Vad är luftkvalitetsindex? - Luftkvaliteten har stor inverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande, men den får sällan någon uppmärksamhet förrän den märkbart förvärras. Det kan vara svårt att enbart förlita sig på de egna sinnena eftersom det finns vissa föroreningar som varken luktar eller syns, men de kan orsaka stor skada i lungorna. Luftkvalitetsindex (Air Quality Index, AQI) utgör en viktig lins genom vilken vi kan övervaka och vida åtgärder för att minska föroreningar och skydda samhällets hälsa. Det finns många lager i föroreningsproblemet och bovarna kan vara allt från fordonsutsläpp till industriella processer och till och med säsongsbetonade händelser som skogsbränder och fyrverkerier.

Vad har då vetenskapen att säga om luftföroreningar? Vilka konsekvenser får de för hälsan? Hur kan AQI användas effektivt för att skydda våra nära och kära mot sådana osynliga fiender? Klicka dig igenom det här galleriet för att ta reda på det!

© Getty Images

Definition -

Luftkvalitetsindex (AQI) är ett viktigt verktyg för att kontrollera utomhusluftens säkerhetsnivå. Komplexa luftföroreningsdata kondenseras till en enda siffra som anger hur förorenad luften i ett område är. Ju högre siffra, desto sämre luft.

© Shutterstock

Risken med PM2,5-partiklar -

PM2,5 hänvisar till fina partiklar i luften. Dessa partiklar är så små att de kringgår kroppens försvar och tar sig in i lungorna och blodomloppet. De är 30 gånger mindre än bredden på ett hårstrå och har kopplats till inflammation, andningsbesvär, hjärtsjukdomar och till och med psykiska åkommor.

© Shutterstock

Global rörlighet -

PM2,5 kan svepas med av vindströmmar och korsa kontinenter på bara några dagar. Oavsett om de härstammar från fordonsutsläpp, industriella processer eller till och med avlägsna skogsbränder är det av yttersta vikt att vi är vaksamma och vidtar proaktiva åtgärder för att stävja deras omfattande effekter.

© Shutterstock

Skydd och förorening - Vissa dagar kan man se ett dis lägga sig över staden. Detta dis består av partiklar och ozon. I stratosfären skyddar ozon oss från ultraviolett strålning, men på marknivå är det en skadlig förorening. Exponering kan orsaka irritation i luftvägarna och vävnadsskador.

© Shutterstock

Betydelse -

Luftkvalitetsindex (AQI) tillhandahåller information om utomhusluftens kvalitet och möjliga hälsorisker. I likhet med att övervaka vädret säkerställer regelbunden kontroll av AQI-nivåer snabba försiktighetsåtgärder, särskilt under perioder med ökade föroreningar.

© Getty Images

Mer än ett index -

Olika länder använder sina egna index för mätning av luftkvaliteten. Dessa motsvarar vanligtvis deras särskilda normer för nationell luftkvalitet. I Kanada används till exempel Air Quality Health Index, medan man i Singapore använder Pollutant Standards Index.

© Shutterstock

Europeiskt luftkvalitetsindex -

I Europa samlar Europeiska miljöbyrån AQI-data från flera länder. Man övervakar föroreningar som kvävedioxid, svaveldioxid och partiklar i syfte att harmonisera rapporteringen av luftkvalitet i olika geografiska och industriella landskap.

© Shutterstock

Australiens vildmark -

Australiens AQI återspeglar lokala miljöutmaningar som skogsbränder och sandstormar. Indexet omfattar sex föroreningar (jämfört med fem i USA) och kategoriserar luftkvaliteten från "God" till "Farlig".

© Getty Images

Indiens nationella index -

Indiens nationella luftkvalitetsindex (NAQI) omfattar ett system med åtta föroreningar och är utformat för att ta itu med föroreningar från industriell verksamhet, fordonsutsläpp och jordbruksmetoder som förbränning av grödor. Landet rankas som det tredje mest förorenade i världen.

© Getty Images

Styrande myndighet -

I USA fastställs AQI av miljöskyddsmyndigheten Environmental Protection Agency (EPA). EPA:s uppdrag är att skydda miljön och människors hälsa. Myndigheten bedriver löpande miljöforskning för att se till att miljölagarna efterlevs.

© Getty Images

Mätning av AQI -

I syfte att generera AQI samlar EPA in data från mer än 5 000 luftmätare runt om i USA. Vanligtvis ger de två separata AQI-värden – ett för partiklar och det andra för ozon. Den föroreningsnivå som är högst bör alltid vara den man fokuserar på.

© Shutterstock

Nivåer av luftkvalitet -

EPA delar in AQI i sex kategorier, i en färgskala från grönt (säkert) till rödbrunt (farligt). Denna skala vägleder människor i att anpassa sina aktiviteter, inte minst känsliga grupper. Genom att konsultera dessa mätningar kan man lättare undvika onödig exponering vid ohälsosamma luftförhållanden.

© Shutterstock

Grönt (0–50) -

Om ett områdes AQI ligger mellan 0 och 50 är luftkvaliteten god. Det anses vara säkert för alla och man förväntar sig inga hälsorisker. I förekommande fall kan människors utomhusaktiviteter fortsätta som vanligt.

© Shutterstock

Gult (51–100) -

AQI-nivåer mellan 51 och 100 anses måttliga, vilket innebär att luftkvaliteten i allmänhet är acceptabel. Känsliga grupper, t.ex. personer med andnings- eller hjärtproblem, kan dock uppleva lätt obehag vid långvariga utomhusaktiviteter.

© Shutterstock

Orange (101–150) -

När AQI når 101 till 150 utgör luftkvaliteten en risk för känsliga individer. Barn, äldre och personer med befintliga hälsotillstånd bör begränsa ansträngande utomhusaktiviteter, medan andra kan vidta mindre försiktighetsåtgärder.

© Shutterstock

Rött (151–200) -

Om AQI ligger mellan 151 och 200 är luftkvaliteten ohälsosam för alla. Känsliga grupper bör undvika ansträngning utomhus. Befolkningen i stort bör dra ned på sina utomhusaktiviteter för att minimera hälsoriskerna.

© Shutterstock

Lila (201–300) -

Om AQI ligger mellan 201 och 300 är luften mycket ohälsosam, vilket innebär att alla grupper bör vidta åtgärder. Alla rekommenderas att förlägga sina aktiviteter inomhus. Särskilt känsliga personer bör vidta extra försiktighetsåtgärder för att helt undvika exponering.

© Getty Images

Rödbrunt (över 301) -

När AQI överstiger 300 är luftkvaliteten farlig för alla och utomhusaktiviteter bör undvikas helt. Känsliga grupper bör hålla sig inomhus och ha särskilda luftfiltreringssystem för att minska exponeringen för skadliga föroreningar.

© Getty Images

Symptom -

Om föroreningsnivåerna stiger i ett visst område rekommenderar läkare att man kontrollerar eventuella symptom. Dessa innefattar andfåddhet, tryck över bröstet och hosta, även om mindre uppenbara symptom som trötthet, halsirritation och huvudvärk också är värda att uppmärksamma.

© Shutterstock

Särskild hänsyn till barn -

Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar eftersom deras lungor växer snabbt och de har högre andningsfrekvens. Det är av yttersta vikt att man övervakar AQI och begränsar exponeringen under utvecklingsåren för att förebygga andnings- och kardiovaskulära problem på sikt.

© Getty Images

Graviditet -

Gravida personer är också känsliga för föroreningar, vilket kan påverka både deras hälsa och fostrets utveckling. Med AQI som vägledning kan de vidta proaktiva åtgärder för att begränsa exponeringen och säkerställa en säkrare miljö för det ofödda barnet.

© Shutterstock

Hantering av astma - Personer med astma bör ha en anpassad handlingsplan särskilt utformad för dagar med högt AQI. Genom att fastställa utlösande nivåer och ha mediciner redo kan de se till att de reagerar effektivt på eventuella symptom.

© Getty Images

Minskad exponering utomhus -

Exponeringen för föroreningar kan minskas genom att begränsa tiden eller intensiteten för utomhusaktiviteter. Till exempel kan en 15-minuters promenad i stället för 30 minuter halvera exponeringen. N95-ansiktsskydd under dagar med högt AQI skyddar ytterligare mot osynliga föroreningar. Ansiktsskydd i textil skyddar inte mot PM2,5.

© Getty Images

Högst nivå av föroreningar -

Ozonföroreningarna kulminerar under sommarhalvåret och är ofta som värst sent på eftermiddagen, då solljuset underblåser kemiska reaktioner. Kännedom om dessa mönster gör det lättare att planera utomhusaktiviteter under säkrare tider (t.ex. morgnar) för att undvika långvarig exponering.

© Shutterstock

Skogsbränder -

Skogsbränder ökar också PM2,5-nivåerna avsevärt, särskilt under sensommaren och hösten. Genom att ha koll på AQI-uppdateringarna under skogsbrandssäsongen blir det lättare att vidta hälsofrämjande åtgärder i rätt tid.

© Getty Images

Påverkan av dagliga aktiviteter -

Händelser som grillfester eller fyrverkerier höjer tillfälligt PM2,5-koncentrationerna i vissa områden. Med ökad medvetenhet om dessa föroreningskällor kan man lättare planera runt dessa för att säkerställa bättre luftkvalitet.

© Getty Images

Säkerhetsåtgärder inomhus -

Inomhusvistelse ger visst skydd från föroreningar i utomhusluften, men ytterligare åtgärder kan stärka skyddet, som användning av lämplig ventilation eller till och med ett luftfiltreringssystem.

© Shutterstock

Framgångsrika luftregleringar -

Under de senaste 40 åren har strängare miljöbestämmelser avsevärt förbättrat luftkvaliteten runt om i världen. Renare fordon, kraftverk och industriella metoder visar att medvetna politiska val kan skapa hälsosammare miljöer.

© Shutterstock

Verktyg för övervakning av luftkvalitet -

Det finns olika verktyg för övervakning av luftkvaliteten runt om i världen. Mobilappar och webbplatser tillhandahåller lokal, detaljerad information om luftkvaliteten, så att människor kan fatta välgrundade beslut baserat på aktuella förhållanden.

© Shutterstock

Luftkvalitet och nästa generation -

Det är samhällets ansvar att se till att barnen andas ren luft. Om vi tar itu med föroreningskällor i dag kan vi skapa en hälsosammare miljö för framtida generationer och främja deras såväl fysiska som kognitiva utveckling.

Källor: (Vox) (IQAir) (European Air Quality Index) (Britannica)

© Shutterstock