© iStock

Förbered gommen - Det är viktigt att se till att gommen är ren och fuktig, men borsta inte tänderna precis innan du du ska prova vin.

© iStock

Glas - Glaset är mycket viktigt om du ska lära dig om vin. De behöver inte vara dyra eller exklusiva, men de bör vara klassiskt formade, genomskinliga vinglas.

© iStock

Flaskan - Läs etiketten noggrant och titta på vinet i flaskan. Försök få så mycket information du kan innan du häller vinet i glaset och smakar av det.

© iStock

Dekantering - Behöver vinet dekanteras? Är det ett klart eller ofiltrerat vin? Ibland är viner baserade på populära varianter, som till exempel Pinot Noir inte filtrerade. Många röda årgångsviner har bildat sediment (bottensats) och behöver dekanteras.

© iStock

Ålder - När du hällt vinet i glaset ska du luta det, helst mot en vit bakgrund. Unga viner ska ha en genomskinlig ring längs upp medan äldre viner har en mörkare färg.

© iStock

Färg - Ju mörkare färg ett vin har, ju äldre brukar ett vin vara och vise versa. Det ger dig en föreställning om vinets ålder. Försök att bedöma vinets färg. Tänk på att det finns många olika nyanser av rött så försök att vara så precis som möjlig. Är vinet blårött, rubinrött eller kanske tegelrött? I regel är unga viner oftast mer åt det blåröda hållet men med åldern övergår många viner till att få mer tegelröda nyanser.

© iStock

Tårar eller ben - Om du gör en liten cirkelrörelse, en virvel, med vinglaset och sedan slutar, ser du hur det formas "tårar" längs med innersida av glaset. Det ger en ledtråd till hur mycket alkohol och socker vinet innehåller.

© iStock

Doft - Lukta på vinet innan du svänger med glaset. Dra in doften och försök att spontant känna vilka associationer du får.

© iStock

Smell - När du svängt glaset frigörs aromen och du bör lukta igen. Detta är en viktig del av processen, eftersom en stor del av vår smakupplevelse kommer ifrån doften, vilket BMC rapporterar.

© iStock

Arom - Vin kan ha en stor mängd aromer. De kan vara primära (som kommer från själva druvan), sekundära (som kommer från jäsningsprocessen) och tertiära (som tillkommer under mognaden och lagringen av vinet).

© iStock

Mörka frukter och bär -

Aromer i denna kategori kan vara svarta vinbär, plommon blåbär och björnbär.

© Shutterstock

Röda frukter och bär - Kanske kan du få associationer till jordgubbar, hallon, röda vinbär eller ljusa plommion, till exempel.

© iStock

Andra frukter - Det finns ett stort antal möjligheter att känna av aromer i vin. Till exempel, kan du från den sekundära aromgruppen känna igen äpple eller banan?

© iStock

Jord - Vissa viner ger också ifrån sig en "jordig" eller mineralliknade smak.

© iStock

Blommor - Blomsterarom kan vara fläderblom, ros, apelsinblommor och viol.

© iStock

Trä - Många viner lagras i ekfat, som kan ge typiska fataromer (den tertiära gruppen aromer) som bränt trä, kaffe, kryddnejlika, vanilj och så vidare.

© iStock

Smak - När näsan och ögonen har gjort halva jobbet är det dags för munnen.

© iStock

Vinets "kropp" - Du har förmodligen hört någon prata om ett vins "kropp", om det är ett fylligt och "tungt" vin? Hur känns det i munnen? Som vatten eller mycket mer fylligt? Ta en klunk i munnen och blås försiktigt upp kinderna. Rulla runt vinet på tungan och dra in lite luft i gommen. Du kommer att känna att smakerna blir tydligare!

© iStock

Sötma eller torrhet - Hur mycket av vinet sötma känner du, på en skala? Skilj på fruktighet och sötma. Många upplever tropiska fruktaromer i vinet som söta, men de har inget med själva sockerhalten att göra.

© iStock

Frukt - Kommer du ihåg frukterna du kände i doften? Finne de även i smaken? Har de förändrats och i så fall på vilket sätt?

© iStock

Jord -

Känner du av någon jordsmak, krita eller mineraler?

© Getty Images

Trä - Känner du någon smak av trä i vinet? Försök koncentrera dig på mitten av tungan eftersom det är där vi känner av bittra smaker.

© iStock

Tanniner - I röda viner (och i undantagsfall vita) brukar man även bedöma mängden tanniner. Tanniner, även kallade garvsyreämnen, ger en bitter och sträv upplevelse i framförallt gommen. Den torra, sandpappersliknande känslan som du kan känna i gommen och mot tänderna då du smakat vinet är just tanninerna.

© iStock

Syra - Sedan är det dags att bedöma vinets syra. Hur syrligt smakar vinet? Alla viner har generellt en rätt hög syranivå men upplevelsen av denna varierar. Det finns fyra typer av syra i vin: äppelsyra, vinsyra, mjölksyra och citronsyra, 

© iStock

Alkohol - Försök sedan att skatta vinets alkoholhalt. En brännande, värmande känsla i munnen tyder på en hög alkoholhalt och avsaknaden av denna en lägre sådan. Vin från varmare klimat tenderar att ge en högre alkoholhalt än de från svalare klimat. De flesta vinner ligger på omkring 13,5%.

© iStock

Eftersmak - Fundera till sist över vinets längd. Hur pass länge dröjer sig eftersmaken kvar i munnen? Försök att tänka på hela smakupplevelsen och luras inte av att bara upplevelsen av alkohol eller syra dröjer sig kvar. För de flesta vinerna är eftersmaken borta på ett par sekunder, men ett riktigt bra vin kan hålla sig kvar i upp till 20 sekunder.

© iStock

Balans - Balansen handlar om harmonin mellan syran, druvorna och tanninerna. Dominerar någon av dessa eller är det ett balanserat vin?

© iStock

Komplexitet - Detta är hur många aromer som finns i vinet kombinerat med hur det förändras när du dricker. Ett komplext vin ändrar smak även i din gom. 

© iStock

Drick vatten - Glöm inte att dricka ordentligt med vatten mellan vinglasen!

© iStock