Från bondpojkar till Hollywoodstjärnor!
Ryska federationen, känd för sin anmärkningsvärda storlek och slående mångfald, är och förblir världens största land. Ryssland sträcker sig från Baltikum i väster till Stilla havets kuster nära Alaska i öster och omfattar elva tidszoner och mer än hundra språk. Nationens hisnande landskap och olika kulturer täcker ett häpnadsväckande område på 17,1 miljoner kvadratkilometer, men detta område präglas av århundraden av erövring, komplex historia och föränderlig identitet.
Resan till att bli en sådan kolossal nation involverar ett arv från medeltida stater, invasioner, obevekliga expansioner samt en rad beslutsamma härskare som bidragit till att forma Rysslands enorma imperium. Nyfiken? Klicka igenom det här galleriet för att ta reda på hur detta land kom att bli så stort.
Rysslands begynnelse kan spåras tillbaka till ett kollektiv av medeltida stater som utvecklades över tid. Vikingar kända som varjager var centrala i denna berättelse. De etablerade Kievrus (Kievriket) och lade grunden för den första ryska identiteten.
Vikingarna spred sitt inflytande från Novgorod till Kiev och gav upphov till Kievrus. Detta var en federation av furstendömen som ofta stred om dominans, med ledare som ständigt tävlade om makten och försökte ena de splittrade regionerna.
Kievrus hade en särskild svaghet som kom att utnyttjas å det grövsta, nämligen de närliggande grässlätterna. Dessa vidsträckta landområden som sträckte sig över Asien var lätta att korsa och användes av ridande mongoler som ville expandera västerut.
På 1200-talet utövade det expanderande mongoliska riket sin dominans över rusernas furstendömen och städer. Mongolerna hade stort inflytande på Rysslands politiska och militära strategier och ryssarna tvingades betala höga skatter.
Trots mongolernas dominans slog staden Moskva tillbaka mot sina inkräktare. Gyllene horden (den västliga beteckningen på det mongoliska riket) besegrades slutligen i slaget vid Kulikovo 1380, men mongolerna bibehöll sitt inflytande och ytterligare konflikter utkämpades för att säkerställa Moskvas frihet.
Ivan III, känd som Ivan den store, gjorde slut på mongolernas överhöghet. Hans vägran att betala tribut ledde till ett historiskt dödläge vid floden Ugra. Mongolerna drog sig tillbaka, varpå Moskva stod utan motstånd, redo att expandera.
Ivan III:s segrar slutade inte med mongolerna. Han utvidgade Moskvariket genom att underkuva folket i Kazan öster om Moskva. Detta strategiska drag inledde nationens omvandling till en dominerande makt.
Efter det mongoliska nederlaget blev Moskva den centrala maktaxeln. Ivan III gjorde definitivt slut på många furstendömens självständighet genom att besegra deras styrkor och annektera deras landområden. År 1487 hade han fullständig auktoritet hela vägen från Finland till Uralbergen.
Vasilij III, son till Ivan III, förde vidare sin fars vision. Han befäste kontrollen över en stor del av imperiets bebodda yta och såg till att regionen var enad. Hans styre etablerade titeln "tsar" och Rysslands emblem i form av en dubbelhövdad örn.
När Vasilij III:s son, Ivan IV, tog över imperiet expanderade han det aggressivt. Han blev snart känd som Ivan den förskräcklige eftersom han utsatte upprorsmakare för svärdet. Hans senare år i livet präglades av paranoia och våld, vilket gjorde landet försvagat och utarmat.
Ryssland såg förödande motgångar, som 1571 när 120 000 soldater från Krims armé invaderade och brände ned Moskva till grunden. Bara Kreml (på bilden) stod kvar.
Efter Ivan IV:s död 1584 utbröt kaos i Ryssland. Den så kallade stora oredan var en period då landet var extra sårbart för invasioner och maktkamper samt led en hungersnöd som tog livet av ungefär en tredjedel av alla ryssar.
Trots inre oroligheter expanderade Ryssland österut förbi Uralbergen. Upptäcktsresande drabbade samman med lokala stammar då de gjorde anspråk på nya territorier. Dessa konflikter skar ut Rysslands östra gränser och lade grunden för de därpå följande sibiriska erövringarna.
År 1613 tillträdde Michail Romanov som tsar av Ryssland och inledde därmed en ny era. Han stabiliserade riket, slöt fred med Sverige och Polen och återupptog expansionen. Denna dynastis styre kom att styra Ryssland in i en tid av enorm tillväxt och geopolitisk betydelse.
Ryska upptäcktsresande vågade sig djupt in i Sibirien och grundade bosättningar som Jakutsk och Tjita. Upptäcktsresande trängde sig fram genom oländig terräng, stred mot stammar och etablerade ryskt styre. Eran präglades av obeveklig expansion och Sibirien blev ryskt.
När imperiet expanderade österut fick de tuffa vinterförhållandena i Sibirien upptäcktsresande att söka efter sätt att stå emot kylan. Det lokala djurlivet visade sig vara effektivt och många djur slaktades för pälsens skull. Många pälsar såldes också till Europa. Denna lukrativa verksamhet möjliggjorde ytterligare expansion av imperiet.
Upptäcktsresande som Kurbat Ivanov kartlade nya gränser, upptäckte Bajkalsjön och nådde Stilla havet. Det ryska imperiet gjorde anspråk på stora landområden eftersom man var fast besluten att tränga österut och forma sin global närvaro.
Peter den stores styre mellan 1721 och 1725 innebar stora territoriella segrar i Baltikum. Genom att besegra svenskarna lade han Estland och Livland (dagens Lettland) under sig och befäste landets ställning som baltisk makt.
I samband med expeditioner i Fjärran Östern upptäcktes Kamtjatkahalvön och dess strategiska betydelse. Under den därpå följande erövringen mötte imperiet våldsamt motstånd från ursprungsbefolkningen, sjukdomsutbrott och svår terräng. Trots umbäranden lade Ryssland till slut dessa landområden under sig och befäste sin östra gräns.
Katarina den stora företog sig att ge Ryssland tillgång till Svarta havet. Hennes segrar över ottomanerna och strategiska manövrer i Polen omformade Östeuropa. Denna era präglades också av en expansion som kom att definiera Rysslands geopolitiska strategi i söder.
För att få tillgång till Svarta havet bröt Katarina mot fördrag och annekterade Krim 1783. Även om ockupationen gjorde det möjligt för Ryssland att etablera den strategiska hamnen i Odesa i dagens Ukraina förändrades regionens maktbalans för all framtid.
Polens förlorade styrka under Katarinas regeringstid ledde till dess delning. Ryssland, Österrike och Preussen delade upp nationen och Ryssland förvärvade betydande landområden. Det geopolitiska landskapet i Östeuropa förändrades för all framtid och Ryssland blev den dominerande kraften.
Nederlaget mot Napoleon 1812 medförde också nya landvinningar för Ryssland. Wienkongressen gav Ryssland större delen av hertigdömet Warszawa, vilket ytterligare utvidgade dess västra gräns.
Fortsatta konflikter med Osmanska riket ökade Rysslands inflytande. Ryska styrkor hotade till och med Konstantinopel och hölls bara tillbaka av diplomatisk intervention. Fördraget från 1828 säkrade viktigt territorium och förde Ryssland närmare drömmen om fullständig kontroll över Svarta havet.
Under Alexander II:s fälttåg på 1860-talet erövrade man Centralasien. Turkestan (som omfattade dagens Uzbekistan, Kirgizistan och andra länder) hamnade under ryskt herravälde. Dessa territorier tillförde ekonomiskt och strategiskt värde och berikade Rysslands imperium längre in på kontinenten.
Rysslands östra del sträckte sig in i Nordamerika. Pälshandlare etablerade bosättningar i Alaska och skapade till och med posteringar i Kalifornien och Hawaii. Det rysk-amerikanska kompaniet övervakade dessa utposter, men de logistiska utmaningarna gjorde kolonierna kostsamma och svårhanterade.
Misskötsel, logistiska utmaningar och en rädsla för brittiskt intrång ledde till att Ryssland sålde Alaska 1867. Tsar Alexander II sålde det till USA för 7,2 miljoner USD, vilket blev slutet på Rysslands närvaro i USA, men skapade en buffert mot brittisk expansion i Nordamerika.
I och med Sovjetunionens bildande ritades Rysslands kejserliga gränser om. Dessa nya administrativa indelningar kom senare att forma de självständiga stater som uppstod när Sovjetunionen föll.
Under sin kulmen 1895 sträckte sig Rysslands landmassa över 22,8 miljoner kvadratkilometer, vilket gjorde det till historiens tredje största imperium. Det är än i dag nästan dubbelt så stort som Kanada.
Ryssland är i dag uppdelat i 85 territorier. Av alla dessa områden kallas 22 territorier republiker och de har sina egna officiella språk, sin egen lagstiftande församling och självständighet från Ryssland utom i frågor som är av internationellt intresse.
Rysslands storlek och mångfald förkroppsligar än i dag landets imperialistiska rötter. Från historiska erövringar till kulturell assimilering – nationens identitet är och förblir komplex, präglad av allehanda ambitioner och arvet från dess expansiva, turbulenta förflutna.
Källor: (TheCollector) (Britannica)
Så blev Ryssland världens största land
Under sina glansdagar var det ryska imperiet det tredje största i historien
LIVSSTIL Expansion
Ryska federationen, känd för sin anmärkningsvärda storlek och slående mångfald, är och förblir världens största land. Ryssland sträcker sig från Baltikum i väster till Stilla havets kuster nära Alaska i öster och omfattar elva tidszoner och mer än hundra språk. Nationens hisnande landskap och olika kulturer täcker ett häpnadsväckande område på 17,1 miljoner kvadratkilometer, men detta område präglas av århundraden av erövring, komplex historia och föränderlig identitet.
Resan till att bli en sådan kolossal nation involverar ett arv från medeltida stater, invasioner, obevekliga expansioner samt en rad beslutsamma härskare som bidragit till att forma Rysslands enorma imperium. Nyfiken? Klicka igenom det här galleriet för att ta reda på hur detta land kom att bli så stort.