Värt att veta om gränskontrollerna
I Europeiska kommissionens undersökning om livskvalitet i europeiska städer ombads över 71 000 personer i 83 städer att betygsätta transportsystemen baserat på fem nyckelfaktorer: prisvärdhet, säkerhet, användarvänlighet, frekvens och tillförlitlighet. Kollektivtrafiken inverkar i hög grad på människors tillfredsställelse med sina liv i städerna. Vissa huvudstäder utmärker sig medan andra kommer till korta, vilket visar på en tydlig klyfta i hur väl kollektivtrafiken betjänar invånarna runt om i Europa.
Klicka vidare för att kolla in nöjdheten överlag, uttryckt i procent, i respektive huvudstad.
Roms tunnelbanesystem är tämligen begränsat för att vara en huvudstad, med endast tre linjer. Marktransporten försenas ofta av trafik och strejker, vilket bidrar till den låga tillfredsställelsen.
Tirana saknar tunnelbana och spårvagn och det befintliga bussystemet är ofta överfullt och svårt att navigera. Det finns ett stort behov av att utveckla infrastrukturen.
Montenegros huvudstad har inget urbant järnvägssystem och bara ett litet, oregelbundet bussnät. Även om staden betjänas av intercitytåg är användningen av lokal kollektivtrafik minimal och de flesta invånare väljer att gå eller köra bil.
Belgrad har ett omfattande buss- och spårvagnssystem, men det är åldrande och man saknar tunnelbana. En sedan länge planerad tunnelbana har så sakteliga börjat byggas.
Nicosia har inget spårvagns- eller tunnelbanesystem och är helt beroende av bussar. Servicen är begränsad och de allra flesta äger bilar, vilket påverkar nöjdheten överlag.
Skopjes kollektivtrafik består av bussar, inklusive dubbeldäckare. Nätverket är mycket grundläggande och turtätheten lämnar en del att önska, särskilt på kvällen.
Bukarests tunnelbana är snabb och omfattar viktiga områden, men buss- och spårvagnsnätet plågas av trafik och inkonsekvent service. Uppgraderingar är på gång.
Buss är det enda alternativet i den maltesiska huvudstaden. Även om nätverket täcker större delen av ön kan rutterna vara långsamma och sällsynta under rusningstid.
Reykjavik har inget tåg- eller spårvagnssystem, utan är helt beroende av bussar. Staden är liten, men begränsade körtider och bristande turtäthet kan vara en utmaning för både invånare och besökare.
Ankaras tunnelbanesystem är relativt modernt och expanderande. Staden har också ett omfattande bussnät, även om trafikstockningar kan påverka restiderna.
Lissabons ikoniska spårvagnar må vara charmiga, men långsamma. Staden har också en tunnelbana och bussar, även om kullar och smala gator kan försvåra både framkomlighet och punktlighet.
Paris har ett av Europas tätaste tunnelbanenät, kompletterat med RER-tåg, spårvagnar och bussar. Även om systemet är omfattande plågas det av förseningar, åldrande infrastruktur och trängsel.
Dublins transportmedel omfattar bussar, spårvagnen Luas och pendeltåg. Nätverket expanderar, men plågas ofta av trängsel och bristande tillförlitlighet.
Vilnius har inget tunnelbane- eller spårvagnsnät, men dess bussar och trådbussar går som tåget. Staden håller också på att utöka sina system för e-biljetter och realtidsspårning.
Aten kombinerar moderna tunnelbanelinjer med äldre elektriska tåg, spårvagnar och bussar. Stationerna har ofta arkeologiska utställningar, vilket erbjuder en trevlig blandning av transport och kultur.
Bratislava har en blandning av bussar, trådbussar och spårvagnar, med hyfsad täckning för att vara en liten huvudstad. Biljettsystemet är enkelt och tjänsterna är i allmänhet pålitliga och i tid.
Rigas kollektivtrafik består av spårvagnar, trådbussar och bussar. Systemet är smidigt och kostnadseffektivt, även om modernisering av infrastrukturen pågår.
Zagrebs blå spårvagnar är välkända och utgör själva hjärtat i transportsystemet. Nätverket är kompakt men effektivt och understöds av bussar som betjänar ytterområdena.
Sofias tunnelbana är relativt ny och expanderande med rena, luftkonditionerade vagnar. Den kompletterar ett omfattande buss- och spårvagnsnät som betjänar de flesta områden i staden.
Budapests tunnelbanesystem omfattar linje 1, kontinentala Europas äldsta tunnelbanelinje, som togs i bruk 1896. Spårvagnar och bussar kompletterar tunnelbanan och erbjuder ett väl integrerat system med täta turer.
Ljubljana har inget tunnelbane- eller spårvagnssystem, men bussturerna är frekventa och välorganiserade. Det finns planer på hållbara eldrivna minibussar som ska betjäna den kompakta stadskärnan.
Bryssels nätverk omfattar tunnelbana, spårvagn och busstrafik som drivs av STIB. Det täcker staden väl, även om förseningar och tillfälliga strejker kan påverka tillförlitligheten.
Madrid har ett av världens längsta tunnelbanenät, sömlöst anslutet till förortståg och bussar. Systemet anses allmänt vara pålitligt och vidsträckt.
Köpenhamns tunnelbana är förarlös och modern med god turtäthet. I kombination med bussar, tåg och hamnbussar stöder det stadens engagemang för hållbar, multimodal pendling.
Berlins S-Bahn- och U-Bahn-system utgör ryggraden i ett välintegrerat nätverk som understöds av spårvagnar och bussar. Det är känt för omfattande täckning och frekventa turer, även i ytterområdena.
Tallinn erbjuder sina invånare gratis kollektivtrafik och ett digitalt avancerat system med kontaktlös betalning och uppdateringar i realtid. Spårvagnar och bussar går ofta i den tätbefolkade huvudstaden.
Amsterdams transportnät är kompakt och effektivt, med spårvagnar, bussar och färjor. Det är också sömlöst integrerat med Nederländernas nationella järnvägssystem, vilket underlättar regionala resor från stadens centrum.
Londons tunnelbana är världens äldsta dito och har varit i drift sedan 1863. Med bussar, tåg ovan jord och färjor är nätverket enormt, även om det ofta kritiseras för höga kostnader och trängsel.
Warszawa har ett snabbt moderniserande system med tunnelbana, bussar och spårvagnar. Tunnelbanan är relativt ny och expanderande, medan stadens spårvagnar är några av de äldsta i Europa och togs i bruk redan 1866.
Stockholms tunnelbanesystem, känt för sina konstnärligt utsmyckade stationer, ansluter enkelt till bussar, färjor och pendeltåg. Det är känt för punktlighet och miljömässig hållbarhet.
Sedan 2020 har all kollektivtrafik i Luxemburg varit gratis. Landet erbjuder rena, tätgående bussar, spårvagnar och tåg, vilket uppmuntrar både invånare och besökare att resa hållbart.
Prags kollektivtrafik är inte bara effektiv utan också historisk. Det omfattande spårvagnssystemet, kompletterat med bussar och en pålitlig tunnelbana, är ett av Europas mest prisvärda och användarvänliga nätverk.
Oslos kollektivtrafik drivs till stor del av förnybar energi och omfattar tunnelbana, spårvagn och busstrafik. T-banesystemet täcker både stads- och förortsområden och erbjuder resenärerna natursköna rutter.
Helsingfors erbjuder ett modernt, användarvänligt nätverk av spårvagnar, bussar, tunnelbanor och färjor. Staden prioriterar hållbarhet och digital åtkomst, med realtidsspårning och smidiga biljettsystem.
Wiens kollektivtrafik är känd för sin punktlighet, renlighet och integration. U-Bahn, spårvagnar och bussar är både prisvärda och väl anslutna, vilket gör det enkelt att ta sig genom den österrikiska huvudstaden på ett effektivt sätt.
Källor: (European Commission) (Euronews)
Europeiska huvudstäder med bäst (och sämst) kollektivtrafik
Störst missnöje med kollektivtrafiken i södra Europa och på Balkan
RESOR Transport
I Europeiska kommissionens undersökning om livskvalitet i europeiska städer ombads över 71 000 personer i 83 städer att betygsätta transportsystemen baserat på fem nyckelfaktorer: prisvärdhet, säkerhet, användarvänlighet, frekvens och tillförlitlighet. Kollektivtrafiken inverkar i hög grad på människors tillfredsställelse med sina liv i städerna. Vissa huvudstäder utmärker sig medan andra kommer till korta, vilket visar på en tydlig klyfta i hur väl kollektivtrafiken betjänar invånarna runt om i Europa.
Klicka vidare för att kolla in nöjdheten överlag, uttryckt i procent, i respektive huvudstad.