© Getty Images

Inledning av förhandlingarna -

Fredsförhandlingar inleds ofta efter en långvarig konflikt eller kris. Behovet av samtal utlöses vanligtvis av en vapenvila, internationella påtryckningar eller utmattning av stridande parter.

© Getty Images

Tredje parters roll -

Till en början möjliggör tredje part, såsom Förenta nationerna (FN) eller internationella organisationer, dialogen mellan de stridande parterna. Deras roll är avgörande för att se till att båda sidor är överens om att inleda förhandlingar och försöka få till stånd en fredlig lösning.

© Getty Images

Välja neutral plats -

Efter att ha kommit överens om att förhandla möts parterna ofta på neutral plats, till exempel i Genève, Oslo eller Addis Abeba – platser som erbjuder ett säkert och opartiskt utrymme för förhandlingar. Bilden visar Ronald Reagan och Michail Gorbatjov i Genève 1985.

© Getty Images

Undvika geografiska fördelar -

Valet av plats spelar en viktig roll för att skapa förtroende, eftersom det säkerställer att ingen av parterna har någon geografisk fördel. Internationella medlare hjälper till i denna process. Bilden visar undertecknandet av det guatemalanska avtalet om eldupphör i Oslo 1996.

© Getty Images

Slå fast nyckelfrågor -

Det första steget i en förhandling är att slå fast de viktigaste frågorna eller problemen. Det kan handla om territoriella tvister, politisk maktdelning, avväpning eller flyktingars återvändande.

© Getty Images

Klarhet -

I vissa fall kan även ekonomiska eller kulturella rättigheter vara aktuella. Genom att tydligt sätta fingret på tvistefrågorna kan båda sidor lägga fram sina krav och börja arbeta mot en lösning.

© Getty Images

Medling -

Medlare, ofta representanter från neutrala länder eller internationella organisationer som FN, spelar en avgörande roll vid fredsförhandlingar. Deras uppgift är att se till att samtalen förblir fokuserade, lugna och produktiva.

© Getty Images

Överbrygga klyftor -

De hjälper till att främja dialog, erbjuda lösningar och överbrygga klyftor mellan stridande parter. FN har ofta medlat i fredssamtal, särskilt efter konflikter som de på Balkan och i Sudan.

© Getty Images

Skapa förtroende -

När det gäller fredsförhandlingar är förtroendeskapande A och O. Med tanke på det tidigare våldet hyser parterna ofta djup misstro gentemot varandra. Förtroendeskapande åtgärder genomförs i ett tidigt skede, t.ex. fångutväxlingar, leverans av humanitärt bistånd eller tillfälliga vapenvilor. Bilden visar en israelisk gisslan som återförenats med sin familj.

© Getty Images

Åtgärder för en säker dialog -

Dessa åtgärder bidrar till att skapa en mer samarbetsinriktad atmosfär, där båda sidor känner sig tillräckligt säkra för att fortsätta dialogen. Bilden visar palestinier som återvänder till Gaza 2025.

© Getty Images

Fastställande av samtalsramar -

Innan samtalen fortskrider fastställs tydliga ramar för processen. Detta inbegriper fastställande av tidslinjer, förhandlingsstadier samt rollerna för varje part.

© Shutterstock

Struktur för förhandlingarna -

Båda sidor kan komma överens om en plan, t.ex. en stegvis strategi för nedrustning eller inrättandet av övergångsregeringar. Ramverket tjänar till att strukturera förhandlingen och slå fast förväntningar.

© Shutterstock

Förhandling av nyckelbegrepp -

Kärnan i fredsförhandlingar är att diskutera och komma överens om centrala villkor. Det kan handla om territoriella gränser, förvaltningsstrukturer, skydd av mänskliga rättigheter, ekonomiskt bistånd och återintegrering av tidigare stridande. Bilden visar Martin McGuinness 1998, Sinn Féins förhandlare under fredsprocessen i Nordirland.

© Getty Images

Långfredagsavtalet -

De förhandlande parterna måste göra betydande kompromisser för att nå en uppgörelse. Långfredagsavtalet från 1998 krävde till exempel en politisk kompromiss mellan unionister och nationalister i Nordirland.

© Getty Images

Internationell rätt -

Folkrätten spelar en viktig roll i fredsförhandlingar. Människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och FN-stadgar fastställer tillsammans rättigheter och skyldigheter för alla inblandade parter.

© Shutterstock

Avtal om internationella rättsliga standarder -

Avtal som ingås under fredsförhandlingar följer ofta internationella rättsliga standarder för att säkerställa att avtalet respekterar globala normer, såsom skydd av civila och förebyggande av folkmord.

© Shutterstock

FN:s roll -

Genom organ som FN:s säkerhetsråd eller FN:s fredsbevarande insatser hjälper FN till att övervaka vapenvilor, skydda civila och främja verkställandet av avtal.

© Getty Images

Fredsbevarande uppdrag i Rwanda -

Till exempel skickades FN:s fredsbevarande styrkor till Rwanda efter folkmordet 1994 för att hjälpa till att stabilisera regionen och övervaka fredsavtal.

© Getty Images

Säkra ett avtal -

När de stora problemen har lösts och båda sidor har nått kompromisser utarbetas ett formellt avtal. Detta inbegriper ofta specifika åtaganden såsom att upphöra med fientligheterna, inrätta övergångsregeringar och tillhandahålla humanitärt bistånd. Bilden visar en israelisk gisslan som släpps år 2024.

© Getty Images

Undertecknat avtal -

Avtalet undertecknas vanligtvis av ledarna för de stridande parterna, internationella medlare och ibland representanter från FN eller regionala organisationer. Bilden visar Egyptens president Anwar Sadat, USA:s president Jimmy Carter och Israels premiärminister Menachem Begin som undertecknar Camp David-avtalet 1978.

© Getty Images

Verkställande av fredsavtalet -

Efter undertecknandet av ett avtal påbörjas verkställandet. Denna fas inbegriper ofta demobilisering av väpnade grupper, som vid det colombianska fredsavtalet 2016, där FARC-krigare avväpnades och skadeståndsprogram för offren inrättades.

© Getty Images

Ny politisk ram -

Det handlar också om att fördrivna personer ska kunna återvända eller att ett nytt politiskt ramverk ska inrättas. Bilden visar Colombias president Juan Manuel Santos och FARC-ledaren Timoleón "Timochenko" Jiménez när de skakar hand under undertecknandet av det historiska fredsavtalet i Cartagena 2016.

© Getty Images

Försoning och rättvisa efter konflikt -

Något av det tuffaste vid fredsförhandlingar är försoning. Ett fredsavtal kan innehålla bestämmelser om sanningskommissioner eller mekanismer för rättvisa efter konflikter för att hantera krigsförbrytelser och brott mot de mänskliga rättigheterna.

© Getty Images

Hela ett samhälle -

Insatserna syftar till att överbrygga klyftor i samhället och ge rättvisa åt konfliktens offer. Ett exempel är den guatemalanska kommissionen för historiskt klargörande, som inrättades efter fredsavtalet 1996, vilket satte punkt för det 36 år långa inbördeskriget mellan regeringen och vänsterrebeller.

© Getty Images

Utmaningar med maktdelning -

Vid många fredsförhandlingar, särskilt i etniskt eller politiskt splittrade länder, är maktdelning en central fråga. Förhandlingarna kan inbegripa bildning av koalitionsregeringar eller regionalt självstyre.

© Getty Images

Daytonavtalet -

Till exempel upprättade Daytonavtalet i Bosnien och Hercegovina ett ramverk för maktdelning som delade upp landet i olika etniska regioner. Maktdelningsarrangemang är ofta bräckliga och kräver ständig dialog för att upprätthålla freden.

© Getty Images

Ekonomiska incitament -

Ekonomiska incitament är avgörande vid fredsförhandlingar och främjar långsiktig stabilitet genom gemensamma utvecklingsprogram, återuppbyggnad av infrastruktur samt ekonomiskt stöd.

© Shutterstock

Marshallplanen -

Marshallplanen från 1948 är ett utmärkt exempel. USA bidrog med 13,3 miljarder dollar för att återuppbygga Västeuropa efter kriget, stabilisera ekonomierna och främja samarbete, vilket säkerställde både återhämtning och långsiktig fred i regionen.

© Getty Images

Löpande övervakning och justering -

Även efter att ett avtal är undertecknat är det viktigt med löpande övervakning och justeringar. Fredsbevarande styrkor (här på Cypern), medlare och lokala intressenter säkerställer verkställandet, medan ytterligare förhandlingar kan behövas för att ta itu med nya problem.

Källor: (BBC) (France 24) (United States Institute of Peace) (World Economic Forum)

© Getty Images