Uråldrig "superfood" från Gud
Mononatriumglutamat, även känt som MSG, har på grund av sitt rykte varit i hetluften de senaste åren. Dess popularitet nådde sin absoluta kulmen på 1930-talet, men på 1960- och 1970-talet blev det istället ett av våra allra mest fruktade livsmedel. Det är inte längre lika många som pratar om MSG, men de som gör det gör det ofta i negativa ordalag. Detta väcker frågan: vad är MSG och är det egentligen så skadligt?
Kolla in det här galleriet för att ta reda på allt du behöver veta om MSG.
Det är knappast någon hemlighet att mat går in och ut ur modet på samma sätt som kläder. Många ämnen i livsmedel hamnar i vanrykte förr eller senare.
Den kanske mest skurkaktiga ätbara föreningen av dem alla är mononatriumglutamat, även känt som MSG.
MSG har i flera år haft ett fruktansvärt rykte om sig bland både medicinska och icke-medicinska individer. Men vad är egentligen MSG och är det verkligen så dåligt?
MSG är en kombination (föga förvånande) av två ämnen: natrium och glutamat. Natrium har sedan länge betraktats som en viktig del av kosten.
Glutamat är en aminosyra som finns i många växt- och djurproteiner. Det har visat sig hjälpa vår matsmältning, muskelfunktion och immunförsvar.
Viktigt att notera är att glutamat smakar gott. Det har en specifik, aptitlig smak som hittas i livsmedel som bland annat svamp, ost, tomater och buljong.
Dess goda smak var i grund och botten det som gjorde att den japanska forskaren dr Ikeda Kikunae upptäckte MSG 1908.
Kikunae försökte isolera molekylen som ger den unika smaken umami, som i huvudsak betyder "behaglig eller aptitlig smak."
Nuförtiden anses umami vara en av de fem grundläggande smakerna i mat (de andra fyra är sött, salt, surt och bittert).
Umami produceras när vi tillagar vissa livsmedel, vilket bryter ner deras proteiner och frigör aminosyror som glutamat.
År 1908 hittade Kikunae en genväg till att skapa umami. Han fann att genom att kombinera natrium med stora mängder glutamat från en skål med buljong kunde han skapa en läcker krydda.
I och med detta såg MSG dagens ljus och världen fick en krydda som omedelbart kunde öka mängden umami i vilken rätt som helst.
Det blev en omedelbar succé: på 1930-talet var MSG en basvara i de allra flesta kök i Asien och i mitten av århundradet hade det blivit en stor del av den globala kommersiella livsmedelsproduktionen.
MSG mötte sin undergång 1968 då dr Robert Ho Man Kwok skrev ett brev till en prestigefylld medicinsk tidskrift i vilket han beskrev de symptom han hade upplevt efter att ha ätit på en kinesisk restaurang.
I sitt brev frågade sig Kwok huruvida mängden MSG i hans mat kunde ha varit orsaken till hans symptom, vilka inkluderade huvudvärk.
Kwok hade endast en aning om att det kunde ha varit MSG som låg bakom hans mående, men hans brev utlöste utbredd panik och fördömande av smaktillsatsen.
Många människor, såväl forskare som medborgare, krävde en utredning av MSG, som faktiskt inte hade testats för toxicitet.
Även om det stämmer att hälsoriskerna med MSG hade uppmärksammats ytterst lite fram till den tidpunkten tros det nu att mycket av reaktionen på Kwoks brev utgjordes av rasrelaterade fördomar.
När brevet publicerades fanns det betydande fördomar, inte minst i USA, mot asiatiska livsmedel. Dessa stämplades ofta som farliga.
Publiceringen av brevet utlöste en ökning av spridningen av rasistisk journalistik, som till och med spred sig till rapportering av studier om säkerheten med MSG.
Till exempel drog en studie 1969 slutsatsen att injicering av möss med MSG orsakade allvarlig skada på gnagarens näthinna och hjärna.
Media rapporterade senare att intag av MSG kan orsaka hjärnskador.
Det fanns också studier som visade ett samband mellan överdrivet höga MSG-nivåer och utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Så småningom kom man dock fram till att detta överskott av MSG orsakades av inre glutamatobalanser som var helt orelaterade till maten som intogs.
MSGs skamfilade rykte var dock inte bara journalisternas fel. Det fanns många läkare på 1960- och 1970-talet som trodde på "Chinese Restaurant Syndrome".'
Under 2000-talet har detta tänkande till stor del misskrediterats och läkare tenderar att betrakta MSG med mer opartiska glasögon.
Nyare studier har visat att glutamat spelar en viktig roll i vår ämnesomsättning och vissa skulle till och med säga att MSG är hälsosammare än tillsatt fett och natrium.
Samtidigt bedrivs det fortfarande forskning om de skadliga biverkningarna av MSG och vissa tror att det kan kopplas till fetma.
Det har också föreslagits att MSG hos en minoritet orsakar huvudvärk, bröstsmärtor och/eller hjärtklappning.
Man tror dock att MSG är ett säkert sätt att öka mängden umami i en maträtt för majoriteten av konsumenterna. Som med allt annat är lagom naturligtvis bäst.
Källor: (TED) (Mayo Clinic)
Se även: Gillar eller ogillar du dessa polariserande livsmedel?
Vad är MSG och är det egentligen så skadligt?
Är det verkligen så dåligt som folk påstår?
MAT & DRYCK Msg
Mononatriumglutamat, även känt som MSG, har på grund av sitt rykte varit i hetluften de senaste åren. Dess popularitet nådde sin absoluta kulmen på 1930-talet, men på 1960- och 1970-talet blev det istället ett av våra allra mest fruktade livsmedel. Det är inte längre lika många som pratar om MSG, men de som gör det gör det ofta i negativa ordalag. Detta väcker frågan: vad är MSG och är det egentligen så skadligt?
Kolla in det här galleriet för att ta reda på allt du behöver veta om MSG.