© Shutterstock

Djupgående inverkan -

Musik inverkar i allra högsta grad på minnet tack vare dess förmåga att påverka känslor och skapa starka mentala associationer. När vi lyssnar på musik triggas flera delar i hjärnan att reagera känslomässigt och kognitivt, vilket naturligtvis påverkar sättet på vilket vi kommer ihåg saker.

© Shutterstock

Olika minnestyper -

Det finns i grunden två typer av minne, närmare bestämt "procedurellt" och "episodiskt" minne. Procedurellt minne är också känt som "muskelminne" och inbegriper vanor eller rutiner som kan göras utan vidare eftertanke. Episodiskt minne kräver dock medveten hågkomst och används av hjärnan för att komma ihåg saker.

© Getty Images

Utlösare - Välbekant musik kan utlösa minnen från specifika tider, platser eller upplevelser i livet. Detta fenomen är känt som "musikframkallat självbiografiskt minne" och kännetecknas av tydliga minnen av associerade händelser eller känslor.

© Shutterstock

Tydliga självbiografiska minnen - Självbiografiska minnen som framkallas av musik innehåller ofta tydliga detaljer som är direkt kopplade till mer än ett av våra sinnen, såsom ljud, dofter och känslor, vilka alla bidrar till att förstärka dem.

© Shutterstock

Personliga associationer -

Vissa låtar eller musikstycken kan bli sammanflätade med personliga minnen och därför fungerar de som auditiva bokmärken för viktiga händelser. Om du lyssnar på musiken igen flera år senare är det mycket möjligt att du drar dig till minnes dessa ögonblick från det förflutna.

© Shutterstock

Känslomässiga svar -

Olika genrer och musikstilar kan framkalla olika känslomässiga reaktioner, vilket påverkar hjärnans förmåga att hämta minnen. Detta gäller särskilt om man lyssnar på olika stilar vid olika tillfällen.

© Shutterstock

Musikalisk nostalgi -

Hågkomst av favoritmusik från det förflutna kallas "musikalisk nostalgi" och ses som en rik väv av självbiografiska minnen. När du upplever svårigheter i livet kanske du kommer på dig själv med att lyssna på musik från det förflutna för att känna dig lugnare då detta bringar en känsla av trygghet.

© Shutterstock

Limbiska systemet -

Kopplingen mellan musik och minne bottnar i hjärnans limbiska system, som sköter bearbetningen av känslor och minnesbildning. Musik kan konsolidera våra minnen och koda våra känslor genom att aktivera denna del av hjärnan.

© Shutterstock

Aktivering av nervceller - Hjärnavbildningsstudier har visat att när vi lyssnar på musik ökar den neurala aktiviteten i minnesrelaterade delar av hjärnan. Hjärnan tänds i princip upp och nervbanorna ändras varje gång en melodi spelas.

© Shutterstock

Kromestesi -

Vissa människor associerar automatiskt musik eller andra ljud med olika färger. Detta kallas kromestesi. Färgkombinationerna skiljer sig från person till person, men det verkar som att höga toner ofta förknippas med ljusare färger, medan mörkare färger kopplas till mer dova ljud.

© Shutterstock

Dopamin -

När hjärnan kommer i kontakt med musik frisätts dopamin, som i grunden är sinnets belönings-/njutningssystem. Inte nog med att musik hjälper minnet, det får dig också att må bra!

© Shutterstock

Musikalisk mnemoteknik -

Medryckande låtar eller rim – så kallad mnemoteknik – är bra för inlärning och bibehållande av information. Mnemotekniska enheter drar nytta av rytmiska och melodiska mönster för att forma en starkare hjärna.

© Shutterstock

Reklam och marknadsföring -

Mnemoteknik används också inom reklam och marknadsföring, eftersom varumärken vill att deras kunder ska uppleva starka känslor när de tänker på en produkt eller tjänst. Jinglar är ett utmärkt exempel på detta.

© Shutterstock

Rytmisk struktur -

Musik kan till och med förbättra minnet, då det ger en grund för att organisera och komma ihåg information. Detta beror på att förutsägbara beats och tempon hjälper till att synkronisera de kognitiva processerna i hjärnan.

© Shutterstock

Tidiga musikaliska upplevelser -

Musikaliska upplevelser i barndomen, som att lära sig spela ett instrument eller sjunga i kör, kan ha långsiktig positiv inverkan på minnesutvecklingen. Minnesnätverken stärks trots allt genom upprepad övning.

© Shutterstock

Mozarteffekten -

"Mozarteffekten" är en teori om att klassisk musik tillfälligt kan förbättra de kognitiva funktionerna, inklusive minnet, även om man inte klarlagt effekterna på sikt. Vissa föräldrar spelar till och med klassisk musik för sina barn i spjälsängen i hopp om att det ska boosta deras IQ.

© Shutterstock

Bakgrundsmusik i skolan -

Bakgrundsmusik i skolor kan inverka positivt på inlärning och minnesförmåga och vissa typer av musik hjälper eleverna att koncentrera sig. Studier har visat att musik med medeltempo kan göra det lättare för dem att hålla fokus under längre perioder.

© Shutterstock

Musikterapi -

Musikterapi handlar om att dra nytta av musikens kraft för att förbättra minnet, kognitionen och det känslomässiga välbefinnandet hos personer med neurologiska tillstånd som demens och Alzheimers sjukdom. Faktum är att vissa patienter med dessa sjukdomar kan sjunga med utan ansträngning i sånger, trots att personliga minnen fallit bort.

© Shutterstock

Personliga spellistor -

Patienter som lider av demens har uppvisat markant förbättring av både humör och hjärnfunktion vid användning av personliga spellistor. Välbekant musik från förr väcker bevarade minnen och framkallar positiva känslomässiga reaktioner. Detta förbättrar med all säkerhet livskvaliteten.

© Shutterstock

Artificiell intelligens -

Mjukvaruutvecklare arbetar med att skapa musikspelare som använder artificiell intelligens för att utforma anpassade spellistor i syfte att lugna människor som känner sig oroliga.

© Shutterstock

Musikalisk utbildning -

Man har sett en koppling mellan musikalisk utbildning och bättre minne, detta då musiker ofta uppvisar överlägsen minnesförmåga när det kommer till ljud. Att lära sig spela ett instrument är vanligtvis en grundläggande del av träningsminnet.

© Shutterstock

Improvisation -

Improvisation uppmuntrar spontan kreativitet och kan förbättra minnet genom att stimulera divergent tänkande och problemlösningsförmågan.

© Shutterstock

Repetitiv övning -

Processen att lära sig musikstycken och spela dem och och om igen innebär repetitiv övning, vilket stärker det sätt på vilket hjärnan skapar minnen. Hjärnans ökade neurala förmåga kan sedan gynna personen på alla andra områden i livet.

© Shutterstock

Gemensamma musikupplevelser -

Det säger sig självt att gemensamma musikaliska upplevelser, som att sjunga med vänner, kan främja social anknytning och skapa kollektiva minnen. Det är onekligen något magiskt med att dela minnen med andra människor.

© Getty Images

Kulturella och kollektiva minnen -

Kopplingen mellan musik och minne sträcker sig bortom individuella erfarenheter till kulturella och kollektiva minnen. Musik fungerar som en förvaringsplats för kulturarv, bevarar kollektiva minnen och för vidare den kulturella identiteten från generation till generation.

© Shutterstock

Skapande av musik -

Förutom att bara lyssna på musik eller delta i musikalisk utbildning har studier visat att aktivt låtskrivande och musikskapande också har en djupgående inverkan på förmågan att komma över traumatiska minnen.

© Shutterstock

Musikaliska bilder -

I avsaknad av musikinstrument kan blott försöket att föreställa sig det också stimulera hjärnnätverk som är involverade i minne och perception. Det är därför många musiker kan ses öva även när de inte fysiskt håller i sina instrument, eller anledningen till att de flesta helt från ingenstans kommer ihåg texter till låtar som inte ens spelas.

© Shutterstock

Berättelser och känslomässiga svar -

Musikaliska berättelser, som filmer eller pjäser med sång eller instrumentala motiv, kan ge upphov till kraftfulla känslomässiga reaktioner och bidra till att skapa minnen och empati.

© Getty Images

Kraftfullt mnemotekniskt verktyg -

Sammantaget formar musik våra minnen och identiteter. Det stimulerar sensoriska upplevelser och främjar social anknytning, vilket gör det till ett kraftfullt verktyg för förbättring av minnet och känslomässigt uttryck.

Källor: (Music & Memory) (Levine Music) (Harvard Health) (The Washington Post) (TakeLessons) (Twelve Tone Music School)

© Shutterstock