Dessa underhållare var av kontraktsskäl tvungna att medverka i produktioner de avskydde
Columbia Pictures grundades 1924. Under de första åren var studion en mindre aktör i Hollywood, en lågbudgetstartup vars blygsamma rykte blev föremål för elitens spott och spe. I början av 1930-talet producerade och distribuerade Columbia Pictures dock vad som skulle komma att bli några av de mest hyllade och lukrativa filmerna under Hollywoods guldålder.
I dag är Columbia Pictures världens tredje största filmstudio och det är mycket troligt att någon av dina favoritfilmer gjordes av nämnda studio – som nu firar 100 år av filmskapande!
Anslut dig till festligheterna och klicka igenom galleriet med männen och kvinnorna, och filmerna, som satte Columbia på biokartan.
Columbia Pictures grundades den 10 januari 1924 av bröderna Jack och Harry Cohn och deras affärspartner Joe Brandt.
Columbia hade tidigare varit känt som Cohn-Brandt-Cohn (CBC) Film Sales. En av deras första biopremiärer var stumfilmen "More to be Pitied Than Scorned" 1922.
Även om "More to be Pitied Than Scorned" blev en succé var den ett undantag från regeln. CBC började snart förlora pengar. Studions rykte ledde till att vissa bland Hollywoods elit skämtade om att "CBC" stod för "Corned Beef and Cabbage".
Bröderna Cohn bestämde sig för att döpa om CBC till Columbia Pictures. Strax därefter skapades den berömda Columbia Pictures-logotypen som föreställer Columbia, den kvinnliga personifieringen av USA.
Framgången lät vänta på sig för Columbia. Det var först efter att Harry Cohn anställt Frank Capra i slutet av 1920-talet som studion började skapa sig ett namn i Hollywood.
Capra, en amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare med italienska rötter, hade ett produktivt samarbete med Columbia och försåg studion med en rad succéfilmer.
År 1934 gjorde Capra "Det hände en natt". Filmen är en screwballkomedi med Clark Gable och Claudette Colbert i huvudrollerna. Den blev en enorm succé och belönades med fem Oscarsutmärkelser.
Capras film från 1936, "En gentleman kommer till stan", var en annan uppmärksammad succé. Den gav honom hans andra pris för bästa regi och huvudrollsinnehavaren Gary Cooper nominerades för bästa manliga huvudroll. Filmen befäste Columbias status som stor Hollywoodstudio.
Capras nästa film för Columbia, "Lost Horizon" från 1937, gick långt över budget och skapade en allvarlig ekonomisk kris för Columbia Pictures. Även relationen mellan regissören och Harry Cohn fick stryka på foten.
Capras sista film för Columbia var "Mr. Smith i Washington" med James Stewart i huvudrollen. Filmen blev ytterligare en betydande framgång för studion och gav Capra en Oscarsnominering.
En annan regissör som förknippades med Columbias tidiga framgångar var Howard Hawks. Han gjorde några av 1930-talets bästa screwballkomedier för studion, däribland "Min fru har en fästman" (1937), "En friare i societén" (1938) och "Det ligger i blodet" (1940) – samtliga med Cary Grant i huvudrollen.
Columbias största stjärna på 1940-talet var Rita Hayworth. Skådespelerskan var en glamorös filmidol och hade medverkat i flera av Columbias B-filmer innan hon fick rollen mittemot Fred Astaire i "Bröllopsdansen".
"Bröllopsdansen" var en av Columbias mest påkostade filmer och dess framgång föranledde en uppföljare: "Bröllop i Buenos Aires" från 1942.
Hittills hade Harry Cohn motstått frestelsen att producera filmer i färg. Faktum är att Columbia var den sista stora studion som använde den dyra färgprocessen. År 1943 blev dock "The Desperadoes", en western med Randolph Scott och Glen Ford i huvudrollerna, studions första Technicolor-film.
Som VD för Columbia Pictures utövade Harry Cohn, ökänd taskmaster och hänsynslöst driven, en enorm makt i Hollywood. Cohen var känd för sin enväldiga och skrämmande ledarstil, men var ändå en skicklig affärsman. Han ledde studion genom första halvan av 1950-talet med sitt stöd till dussintals aktuella och lukrativa långfilmer producerade av Sam Katzman.
Under tiden såg Columbia till att det var full rulle i biljettkassan genom att erbjuda Oscarsvinnande och ofta nyskapande produktioner, filmer som bland annat "Härifrån till evigheten" (1953), "Storstadshamn" (1954) och "Bron över floden Kwai" (1957).
Jack Cohn dog 1956. Två år senare, den 27 februari 1958, avled Harry Cohen. Hans begravning ägde rum på scen 12 i Columbia Studios och ett flertal Hollywoodkungligheter närvarade, bland andra James Stewart, Kim Novak och Danny Kaye.
Under ett decennium av motkultur och social revolution inledde Columbia 1960-talet försiktigt och med mer gammaldags produktioner, till exempel den episka "Lawrence av Arabien" (1962).
På 1960-talet släppte Columbia dock filmer som var mer i linje med tidens tecken, särskilt Stanley Kubricks antikrigskomedi "Dr. Strangelove" (1964).
Columbias "Gissa vem som kommer på middag" (1967), regisserad av Stanley Kramer, var en av de få filmer på den tiden som skildrade blandäktenskap på ett positivt sätt.
Columbia avslutade sextiotalet med motkulturklassikern "Easy Rider", men trots alla framgångar led studion vid det här laget av alltför många kassamisslyckanden. Det var dags för en radikal översyn av verksamheten.
Sammanslagningar, förvärv och nya partnerskap präglade Columbia Pictures affärsmodell i början av 1970-talet. Studion etablerade också notförlaget Columbia Pictures Publications och döpte om sin lilla skärmdivision till Columbia Pictures Television.
Columbia finansierade några av de mest minnesvärda och kulturellt betydelsefulla filmerna på 1970-talet, celluloidklassiker som "Taxi Driver" (1976), Stephen Spielbergs "Närkontakt av tredje graden" (1977) och det juridiska dramat "Kramer mot Kramer" (1979) – samtliga framgångar såväl kommersiellt som recensionsmässigt.
År 1982 köptes Columbia av Coca-Cola Company. Fem år senare slogs TriStar Pictures samman med studion och bildade Columbia Pictures Entertainment, Inc.
I ett drag som fick många förståsigpåare i Hollywood att höja på ögonbrynen rekryterades den brittiske filmproducenten David Puttnam av Columbia 1986 för att leda studion. Puttnam var bland annat delaktig i "Midnight Express" (1978), "Triumfens ögonblick" (1981), "Dödens fält" (1984) och "The Mission" (1986). Hans tid i tjänst blev dock kort; hans kritik av amerikansk filmproduktion, förutom det faktum att de flesta filmer han gav grönt ljus floppade, bidrog till hans sorti året därpå.
År 1989 förvärvades Columbia av Sony Corporation of Japan. Vid den tiden var det det största amerikanska förvärvet av ett japanskt företag och Sony Corp. cashade 3,4 miljarder USD för en plats i Hollywood.
Columbia Pictures Industries, Inc., som företaget heter i dag, är med i Sony Pictures Motion Picture Group, en division av Sony Pictures Entertainment.
Det var på 2000-talet som Columbia och Sony slog in på den framgångsrika bana vi sett fram till i dag. Bara under 2002 gav storfilmer som "Spider-Man", "Men in Black II" och "XXX" biljettintäkter på totalt 1 575 miljarder USD.
I december 2021 släppte Columbia "Spider-Man: No Way Home". Filmen kom att dra in över en miljard USD i biljettkassan och bli Sony Pictures mest inkomstbringande film hittills.
År 2024 – Columbia Pictures hundraårsjubileum – har biobesökare redan bjudits på ett antal nya släpp, bland annat "Ghostbusters: Frozen Empire" och "Katten Gustaf: Filmen".
Källor: (Britannica Money) (Rotten Tomatoes) (Hatchwise) (Fandom) (Los Angeles Times) (Sony Pictures)
Hundraårshyllning till Columbia Pictures
Filmproduktions- och distributionsföretaget grundades 1924
FILM Hollywood
Columbia Pictures grundades 1924. Under de första åren var studion en mindre aktör i Hollywood, en lågbudgetstartup vars blygsamma rykte blev föremål för elitens spott och spe. I början av 1930-talet producerade och distribuerade Columbia Pictures dock vad som skulle komma att bli några av de mest hyllade och lukrativa filmerna under Hollywoods guldålder.
I dag är Columbia Pictures världens tredje största filmstudio och det är mycket troligt att någon av dina favoritfilmer gjordes av nämnda studio – som nu firar 100 år av filmskapande!
Anslut dig till festligheterna och klicka igenom galleriet med männen och kvinnorna, och filmerna, som satte Columbia på biokartan.