 röstade cirka 85 procent av de evangeliska kyrkobesökarna på Donald Trump. Siffrorna var desamma andra gången han blev vald.
© Getty Images
25 / 30 Fotos
Fundamentalistiskt kristet inflytande
- Fundamentalistiska kristna grupper har enormt stort inflytande, trots att kyrka och stat är åtskilda i landet, och trots att allt färre amerikaner identifierar sig som religiösa.
© Getty Images
26 / 30 Fotos
Diskrepans
- Det tycks finnas en betydande diskrepans mellan hur religiösa väljare beter sig och hur kyrkan och dess ledarskap i allmänhet positionerar sig. Inte minst under påven Franciskus ledning, som i allmänhet anses vara progressiv i jämförelse med sina föregångare.
© Getty Images
27 / 30 Fotos
Ärkebiskop av stiftet Washington, D.C.
- Faktum är att Vatikanen den 6 januari 2025 meddelade att kardinal Robert McElroy, en hård kritiker av Trumps politiska ståndpunkter, blivit utnämnd till ärkebiskop i stiftet Washington, D.C.
© Getty Images
28 / 30 Fotos
Röst för motståndet
- Brian Burch, som utsetts av Trump att representera USA vid Heliga stolen, är en hård kritiker av påven Franciskus stöd i progressiva frågor. Massimo Faggioli, professor i teologi vid Villanova University, anser att påvens val av McElroy är "en röst för motståndet mot Trump". Källor: (Washington Post) (NPR) (New York Times) (Politico) (The Economist) (Sight Magazine)
© Getty Images
29 / 30 Fotos
© Getty Images
0 / 30 Fotos
Nationell bön
- Den 21 januari 2025 ägde National Prayer Event rum, som är en interreligiös tradition med mer än ett sekel på nacken. Denna nationella bön, som markerar slutet av presidentinstallationen, hölls i Washington National Cathedral.
© Getty Images
1 / 30 Fotos
Biskop Mariann Budde
- Episkopalkyrkans biskop Mariann Budde hade, med den återvändande presidenten sittande på första raden, den skrämmande uppgiften att uttala sig under ceremonin. Hon har tidigare uttryckt oro över presidentens beteende genom åren.
© Getty Images
2 / 30 Fotos
Enormt ansvar
- "Det är ett enormt ansvar" sade biskopen om uppgiften hon hade framför sig. "Som jag tar mig an med ödmjukhet och bön." Budde inledde med att lyfta fram grunderna för nationell enighet, nämligen ärlighet, ödmjukhet och alla människors värdighet.
© Getty Images
3 / 30 Fotos
Budde ber om "barmhärtighet"
- Sedan, med blicken riktad direkt mot president Trump, vädjade Budde till presidenten att visa "barmhärtighet" mot landets mest utsatta grupper, däribland papperslösa invandrare, asylsökande och hbtq+-personer.
© Getty Images
4 / 30 Fotos
Medkänsla
- Buddes starka uttalande, som fortsatte med att hon bad Trump att visa medkänsla för invandrare, av vilka majoriteten, enligt henne, "är goda grannar", åtföljdes av ett brev som utfärdades samma dag från episkopala ledare till Trump i vilket man ifrågasatte hans exekutiva order rörande invandringspolitiken.
© Getty Images
5 / 30 Fotos
Presiderande biskop Sean Rowe
- Den presiderande biskopen Sean Rowe skrev i brevet: "Som kristna formas vår tro av den bibliska berättelsen om människor som leddes av Gud till främmande länder för att undkomma förtryck" och uppmanade kongressen att motsätta sig deportationen av papperslösa invandrare och asylsökande.
© Getty Images
6 / 30 Fotos
Trumps respons
- Trump sade i ett uttalande till pressen efter evenemanget att han inte tyckte att det var en bra gudstjänst. Han tog sedan till sociala medier och anklagade Budde för "onådigt" beteende och sade att hon var "otäck i tonen, och inte övertygande eller smart."
© Getty Images
7 / 30 Fotos
Woodrow Wilson
- Det är inte första gången det skär sig mellan kyrkan och en sittande president. I januari 1919 reste den dåvarande presidenten Woodrow Wilson (till höger på bilden vid fredskonferensen i Versailles i Paris) runt i Europa i över sex månader. Även om det inte var en del av hans ursprungliga resplan besökte Wilson påven Benedictus XV.
© Getty Images
8 / 30 Fotos
Strategiskt besök
- Wilsons besök var strategiskt. Det fanns ett växande antal katoliker i USA, till stor del bestående av europeiska invandrare, och han försökte vinna över dem på sin sida genom sitt besök. Det uppstod dock ett pinsamt ögonblick.
© Getty Images
9 / 30 Fotos
Var är katolikerna?
- I slutet av deras möte informerade en medhjälpare påven om att det var dags att välsigna gruppen. Wilson, som var presbyterian, var inte så förtjust i att bli välsignad. I stället frågade han sin personal: vem var katolik bland dem? Bilden togs under Wilsons ankomst till Vatikanstaten.
© Getty Images
10 / 30 Fotos
Wilson stod upp
- Katolikerna i hans stab knäböjde framför påven för att ta emot välsignelsen, medan Wilson (på bilden till vänster) enligt uppgift förblev stående.
© Getty Images
11 / 30 Fotos
Påven på besök i USA
- Det var först på 1960-talet som en påve besökte USA, närmare bestämt påven Paulus VI under president Lyndon B. Johnson (på bilden i New York). Första gången en påve besökte Vita huset var 1979, då påven Johannes Paulus II besökte Vita huset medan Jimmy Carter var vid makten.
© Getty Images
12 / 30 Fotos
Johannes Paulus II avlade fler än tolv besök
- Under de 27 år som påven Johannes Paulus II ledde Vatikanen hade han mer än ett dussin möten med amerikanska presidenter. Han ses här tillsammans med den dåvarande presidenten Jimmy Carter.
© Getty Images
13 / 30 Fotos
Jimmy Carter
- Jimmy Carter hade dock ett spänt förhållande till kyrkan. Han identifierade sig som en pånyttfödd evangelist och sydstatsbaptist, detta i en tid då evangelister inte var riktigt kända för allmänheten.
© Getty Images
14 / 30 Fotos
Förändring av kyrkan
- Kyrkan som Carter identifierade sig så mycket med började dock förändras och motsatte sig offentligt saker som rasintegration, abort och hbtq+-rättigheter. Faktum är att framstående evangeliska ledare stödde Carters motståndare.
© Getty Images
15 / 30 Fotos
Baptister i Söder anammar kristen nationalism
- I takt med att sydstatsbaptistkyrkorna drogs mer åt kristen nationalism och blev mer konservativa och fientliga mot specifika grupper och frågor kunde Carter inte längre förena sitt samfund med sina progressiva politiska åsikter.
© Getty Images
16 / 30 Fotos
Carter lämnade kyrkan
- År 2000, efter att kyrkan hindrat kvinnor från att leda församlingar, lämnade Carter kyrkan. För Carter var kristendomen en möjlighet att leva ett liv i tjänst för andra i enlighet med mänskliga rättigheter, snarare än förtryck genom tilltagande fundamentalism.
© Getty Images
17 / 30 Fotos
Komplicerat förhållande till Israel
- Noterbart är att det var av just denna anledning som Carter också hade ett komplicerat förhållande till staten Israel. Han ansåg att den judiska fundamentalismen var det största hindret för fred mellan Israel och Palestina, vilket retade upp det evangeliska samfundet på hemmaplan.
© Getty Images
18 / 30 Fotos
George W. Bush
- George W. Bush genomled också några besvärliga stunder med kyrkan, särskilt under påven Benedictus XVI:s besök i Vita huset, då påven fördömde Irakkriget och skandalerna i Abu Ghraib.
© Getty Images
19 / 30 Fotos
Joe Biden
- Joe Biden har också haft lite bekymmer med sin kyrka, St. Joseph on the Brandywine Roman Catholic Church, som ligger i Greenville, Delaware.
© Getty Images
20 / 30 Fotos
Motreaktioner
- Den före detta presidenten, som var den första katolska presidenten på över 60 år, fick utstå en hel del motreaktioner från det katolska samfundet under åren, inte minst på grund av hans åsikter om abort.
© Getty Images
21 / 30 Fotos
"Avfälling"
- Ärkebiskop Joseph F. Naumann (bilden) gick så långt som att uppmana presidenten att inte identifiera sig som praktiserande katolik, med tanke på hans åsikter om abort som gick på tvären mot "katolsk morallära". Kardinal Raymond Burke kallade Biden för en "avfälling", det vill säga någon som avsäger sig en religiös tro eller princip.
© Getty Images
22 / 30 Fotos
Häckel
- När Biden gick in i St. Joseph's för att delta i mässan möttes han ofta av skrik från andra kyrkobesökare, som menade att hans firande av nattvarden var ett "helgerån" och anklagade honom för att vara en "falsk katolik", bland andra otrevligheter.
© Getty Images
23 / 30 Fotos
Inblick i amerikansk politik
- Presidenters interaktioner med kyrkan är inte bara anekdoter, utan ger också en viktig inblick i den roll som kristendomen spelar i amerikansk politik.
© Getty Images
24 / 30 Fotos
Överväldigande evangeliskt stöd för Trump
- År 2020 röstade cirka 85 procent av de evangeliska kyrkobesökarna på Donald Trump. Siffrorna var desamma andra gången han blev vald.
© Getty Images
25 / 30 Fotos
Fundamentalistiskt kristet inflytande
- Fundamentalistiska kristna grupper har enormt stort inflytande, trots att kyrka och stat är åtskilda i landet, och trots att allt färre amerikaner identifierar sig som religiösa.
© Getty Images
26 / 30 Fotos
Diskrepans
- Det tycks finnas en betydande diskrepans mellan hur religiösa väljare beter sig och hur kyrkan och dess ledarskap i allmänhet positionerar sig. Inte minst under påven Franciskus ledning, som i allmänhet anses vara progressiv i jämförelse med sina föregångare.
© Getty Images
27 / 30 Fotos
Ärkebiskop av stiftet Washington, D.C.
- Faktum är att Vatikanen den 6 januari 2025 meddelade att kardinal Robert McElroy, en hård kritiker av Trumps politiska ståndpunkter, blivit utnämnd till ärkebiskop i stiftet Washington, D.C.
© Getty Images
28 / 30 Fotos
Röst för motståndet
- Brian Burch, som utsetts av Trump att representera USA vid Heliga stolen, är en hård kritiker av påven Franciskus stöd i progressiva frågor. Massimo Faggioli, professor i teologi vid Villanova University, anser att påvens val av McElroy är "en röst för motståndet mot Trump". Källor: (Washington Post) (NPR) (New York Times) (Politico) (The Economist) (Sight Magazine)
© Getty Images
29 / 30 Fotos
Det komplexa samspelet mellan USA:s president och kyrkan
Obekväma ögonblick – från Woodrow Wilson till Donald Trump
© Getty Images
President Donald Trumps comeback i Vita huset fortsätter att skapa rubriker, nu senast på grund av en interreligiös gudstjänst i Washington National Cathedral. Under sitt installationstal den 20 januari 2025 sade den amerikanske ledaren att han såg sitt presidentskap som resultatet av ett gudomligt ingripande, med hänvisning till det tidigare mordförsöket. Trump sade: "Gud räddade mig för att jag skulle kunna göra 'America great again'." Under den nationella bönesammankomsten som hölls dagen därpå bad biskop Mariann Edgar Budde den återvändande presidenten att visa "barmhärtighet" mot nationens mest utsatta grupper, något som retade gallfeber på Trumpadministrationen.
Det är dock inte första gången som det skär sig mellan en religiös person och landets president. Klicka vidare för att läsa mer.
REKOMMENDERAT FÖR DIG




































MEST LÄST
- SISTA dagen
- TIMMEN
- VECKAN