Straffläggningen är ett spännande ögonblick för neutrala åskådare men fruktas av spelare, tränare och engagerade fans. Den har varit en integrerad del av fotbollens utslagsturneringar sedan 1970-talet. Det var då som straffläggningen började avgöra vem som skulle vinna en fotbollsmatch. Innan dess avgjordes vem som vann matchen genom en slantsingling. Men även om det kan verka som om resultatet av straffar beror på tur så är det både ett skicklighets- och ett mentalt test.
Så var och exakt när började det hela? Vilka strategier använder sig spelarna av innan de tar den avgörande sparken? Det här galleriet ger svar på dessa frågor och mycket mer. Klicka vidare!
En straffläggning är en avgörande metod för att avgöra vilket lag som vinner en match, som inte kan sluta oavgjort, när resultatet är lika efter att ordinarie tid och tilläggstid har löpt ut.
Varje lag turas om att försöka göra mål från straffpunkten. Målet kan bara försvaras av motståndarnas målvakt.
Varje lag har fem sparkar som måste tas av olika spelare. Det lag som gör flest mål vinner.
En straffläggning inleds med två slantsinglingar för att avgöra på vilken sida av planen straffarna ska läggas och vilket lag som ska ta den första sparken.
Straffläggningen antogs av International Football Association Board (IFAB) som en metod för att avgöra dödlägen 1970.
Frankrikes Alain Giresse tog och satte den första straffen någonsin i en straffläggning i ett VM-slutspel, år 1982.
Giresse vände först ryggen till och vände sig bort från den västtyske målvakten Harald Schumacher. Detta skulle bli startskottet för taktiken att ta straffar.
Under straffläggningen mellan Frankrike och Brasilien i VM 1986 gick Brasiliens Zico fram till sin målvakt för att diskutera åt vilket håll han skulle dyka. Därmed lades grunden för att straffläggningen skulle bli en mer metodologiskt driven process.
Irlands insats i Genua 1990 (bilden) var ett viktigt ögonblick för mental och fysisk förberedelse inför en straffläggning. I synnerhet jämfört med Englands nederlag i samma turnering, då straffläggaren Stuart Pearce medgav att "väldigt lite, om ens något alls", gjordes för att förbereda laget.
Under matchen mellan Irland och Rumänien på Italia 90 berättade straffläggaren Kevin Sheedy för Packie Bonner (Republiken Irlands målvakt) att hans strategi var att sparka bollen i mitten.
Straffläggningar är separata från matchresultat. Mål i straffläggning räknas inte in i en spelares eller lagets totalresultat.
Roberto Baggio från Italien har varit delaktig i tre olika straffläggningar i VM, vilket är den högsta siffran för en spelare i historien.
Enligt professor Ignacio Palacios-Huerta vid London School of Economics kan ett lag förbättra sina chanser att vinna en straffläggning om de vinner slantsinglingen och väljer att sparka först.
Palacios-Huerta analyserade 1 343 straffsparkar från 129 straffläggningar. Resultatet visade att det lag som gick först vann 60,5% av straffsparkarna.
Forskning visar att om en spelare tar en straff under ordinarie tid gör han mål i genomsnitt 85% av fallen. Under en straffläggning sjunker däremot siffran till 76%. Det beror sannolikt på att spelarna vet att deras straff kan avgöra matchens utgång.
Om en spelare kliver fram för att ta en straff som kommer att vinna straffläggningen stiger sannolikheten för att lyckas till 92%, medan sannolikheten för att göra mål sjunker till mindre än 60% om spelaren måste göra mål för att laget inte ska förlora.
Psykologer har kommit fram till att spelare som vänder ryggen mot målvakten när de går tillbaka till startpunkten är mer benägna att missa.
Om en spelare vänder ryggen mot målvakten när de går tillbaka avbryter de sina förberedelser. De fokuserar på saker som de inte kan kontrollera och skickar subtila signaler till målvakten om vart bollen kommer att gå.
I en studie av 167 straffar fann forskarna att spelare som var fixerade vid målvakten var mer ängsliga och missade fler straffar.
Forskning visar att spelare som tar mindre än 200 millisekunder på sig att reagera när domaren blåser i visselpipan bara gör mål omkring 57% av gångerna.
Spelarna uppmanas att bestämma sig för att välja en plats, då det kan leda till stress och dålig teknik om man ändrar sig i sista stund.
I samband med att fotbollsmatcherna fortskrider påverkas den sportsliga förmågan av matchens fysiska påfrestningar. Pressen i en straffläggning i kombination med trötthet kan bli för mycket för vissa spelare.
Idrottsforskare anser att det inte räcker att förlita sig på träningspass för straffar. Tränarna måste i stället återskapa ett sent skede i matchen eller ett scenario med hög press.
Forskare har kommit fram till att den optimala strategin för att rädda straffar är att stå stilla. Målvakterna kan emellertid inte göra detta vid varje straff eftersom motståndarna snabbt kommer att inse deras plan. Därför behövs ett visst mått av slumpmässighet.
Enligt en studie kan färgen på målvaktens dräkt påverka sannolikheten för att motståndaren ska göra mål. Minst mål gjordes mot målvakter som var klädda i rött (54%) eller gult (69%).
Straffläggningar betraktas ofta som ett individuellt skicklighetstest. Det finns emellertid bevis som tyder på att om en spelare firar ett mål ökar hela lagets chanser att vinna en straffläggning.
Att ta en straff kan vara isolerande, men stöd från laget som tittar på vid mittfältet kan ha en positiv effekt på spelaren som tar straffen.
Straffläggningar är extremt svåra att hantera och det handlar om mer än tur. Det handlar mindre om var en spelare ska placera bollen och mer om att lita på sin förmåga samt att kontrollera sitt psyke.
Källor: (FIFA) (Olympics.com) (AnalyiSport)
Historia och psykologi kring straffläggning
En avgörande tävling i skicklighet, tålamod och taktik
LIVSSTIL Sport
Straffläggningen är ett spännande ögonblick för neutrala åskådare men fruktas av spelare, tränare och engagerade fans. Den har varit en integrerad del av fotbollens utslagsturneringar sedan 1970-talet. Det var då som straffläggningen började avgöra vem som skulle vinna en fotbollsmatch. Innan dess avgjordes vem som vann matchen genom en slantsingling. Men även om det kan verka som om resultatet av straffar beror på tur så är det både ett skicklighets- och ett mentalt test.
Så var och exakt när började det hela? Vilka strategier använder sig spelarna av innan de tar den avgörande sparken? Det här galleriet ger svar på dessa frågor och mycket mer. Klicka vidare!