© Shutterstock

Kusligt ämne -

Döden har länge varit ett tämligen tabubelagt och sällan diskuterat ämne i många kulturer. I synnerhet västerländska samhällen har valt att distansera sig från dödens oundvikliga faktum.

© Shutterstock

Förnekelse -

Vi har en tendens att sopa ämnet under mattan, undvika öppna samtal om det och ofta förneka dess verklighet. Döden behandlas ofta som en ovälkommen inkräktare snarare än en naturlig del av vad det innebär att vara människa.

© Shutterstock

Acceptans -

I kontrast till detta uppmuntrar vissa kulturer, som Mexiko med sitt livliga Día de Muertos-firande, en mer djupgående medvetenhet om människans ändlighet. Día de Muertos, som sammanfaller med Alla helgons dag, är ett flerdagarsfirande för att hedra avlidna nära och kära.

© Getty Images

Del av livet -

Denna kulturella praxis att minnas de avlidna understryker människans naturliga ändlighet. Det betraktas inte som någon sjuklig händelse, utan som en självklar del av den mänskliga upplevelsen från födelse till död.

© Getty Images

Vår uppfattning - Vår förståelse av döden har varit föremål för intensiv utforskning inom olika discipliner, däribland religion, psykologi, biometri, filosofi, biologi och medicin.

© Shutterstock

Ständig utveckling -

Utöver påverkan av sociala normer har forskare fördjupat sig i vår inställning till dödlighet. De undersöker människors kamp med sin egen ändlighet och andras död och utforskar hur dessa uppfattningar utvecklas under människans livslängd.

© Shutterstock

Inverkan på livet -

Nya studier kastar ljus över hur vår syn på döden formar vår syn på livet och till och med påverkar vår sorgeprocess.

© Shutterstock

När är man "tillräckligt gammal för att dö"? -

I en tankeväckande artikel i Psychology Today utforskar professor Frank T. McAndrew denna angelägna fråga. Han konstaterar att dödsfall som inträffar före fyrtio års ålder nästan universellt anses vara tragiskt tidigt.

© Shutterstock

Svår fråga - Som McAndrew noterar gäller detta särskilt barn och tonåringar. Även om de allra flesta skriver under på att spädbarnsdöd är ett tragiskt fenomen blir det mycket mer subjektivt och komplicerat att fastställa en "lämplig" ålder för dödsfall bland vuxna.

© Shutterstock

Mer acceptabelt? -

Till skillnad från barn, tonåringar och personer under 40 används sällan termen "tragiskt" när någon i femtioårsåldern går bort, även om personen kan anses ha "dött ung".

© Shutterstock

Gråzon -

McAndrew konstaterar att det är svårt att kategorisera dödsfall bland individer i sextioårsåldern. Även om de vanligtvis inte anses vara unga har de inte nått en universellt accepterad definition av ålderdom.

© Shutterstock

Förlika sig -

Han lyfter också fram hur vår uppfattning om en "lämplig" ålder att dö gradvis förändras. Det är allmänt accepterat att dö i sjuttioårsåldern, medan att leva till åttio och längre ses som ett långt och tillfredsställande liv. Når du 90 eller mer anses det vara en anmärkningsvärd prestation.

© Shutterstock

Annat perspektiv -

Å andra sidan kommer McAndrew med ett intressant perspektiv: vår reaktion på döden beror inte enbart på den avlidnes ålder, utan också på hur gammal personen är som upplever förlusten.

© Shutterstock

Lättare börda -

Unga vuxna kanske inte blir särskilt chockade när de får reda på att någon i sextio- eller sjuttioårsåldern har avlidit. Detta kan tillskrivas deras skeva uppfattning om tid i detta skede av livet.

© Shutterstock

För avlägsna -

Eftersom dessa högre åldrar är så avlägsna från deras egen nuvarande verklighet kan döden vid den tidpunkten verka mer "acceptabel" för dem.

© Shutterstock

För nära -

Däremot kanske inte personer i femtioårsåldern har samma perspektiv. De kan ha svårare att acceptera att människor i sextio- eller sjuttioårsåldern dör och uttrycket att någon gått bort "i sina bästa år" kanske inte känns helt taget ur luften.

© Shutterstock

Livets slut -

I takt med att dödsspöket stadigt närmar sig äldre personer är en betydande ökning av dödsångest att förvänta.

© Shutterstock

Normalisering -

När människor åldras kan det bli vanligare att de kollar dödsannonserna. De kan börja lägga märke till att personer – klasskamrater, kollegor, vänner, släktingar eller till och med kändisar – som är i samma ålder eller yngre än de själva går bort.

© Shutterstock

Prata om det -

Bland äldre vuxna kretsar samtal med vänner ofta kring hälsofrågor. Ibland kan dessa samtal till och med beröra hur människor skulle vilja hantera potentiella situationer i livets slutskede.

© Shutterstock

Mellanårskris - Överraskande nog visar forskning konsekvent att dödsångest är vanligare bland medelålders vuxna än bland äldre.

© Shutterstock

Förlora andra -

Studier visar att äldre vuxna ofta är mer oroade över förlusten av nära och kära än de är över sin egen dödlighet.

© Shutterstock

Fridfull bortgång -

Även om de inte är helt förskonade från ångest tyder studier på att äldre vuxna främst oroar sig för själva döendet, snarare än bortgången i sig. De oroar sig ofta för att behöva uppleva en utdragen eller smärtsam bortgång och vilken inverkan den kommer att ha på deras nära och kära.

© Shutterstock

Vara närvarande -

Som ett resultat prioriterar äldre vuxna livskvalitet framför livslängd. Demens nämns ofta som deras största rädsla och överskuggar livslängdsrelaterad oro.

© Shutterstock

Känna sig redo -

Bland de allra äldsta individerna, personer som är över 95, råder ofta en tyst acceptans av den förestående dödligheten. Många framlever varje dag med ett slags beredskap för döden. På samma sätt kan döden för personer som tampas med allvarliga hälsoproblem ibland ses som en befrielse från lidandet.

© Shutterstock

Förväntad livslängd -

McAndrew betonar att förväntad livslängd, ett ofta missförstått begrepp, i hög grad formar vår uppfattning om en "lämplig" ålder för döden. Han noterar att vissa felaktigt tror att människor förr i tiden, med kortare genomsnittlig livslängd, i regel dog redan i början av trettio- eller fyrtioårsåldern.

© Getty Images

Förväntad livslängd -

För att illustrera detta presenterar han ett hypotetiskt scenario: en befolkning där hälften dör omedelbart efter födseln, medan den andra hälften lever exakt 100 år. I denna befolkning skulle den genomsnittliga dödsåldern vara 50 år.

© Shutterstock

Genomsnitt -

Det är dock viktigt att understryka att detta är ett statistiskt genomsnitt. Det betyder inte att alla i denna befolkning stryker med vid 50 års ålder.

© Shutterstock

Längre liv - Livslängden i dagens utvecklade länder är betydligt längre och många individer når åttio- och nittioårsåldern. Detta står i skarp kontrast till år 1900, då medellivslängden var cirka 32 år. I USA var den förväntade livslängden 2021 vid födseln 73,5 år för män och 79,3 år för kvinnor.

© Shutterstock

Längre liv -

Den förväntade livslängden vid födseln är bara en utgångspunkt. I verkligheten ökar den med åldern, beroende på omständigheterna. Till exempel kan en 70 år gammal amerikansk man förvänta sig att leva ytterligare 13,7 år, medan kvinnor i samma ålder kan förvänta sig ytterligare 15,9 år, enligt National Center for Health Statistics.

© Getty Images

Summa summarum -

Sammanfattningsvis konstaterar McAndrew att den ålder då vi anser att döden är "acceptabel" är en djupt personlig och flytande uppfattning. Denna uppfattning förändras ständigt och är avhängig vår ålder, hälsa och hur våra liv ser ut i största allmänhet.

Källa: (Psychology Today)

© Getty Images