Den yttersta tiden börjar med fyra ryttare på sina hästar
De nationella planeringsscenarierna har utvecklats av den amerikanska regeringen för att underlätta förberedelserna inför en mängd olika potentiella katastrofer. De 15 scenarierna, som handlar om en rad olika naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, är utformade för att användas för att förbereda och hantera nödsituationer.
Det första scenariot i planen är en hypotetisk kärnvapendetonation i ett storstadsområde. Explosionen skulle orsaka massiv förstörelse inom en radie av 1,6 km. Detta skulle leda till ett stort antal dödsfall och skador till följd av explosionen. Dessutom skulle värmestrålning och initial kärnvapenstrålning uppstå.
För att förhindra att en katastrof som den här inträffar krävs stora insatser från polisens sida för att förhindra att en atombomb utvecklas på amerikansk mark eller importeras från ett annat land. Men om detonationen ändå skulle inträffa, skulle scenariots insatser omfatta sök- och räddningsarbete, medicinsk vård för strålningssjuka samt omfattande saneringsinsatser.
I det här scenariot används antraxsporer som en biologisk attack mot den amerikanska befolkningen. De sprids som en aerosol i ett tätbefolkat område, vilket resulterar i omfattande infektioner med symtom som svår andnöd och dödsfall.
Attacken skulle med största sannolikhet orsaka en omfattande panik som skulle överväldiga landets sjukhus och vårdcentraler. Allmänhetens hälsa skulle vara beroende av att smittade personer isoleras, att drabbade områden saneras samt att tillräckligt med antibiotika och vaccin distribueras till alla.
Det tredje scenariot handlar om ett utbrott av ett nytt och ytterst smittsamt influensavirus som orsakar en global pandemi. Viruset skulle resultera i utbredd sjukdom och hög dödlighet, framför allt bland utsatta befolkningsgrupper. Sjukvårdssystemen skulle bli ansträngda på grund av en kraftig ökning av antalet patienter som behöver intensivvård.
För en influensapandemi som den här skulle det bästa vara att inleda en massvaccinationskampanj. Detta gäller åtminstone så snart ett vaccin har framställts. Antivirala läkemedel skulle också behöva distribueras. Dessutom bör reserestriktioner införas för att bromsa spridningen av viruset.
Det fjärde scenariot handlar också om en biologisk attack, nu via den mycket smittsamma lungpesten. I det här scenariot släpps bakterier från pesten avsiktligt ut i ett befolkat område, vilket snabbt smittar ett stort antal människor och får dem att uppleva svåra andningsbesvär (bland annat att de hostar blod).
Utan snabb behandling kan sjukdomen vara dödlig. Regeringens insatser kommer att fokusera på att snabbt identifiera och behandla fall. Man kommer också att genomföra karantänåtgärder och tillhandahålla folkhälsoinformation för att öka medvetenheten om olika symptom.
I scenario fem släpps ett blistermedel, såsom senapsgas, ut på en allmän plats. Att använda blistermedel är en form av kemisk krigföring som orsakar svåra kemiska brännskador och blåsor på huden. Om de andas in kan de orsaka livshotande inre skador.
Eftersom blistermedel är snabbverkande krävs en omedelbar insats för att sanera både människor och området. Sjukvård skulle också behövas för kemiska brännskador. Omgivningen runt den drabbade platsen skulle dessutom kräva mycket uppmärksamhet eftersom blistermedlet lätt skulle kunna fångas upp av vinden och spridas till närliggande områden.
I det här hypotetiska scenariot undersöks vad som skulle hända om terrorister riktar in sig på olika oljeraffinaderier och förstör dem med hjälp av granater. Då skulle stora mängder giftiga industrikemikalier släppas ut i omgivningen och orsaka en rad hälsoeffekter, från andningssvårigheter till kemiska brännskador.
Tiotusentals människor kan potentiellt påverkas av spridningen av kemikalier. Regeringens svar skulle inkludera att evakuera området och se till att kemikalieutsläppet begränsas samt neutraliseras. Vattenförsörjningen i området kan också påverkas och därför måste miljöorganisationerna bidra med viktiga insatser i saneringen av utsläppet.
En annan kemisk attack som förutsågs av regeringen handlar om utsläpp av ett mänskligt tillverkat nervgift i ett trångt offentligt utrymme. Nervgifter är betydligt kraftfullare än bekämpningsmedel, men de stör kroppens nervsystem på samma sätt samt leder till kramper, andningsstillestånd och död om de inte behandlas.
Precis som med blistermedel kan ett nervgift också lätt fångas upp av vinden och spridas till tiotusentals människor. En omfattande evakuering skulle behövas medan räddningstjänsten fokuserar på snabb sanering och administrering av motgift.
Det sista scenariot för en kemisk attack handlar om en explosion vid en lagringsanläggning för klor som släpper ut ett stort moln av klorgas i atmosfären. Klorgas är extremt giftigt, stannar nära marken och sprids snabbt. Den kan orsaka allvarliga andningsproblem, ögon- och hudirritation samt potentiellt dödligt lungödem.
Utöver att begränsa klorgasläckan beskriver scenariot att det bästa svaret skulle vara att evakuera alla områden i medvind och sanera vattenvägar. Eventuellt skulle tusentals dödsfall inträffa på grund av exponering för klorgas. Gärningsmännen skulle behöva gripas innan de kan orsaka en ny explosion.
Det nionde scenariot förutspår en potentiell naturkatastrof snarare än en katastrof som orsakas av människor. I händelse av att en stor jordbävning (med en magnitud på över 7,5 på Richterskalan) skulle drabba ett storstadsområde skulle miljontals människor kunna bli antingen döda, skadade eller hemlösa. Faktum är att förödande strukturella skador skulle vara normen, medan el och vatten skulle vara extremt begränsade.
En stor del av räddningsinsatserna skulle bestå av sök- och räddningsoperationer, medicinsk vård av skadade samt att ge skydd såväl som grundläggande förnödenheter till människor på flykt. Intressant nog beskriver scenariot även regeringens behov av att skydda kritiska anläggningar i området så att potentiella terroristattacker kan undvikas.
I det här scenariot når en kategori 5-orkan med en vindstyrka på 249 km/h land i ett tätbefolkat kustområde. Orkanen skulle orsaka förödande vindar, stormvågor och översvämningar. Detta skulle orsaka omfattande skador på hem, företag och viktig infrastruktur.
Eftersom orkaner ofta når land på USA:s östkust har räddningstjänsterna haft en hel del övning i att ta itu med varje enskild aspekt av orkankatastrofer. Nödinsatser skulle fokusera på evakueringar och inrättande av skydd för personer på flykt. Återhämtningsinsatser skulle innebära borttagning av skräp och återställande av viktiga samhällsfunktioner.
Det 11:e scenariot tar än en gång upp terrorism och innebär att en radiologisk spridningsanordning (eller så kallad "smutsig bomb") detonerar i en storstad. Explosionen skulle sprida radioaktivt material över ett stort område. Detta skulle orsaka kontaminering och potentiell strålningssjukdom hos en stor del av befolkningen.
Strålningsförgiftning är destruktivt och livshotande. Beroende på vilket material terroristerna använde skulle regeringens svar behöva inkludera olika åtgärder för evakuering och medicinsk vård för strålningsexponering. Långsiktiga insatser skulle fokusera på miljösanering och hälsoövervakning för de människor som exponerats.
I det här scenariot ingår flera samordnade bombningar med hjälp av improviserade sprängladdningar i folktäta allmänna utrymmen, vilket leder till många dödsoffer och betydande strukturella skador. Scenariot inkluderar även bombning av olika evakueringspunkter, inklusive ett närliggande sjukhus, för att skapa så mycket kaos och panik som möjligt.
Räddningstjänsten skulle först och främst fokusera på allmän säkerhet samt medicinsk vård. Faktum är att samtliga räddningstjänster skulle skickas ut för att ta hand om bränder och skador. Dessutom skulle man genomföra sök- och räddningsinsatser. Polisen skulle arbeta för att gripa gärningsmännen och undvika ytterligare skador.
I det här scenariot injiceras avsiktligt ett giftigt biologiskt ämne i livsmedelsförsörjningen, vilket resulterar i omfattande sjukdomsfall. Den amerikanska livsmedelsindustrin har visserligen vidtagit betydande säkerhetsåtgärder sedan 2001, men i det här scenariot överväger man möjligheten att en terroristgrupp får tillgång till känslig information som kan användas för att kontaminera en stor mängd livsmedel.
Den främsta åtgärden i det här scenariot skulle vara att återkalla alla kontaminerade livsmedelsprodukter och ge medicinsk vård till de drabbade. Därefter måste en grundlig undersökning genomföras för att spåra källan till det biologiska ämnet och dekontaminera området.
I det här scenariot introducerar en terroristgrupp avsiktligt mul- och klövsjuka i boskapspopulationen. Mul- och klövsjuka är ytterst smittsam bland klövdjur och kan orsaka stor förödelse inom jordbrukssektorn. Även om sjukdomen inte anses vara ett hot mot människor kan den orsaka stora livsmedelsbrister samt leda till kaos och oordning.
Det första steget för att ta itu med problemet innebär massavlivning av infekterade och exponerade djur. Karantäner skulle behöva införas för att inte hela landets boskapspopulation ska minska. Ett sådant scenario skulle med största sannolikhet få förödande konsekvenser på lång sikt.
Det sista scenariot som regeringen listar handlar om en samordnad cyberattack som riktar sig mot landets kritiska internetrelaterade infrastruktur. Det kan till exempel handla om elnät, finansiella system eller kommunikationsnätverk. Attacken skulle kunna leda till omfattande störningar, ekonomiska förluster och oro för den allmänna säkerheten.
En cyberattack av den här omfattningen skulle kräva stora försvarsinsatser. Regeringen skulle behöva samarbeta intensivt med den privata sektorn och andra länder för att identifiera samt eliminera cyberhotet så att de drabbade tjänsterna kan återställas. Då den här typen av attack inte fungerar på en fysisk plats är den förmodligen en av de svåraste att hantera.
Källor: (Public Intelligence) (Homeland Security)
Det är inte alla länder i världen som har tillräckliga resurser för att planera mot oförutsägbara katastrofer. Invånarna i USA kan därför skatta sig lyckliga över att deras politiker har försökt. Regeringen i USA har övervägt olika scenarier (så kallade nationella planeringsscenarier) som har potential att ödelägga landets befolkning, från jordbävningar till grymheter som orsakats av människor.
Är du nyfiken? Klicka vidare i det här galleriet för att se hur regeringen skulle kunna reagera på olika katastrofer.
Den amerikanska regeringens svarsplan för att hantera olika attacker
Dessa katastrofala scenarier har lösningar
LIVSSTIL Säkerhet
Det är inte alla länder i världen som har tillräckliga resurser för att planera mot oförutsägbara katastrofer. Invånarna i USA kan därför skatta sig lyckliga över att deras politiker har försökt. Regeringen i USA har övervägt olika scenarier (så kallade nationella planeringsscenarier) som har potential att ödelägga landets befolkning, från jordbävningar till grymheter som orsakats av människor.
Är du nyfiken? Klicka vidare i det här galleriet för att se hur regeringen skulle kunna reagera på olika katastrofer.