





























SE ÄVEN
SE IGEN
© Shutterstock
0 / 30 Fotos
Månen är resultatet av rymdskräp som bildats efter en kollision med jorden
- För miljarder år sedan kom jorden i kontakt med en planet som heter Theia. Kollisionen resulterade i att nästan hela jorden och Theia blev en och samma kropp. Återstoden blev månen.
© Shutterstock
1 / 30 Fotos
Månens mörka fläckar kallas "Maria"
- De mörka fläckarna är rester av gammalt magmaflöde som fick bergytan att se mörkare ut. De döptes till "Maria", latin för hav, av dåtida astronomer som trodde att det var faktiska hav.
© Shutterstock
2 / 30 Fotos
FN har ett fördrag om yttre rymden
- Rymdfördraget, undertecknat av FN 1967, upprättades i syfte att begränsa risken att någon hävdar att månen och andra planeter är deras egna.
© Shutterstock
3 / 30 Fotos
Månens ljusstyrka beror på solen
- Månen producerar inte sitt eget ljus, utan den reflekterar faktiskt solens ljus. Dess ljusstyrka beror på den exakta vinkeln mellan jorden, månen och solen.
© Shutterstock
4 / 30 Fotos
Månen är jordens enda naturliga satellit
- När du tänker på satelliter kanske du föreställer dig en sådan som tillhandahåller TV-kanaler. En satellit är dock också en måne, planet eller maskin som kretsar kring en planet eller stjärna. Även om månen är jordens enda naturliga satellit kretsar den kring oss tillsammans med mer än 3 000 konstgjorda andra, inklusive Sputnik.
© Shutterstock
5 / 30 Fotos
Månbävningar är ett faktiskt fenomen
- I samband med studier av månen som utfördes mellan 1969 och 1972 installerade Apolloastronauter seismometrar som upptäckte mullrande. Dessa månbävningar uppgick till 5,5 på Richterskalan.
© Shutterstock
6 / 30 Fotos
Apolloastronauterna lämnade mer än bara en flagga efter sig
- Sedan Apollo 11-uppdraget ägde rum 1969 har astronauter lämnat massor av föremål på månens yta. Saker som verktyg, mat, mänskligt avfall och över 70 rymdfarkoster finns kvar där uppe.
© Getty Images
7 / 30 Fotos
Månen befinner sig cirka 32 jordklot bort
- Det kan se ut som att man nästan kan röra vid månen en fin, klar natt. Den befinner sig dock cirka 363 300 km från jorden.
© Shutterstock
8 / 30 Fotos
Kina är det enda landet som landat på månens mörka sida
- År 2019 landade Kina med sin rymdfarkost på månens bortre sida. Det var den första rymdfarkosten i historien som landade på detta outforskade område som aldrig syns från jorden. Där studerade de de stora kratrarna på den kalla ytan.
© Getty Images
9 / 30 Fotos
Månen omges av ett dammoln
- Vi kan inte se det, men månen är grumlad av rymddamm. Molnet består främst av små dammkorn som kommer från månens yta.
© Shutterstock
10 / 30 Fotos
Varje månads fullmåne har sitt eget namn
- Från vargmånen i januari till skördemånen i september har forntida kulturer gett fullmånar dessa namn baserat på beteendet hos växter, djur eller väder.
© Shutterstock
11 / 30 Fotos
Temperaturen på månen
- Till skillnad från jorden har månen ingen atmosfär som skyddar den från solens strålning. När solen träffar dess yta når den därför 126 °C. På månens bortre sida däremot, där solen inte skiner, kan det bli så kallt som -232 °C.
© Shutterstock
12 / 30 Fotos
Månen är citronformad
- De flesta tror att månen är rund, men den har faktiskt samma form som en citron. Detta beror på olika faktorer, bland annat nedslagskratrar och omgivande gravitationsfält.
© Shutterstock
13 / 30 Fotos
Månen rör sig längre från jorden för varje år som går
- Även om det är omöjligt för oss att märka det så långt bort rör sig månen faktiskt 3,8 cm bort från jorden varje år. Månens migration beror främst på jordens tidvatten. Tidvatten som höjs i haven orsakar motstånd och bromsar jordens rotationshastighet. Detta resulterar i att vinkelmomentet försvinner, vilket kompenseras av att månen accelererar och rör sig längre bort.
© Shutterstock
14 / 30 Fotos
Jordens måne är den femte största i solsystemet
- Av de 200 månarna i solsystemet rankas jordens måne som den femte största. Den största är Jupiters måne, Ganymedes, som är nästan en och en halv gång större än vår.
© Shutterstock
15 / 30 Fotos
Vi ser alltid samma sida av månen
- Månen kretsar kring jorden en gång var 27,3:e dag och snurrar runt sin axel en gång var 27,3:e dag. Även när månen roterar har den alltså samma sida vänd mot oss. Detta kallas synkron rotation.
© Shutterstock
16 / 30 Fotos
Månen härjades en gång i tiden av vulkanisk aktivitet
- År 2014 rapporterade NASA att ett team från Arizona State University hade upptäckt fläckar på månen, vilka härrörde från vulkanutbrott för cirka 50 miljoner år sedan.
© Shutterstock
17 / 30 Fotos
Månskorpan är olika tjock
- Det finns ett brett spektrum av densitet på månen till följd av kratrar och andra fenomen. Vissa områden registrerar upp till 60 km tjocklek, medan andra områden registrerar nästan ingenting.
© Shutterstock
18 / 30 Fotos
Månen kan påverka jorden genom gravitation
- När månen är i sin perigeum, det vill säga när den är närmast jorden, är vädret och tidvattnet ofta instabilt, med mer omfattande tidvatten på grund av gravitationskraften. När månen når sin höjdpunkt, det vill säga längst bort från jorden, är vädret och tidvattnet ofta mer förutsägbart.
© Shutterstock
19 / 30 Fotos
Skuggor på månen är mörkare än på jorden
- På jorden reflekteras ljus genom luftmolekyler, vilket är anledningen till att himlen ser blå ut och objekt är fortsatt väl upplysta, även när de inte befinner sig i direkt solljus. Detta är känt som Rayleigh-spridning och sker inte på månen, eftersom det inte finns någon luft där uppe. Det är därför skuggor är mörkare på månen.
© Shutterstock
20 / 30 Fotos
Det ligger en kropp begravd på månen
- Eugene Shoemaker (1928-1997) var en geolog som hade stor betydelse för planetvetenskapen. År 1998 sköts hans kvarlevor upp till månen i en minneskapsel ombord på Lunar Prospector. Där kraschade den mot ytan, vilket gjorde honom till den enda människan vars kvarlevor finns på månen.
© Getty Images
21 / 30 Fotos
Månen är drygt en fjärdedel så stor som jorden
- Månen motsvarar cirka 27 % av jordens storlek. Som jämförelse, om jorden vore en tennisboll hade månen varit en golfboll.
© Shutterstock
22 / 30 Fotos
En hel dag på månen är mycket längre än på jorden
- En hel dag på månen motsvarar cirka 29 dagar på jorden, från en soluppgång till nästa. Det är ungefär 655 timmar.
© Shutterstock
23 / 30 Fotos
Sydpol-Aitken-kratern är den största på månen
- Månen är täckt av nedslagskratrar, vilket gör att den ser ut som en schweizisk ost. Den största är Sydpol-Aitken-kratern som spänner över hela 2 494 km.
© Public Domain
24 / 30 Fotos
Solljus som passerar genom jordens atmosfär ändrar färgen på månen
- Månen får sin vackra färg när solens ljus passerar genom jordens atmosfär och reflekterar den. Vid skördemåne till exempel, då bönder jobbar med sina grödor, skickas dammpartiklar ut i atmosfären. Detta hjälper solens strålar att ge månen dess orange sken.
© Shutterstock
25 / 30 Fotos
Månen kan påverka vår sömn
- En studie utförd vid Schweiz Basel University 2013 upptäckte att månen påverkade tiden det tog för försökspersonerna att somna och reducerade både tiden de sov och antalet tillfällen av djup sömn. Detta berodde på måncykeln och inte på fullmånens ljusstyrka.
© Shutterstock
26 / 30 Fotos
Månen är 81 gånger lättare än jorden
- Månen motsvarar cirka 1,2 % av jordens massa, vilket innebär att vår planet väger 81 gånger så mycket som månkroppen.
© Shutterstock
27 / 30 Fotos
Månförmörkelse
- En månförmörkelse varar längre än en solförmörkelse eftersom jordens skugga är mycket längre. Vid månförmörkelse passerar jorden mellan solen och månen.
© Shutterstock
28 / 30 Fotos
Fotspår på månen kan vara permanenta
- Eftersom det inte finns vind eller vatten på månen kan astronauters fotspår finnas kvar i miljontals år. Källor: (Space) (Earth Sky)
© Shutterstock
29 / 30 Fotos
© Shutterstock
0 / 30 Fotos
Månen är resultatet av rymdskräp som bildats efter en kollision med jorden
- För miljarder år sedan kom jorden i kontakt med en planet som heter Theia. Kollisionen resulterade i att nästan hela jorden och Theia blev en och samma kropp. Återstoden blev månen.
© Shutterstock
1 / 30 Fotos
Månens mörka fläckar kallas "Maria"
- De mörka fläckarna är rester av gammalt magmaflöde som fick bergytan att se mörkare ut. De döptes till "Maria", latin för hav, av dåtida astronomer som trodde att det var faktiska hav.
© Shutterstock
2 / 30 Fotos
FN har ett fördrag om yttre rymden
- Rymdfördraget, undertecknat av FN 1967, upprättades i syfte att begränsa risken att någon hävdar att månen och andra planeter är deras egna.
© Shutterstock
3 / 30 Fotos
Månens ljusstyrka beror på solen
- Månen producerar inte sitt eget ljus, utan den reflekterar faktiskt solens ljus. Dess ljusstyrka beror på den exakta vinkeln mellan jorden, månen och solen.
© Shutterstock
4 / 30 Fotos
Månen är jordens enda naturliga satellit
- När du tänker på satelliter kanske du föreställer dig en sådan som tillhandahåller TV-kanaler. En satellit är dock också en måne, planet eller maskin som kretsar kring en planet eller stjärna. Även om månen är jordens enda naturliga satellit kretsar den kring oss tillsammans med mer än 3 000 konstgjorda andra, inklusive Sputnik.
© Shutterstock
5 / 30 Fotos
Månbävningar är ett faktiskt fenomen
- I samband med studier av månen som utfördes mellan 1969 och 1972 installerade Apolloastronauter seismometrar som upptäckte mullrande. Dessa månbävningar uppgick till 5,5 på Richterskalan.
© Shutterstock
6 / 30 Fotos
Apolloastronauterna lämnade mer än bara en flagga efter sig
- Sedan Apollo 11-uppdraget ägde rum 1969 har astronauter lämnat massor av föremål på månens yta. Saker som verktyg, mat, mänskligt avfall och över 70 rymdfarkoster finns kvar där uppe.
© Getty Images
7 / 30 Fotos
Månen befinner sig cirka 32 jordklot bort
- Det kan se ut som att man nästan kan röra vid månen en fin, klar natt. Den befinner sig dock cirka 363 300 km från jorden.
© Shutterstock
8 / 30 Fotos
Kina är det enda landet som landat på månens mörka sida
- År 2019 landade Kina med sin rymdfarkost på månens bortre sida. Det var den första rymdfarkosten i historien som landade på detta outforskade område som aldrig syns från jorden. Där studerade de de stora kratrarna på den kalla ytan.
© Getty Images
9 / 30 Fotos
Månen omges av ett dammoln
- Vi kan inte se det, men månen är grumlad av rymddamm. Molnet består främst av små dammkorn som kommer från månens yta.
© Shutterstock
10 / 30 Fotos
Varje månads fullmåne har sitt eget namn
- Från vargmånen i januari till skördemånen i september har forntida kulturer gett fullmånar dessa namn baserat på beteendet hos växter, djur eller väder.
© Shutterstock
11 / 30 Fotos
Temperaturen på månen
- Till skillnad från jorden har månen ingen atmosfär som skyddar den från solens strålning. När solen träffar dess yta når den därför 126 °C. På månens bortre sida däremot, där solen inte skiner, kan det bli så kallt som -232 °C.
© Shutterstock
12 / 30 Fotos
Månen är citronformad
- De flesta tror att månen är rund, men den har faktiskt samma form som en citron. Detta beror på olika faktorer, bland annat nedslagskratrar och omgivande gravitationsfält.
© Shutterstock
13 / 30 Fotos
Månen rör sig längre från jorden för varje år som går
- Även om det är omöjligt för oss att märka det så långt bort rör sig månen faktiskt 3,8 cm bort från jorden varje år. Månens migration beror främst på jordens tidvatten. Tidvatten som höjs i haven orsakar motstånd och bromsar jordens rotationshastighet. Detta resulterar i att vinkelmomentet försvinner, vilket kompenseras av att månen accelererar och rör sig längre bort.
© Shutterstock
14 / 30 Fotos
Jordens måne är den femte största i solsystemet
- Av de 200 månarna i solsystemet rankas jordens måne som den femte största. Den största är Jupiters måne, Ganymedes, som är nästan en och en halv gång större än vår.
© Shutterstock
15 / 30 Fotos
Vi ser alltid samma sida av månen
- Månen kretsar kring jorden en gång var 27,3:e dag och snurrar runt sin axel en gång var 27,3:e dag. Även när månen roterar har den alltså samma sida vänd mot oss. Detta kallas synkron rotation.
© Shutterstock
16 / 30 Fotos
Månen härjades en gång i tiden av vulkanisk aktivitet
- År 2014 rapporterade NASA att ett team från Arizona State University hade upptäckt fläckar på månen, vilka härrörde från vulkanutbrott för cirka 50 miljoner år sedan.
© Shutterstock
17 / 30 Fotos
Månskorpan är olika tjock
- Det finns ett brett spektrum av densitet på månen till följd av kratrar och andra fenomen. Vissa områden registrerar upp till 60 km tjocklek, medan andra områden registrerar nästan ingenting.
© Shutterstock
18 / 30 Fotos
Månen kan påverka jorden genom gravitation
- När månen är i sin perigeum, det vill säga när den är närmast jorden, är vädret och tidvattnet ofta instabilt, med mer omfattande tidvatten på grund av gravitationskraften. När månen når sin höjdpunkt, det vill säga längst bort från jorden, är vädret och tidvattnet ofta mer förutsägbart.
© Shutterstock
19 / 30 Fotos
Skuggor på månen är mörkare än på jorden
- På jorden reflekteras ljus genom luftmolekyler, vilket är anledningen till att himlen ser blå ut och objekt är fortsatt väl upplysta, även när de inte befinner sig i direkt solljus. Detta är känt som Rayleigh-spridning och sker inte på månen, eftersom det inte finns någon luft där uppe. Det är därför skuggor är mörkare på månen.
© Shutterstock
20 / 30 Fotos
Det ligger en kropp begravd på månen
- Eugene Shoemaker (1928-1997) var en geolog som hade stor betydelse för planetvetenskapen. År 1998 sköts hans kvarlevor upp till månen i en minneskapsel ombord på Lunar Prospector. Där kraschade den mot ytan, vilket gjorde honom till den enda människan vars kvarlevor finns på månen.
© Getty Images
21 / 30 Fotos
Månen är drygt en fjärdedel så stor som jorden
- Månen motsvarar cirka 27 % av jordens storlek. Som jämförelse, om jorden vore en tennisboll hade månen varit en golfboll.
© Shutterstock
22 / 30 Fotos
En hel dag på månen är mycket längre än på jorden
- En hel dag på månen motsvarar cirka 29 dagar på jorden, från en soluppgång till nästa. Det är ungefär 655 timmar.
© Shutterstock
23 / 30 Fotos
Sydpol-Aitken-kratern är den största på månen
- Månen är täckt av nedslagskratrar, vilket gör att den ser ut som en schweizisk ost. Den största är Sydpol-Aitken-kratern som spänner över hela 2 494 km.
© Public Domain
24 / 30 Fotos
Solljus som passerar genom jordens atmosfär ändrar färgen på månen
- Månen får sin vackra färg när solens ljus passerar genom jordens atmosfär och reflekterar den. Vid skördemåne till exempel, då bönder jobbar med sina grödor, skickas dammpartiklar ut i atmosfären. Detta hjälper solens strålar att ge månen dess orange sken.
© Shutterstock
25 / 30 Fotos
Månen kan påverka vår sömn
- En studie utförd vid Schweiz Basel University 2013 upptäckte att månen påverkade tiden det tog för försökspersonerna att somna och reducerade både tiden de sov och antalet tillfällen av djup sömn. Detta berodde på måncykeln och inte på fullmånens ljusstyrka.
© Shutterstock
26 / 30 Fotos
Månen är 81 gånger lättare än jorden
- Månen motsvarar cirka 1,2 % av jordens massa, vilket innebär att vår planet väger 81 gånger så mycket som månkroppen.
© Shutterstock
27 / 30 Fotos
Månförmörkelse
- En månförmörkelse varar längre än en solförmörkelse eftersom jordens skugga är mycket längre. Vid månförmörkelse passerar jorden mellan solen och månen.
© Shutterstock
28 / 30 Fotos
Fotspår på månen kan vara permanenta
- Eftersom det inte finns vind eller vatten på månen kan astronauters fotspår finnas kvar i miljontals år. Källor: (Space) (Earth Sky)
© Shutterstock
29 / 30 Fotos
Fascinerande fakta om månen
Ta reda på mer om den enda utomjordiska plats där människan satt sin fot
© Shutterstock
Månen, jordens stående följeslagare och det synligaste himmelska objektet på natthimlen, har fascinerat människan sedan tidernas begynnelse. Genom århundradena har månen varit föremål för otaliga myter, legender och berättelser runt om i världen. I modern tid har vår himmelska granne figurerat i både filmer och låtar, vilket ytterligare förstärkt vår förtjusning. För att inte tala om astronauter som faktiskt satt sin fot på den!
Kolla in det följande galleriet för att ta del av några fascinerande fakta om månen. Klicka vidare!
REKOMMENDERAT FÖR DIG




































MEST LÄST
- SISTA dagen
- TIMMEN
- VECKAN