




























SE ÄVEN
SE IGEN
© Getty Images
0 / 29 Fotos
Det limbiska systemet
- Det limbiska systemet är den del av hjärnan som bearbetar ångest. Det innefattar hippocampus, amygdala, hypotalamus och talamus.
© Shutterstock
1 / 29 Fotos
Autonoma processer
- Komponenterna i det limbiska systemet har olika roller och kollektivt styr de hjärnans automatiska och omedvetna processer.
© Getty Images
2 / 29 Fotos
Hippocampus
- Först har vi hippocampus, som är den del av hjärnan som konsoliderar information. Tack vare hippocampus kan vi bilda långsiktiga, kortsiktiga och rumsliga minnen.
© Shutterstock
3 / 29 Fotos
Hippocampus
- Sättet på vilket hippocampus skapar och lagrar minnen kan påverka ångest då den kopplar våra minnen av stressiga händelser till våra reaktioner på dem.
© Shutterstock
4 / 29 Fotos
Amygdala
- Därefter har vi amygdala, som är den del av hjärnan som styr känslomässiga reaktioner. Här finns alla slags känslor, från ångest till aggression.
© Shutterstock
5 / 29 Fotos
Amygdala
- Amygdala bidrar också till vår upplevelse av ångest genom att göra kopplingar mellan tidigare erfarenheter och hur vi reagerar på stressiga händelser.
© Shutterstock
6 / 29 Fotos
Hypotalamus
- Hypotalamus reglerar det autonoma nervsystemet. Det utgör en tredjedel av hypotalamus-hypofys-binjureaxeln (HPA), som ansvarar för stresshantering.
© Shutterstock
7 / 29 Fotos
Hypotalamus
- Det är hypotalamus som samordnar det endokrina systemet, vilket innebär att det reglerar kroppstemperatur och aptit. Båda dessa påverkas i hög grad av stress.
© Shutterstock
8 / 29 Fotos
Sammantaget
- Sammantaget ansvarar det limbiska systemet för minne, beteende och känslor. Utan det limbiska systemet skulle vi inte ha några överlevnadsbeteenden alls.
© Shutterstock
9 / 29 Fotos
Lära av erfarenhet
- Faktum är att det är det limbiska systemet som gör det möjligt för oss att bearbeta information, reagera på den informationen och lära oss av varje erfarenhet så att vi vet hur vi ska reagera i framtiden.
© Shutterstock
10 / 29 Fotos
Ångestreaktioner
- När det kommer till vårt svar på ångest talas det ofta om "fight or flight". Dessa var under lång tid de enda två erkända ångestreaktionerna.
© Shutterstock
11 / 29 Fotos
Kamp, flykt, frysning och fjäsk
- Nuförtiden hänvisar dock experter till fyra olika ångestreaktioner: kamp, flykt, frysning och fjäsk. När vi upplever stress tar amygdala över och producerar ett av dessa svar.
© Shutterstock
12 / 29 Fotos
Kamp
- För personer vars amygdala väljer "kamp" som svar på stress är tendensen att hamna i fysiska slagsmål eller bråk.
© Shutterstock
13 / 29 Fotos
Kamp - I kampläge kan vissa uppleva en adrenalinkick eller intensiv ilska, samt fysiska reaktioner som högre puls och blodtryck.
© iStock
14 / 29 Fotos
Flykt
- "Flykt"-reaktionen, å andra sidan, kännetecknas av en intensiv önskan att fly från situationen som skapar stress eller oro.
© Shutterstock
15 / 29 Fotos
Flykt
- Människor i flyktläge kan få en närmast klaustrofobisk känsla och uppleva panik. De gör i allmänhet allt de kan för att undvika hot, vare sig de är verkliga eller inbillade.
© Shutterstock
16 / 29 Fotos
Frysa
- Människor vars automatiska reaktion på stress är att "frysa" tenderar att helt stänga av vid förestående hot, snarare än reagera aktivt.
© Shutterstock
17 / 29 Fotos
Frysa
- Denna stressreaktion är ofta förknippad med trauma och allvarlig ångest. Personen kan uppleva extrema fysiska symptom som domningar och även hålla andan.
© Shutterstock
18 / 29 Fotos
Fjäska
- "Fjäsk"-reaktionen på stress kickar in när människor väljer att backa och underkasta sig personen de är rädda för, snarare än att agera.
© Shutterstock
19 / 29 Fotos
Fjäska
- Denna reaktion är vanlig bland personer som ibland beskrivs som "people-pleasers" eller som har svårt att sätta gränser i sina relationer med andra.
© Shutterstock
20 / 29 Fotos
Påverkan på kroppen
- Långvarig stress kan få allvarliga konsekvenser, såväl fysiskt som psykiskt. Fysiska problem kan vara högt blodtryck, hjärtproblem och viktökning.
© iStock
21 / 29 Fotos
Påverkan på hjärnan
- Långvarig ångest kan också leda till att människor utvecklar ångeststörningar, vilket i sin tur kan ha en negativ inverkan på hjärnans funktion.
© Shutterstock
22 / 29 Fotos
Förstorad amygdala
- Studier visar att långvarig ångest kan få amygdala att växa. Som ett resultat kan vissa uppleva mer intensiva reaktioner på hotfulla stimuli.
© Shutterstock
23 / 29 Fotos
Nedsatt kognitiv funktion
- Forskning visar också att långvarig ångest kan påverka den kognitiva funktionen. Faktum är att rationellt beslutsfattande försvåras när hjärnan befinner sig i stressresponsläge.
© Shutterstock
24 / 29 Fotos
Ond cirkel
- Enkelt sammanfattat får långvarig ångest hjärnan att koppla om sig själv för att ge rum åt den ångesten, vilket i sin tur gör personen mer benägen att reagera på ett ohälsosamt sätt. Det är en slags ond cirkel.
© Shutterstock
25 / 29 Fotos
Hantera ångest
- Om du eller någon du känner lider av ångest finns det vissa saker du kan göra för att göra symptomen mer hanterbara.
© iStock
26 / 29 Fotos
Medicinering
- Å ena sidan finns det mediciner, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som läkare kan ordinera mot ångest.
© Getty Images
27 / 29 Fotos
Terapi
- Ett annat alternativ är terapi. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan till exempel hjälpa dig att fokusera på negativa reaktioner och lära dig att reagera på stressfaktorer på ett hälsosammare sätt. Källor: (Verywell Mind)
© Shutterstock
28 / 29 Fotos
© Getty Images
0 / 29 Fotos
Det limbiska systemet
- Det limbiska systemet är den del av hjärnan som bearbetar ångest. Det innefattar hippocampus, amygdala, hypotalamus och talamus.
© Shutterstock
1 / 29 Fotos
Autonoma processer
- Komponenterna i det limbiska systemet har olika roller och kollektivt styr de hjärnans automatiska och omedvetna processer.
© Getty Images
2 / 29 Fotos
Hippocampus
- Först har vi hippocampus, som är den del av hjärnan som konsoliderar information. Tack vare hippocampus kan vi bilda långsiktiga, kortsiktiga och rumsliga minnen.
© Shutterstock
3 / 29 Fotos
Hippocampus
- Sättet på vilket hippocampus skapar och lagrar minnen kan påverka ångest då den kopplar våra minnen av stressiga händelser till våra reaktioner på dem.
© Shutterstock
4 / 29 Fotos
Amygdala
- Därefter har vi amygdala, som är den del av hjärnan som styr känslomässiga reaktioner. Här finns alla slags känslor, från ångest till aggression.
© Shutterstock
5 / 29 Fotos
Amygdala
- Amygdala bidrar också till vår upplevelse av ångest genom att göra kopplingar mellan tidigare erfarenheter och hur vi reagerar på stressiga händelser.
© Shutterstock
6 / 29 Fotos
Hypotalamus
- Hypotalamus reglerar det autonoma nervsystemet. Det utgör en tredjedel av hypotalamus-hypofys-binjureaxeln (HPA), som ansvarar för stresshantering.
© Shutterstock
7 / 29 Fotos
Hypotalamus
- Det är hypotalamus som samordnar det endokrina systemet, vilket innebär att det reglerar kroppstemperatur och aptit. Båda dessa påverkas i hög grad av stress.
© Shutterstock
8 / 29 Fotos
Sammantaget
- Sammantaget ansvarar det limbiska systemet för minne, beteende och känslor. Utan det limbiska systemet skulle vi inte ha några överlevnadsbeteenden alls.
© Shutterstock
9 / 29 Fotos
Lära av erfarenhet
- Faktum är att det är det limbiska systemet som gör det möjligt för oss att bearbeta information, reagera på den informationen och lära oss av varje erfarenhet så att vi vet hur vi ska reagera i framtiden.
© Shutterstock
10 / 29 Fotos
Ångestreaktioner
- När det kommer till vårt svar på ångest talas det ofta om "fight or flight". Dessa var under lång tid de enda två erkända ångestreaktionerna.
© Shutterstock
11 / 29 Fotos
Kamp, flykt, frysning och fjäsk
- Nuförtiden hänvisar dock experter till fyra olika ångestreaktioner: kamp, flykt, frysning och fjäsk. När vi upplever stress tar amygdala över och producerar ett av dessa svar.
© Shutterstock
12 / 29 Fotos
Kamp
- För personer vars amygdala väljer "kamp" som svar på stress är tendensen att hamna i fysiska slagsmål eller bråk.
© Shutterstock
13 / 29 Fotos
Kamp - I kampläge kan vissa uppleva en adrenalinkick eller intensiv ilska, samt fysiska reaktioner som högre puls och blodtryck.
© iStock
14 / 29 Fotos
Flykt
- "Flykt"-reaktionen, å andra sidan, kännetecknas av en intensiv önskan att fly från situationen som skapar stress eller oro.
© Shutterstock
15 / 29 Fotos
Flykt
- Människor i flyktläge kan få en närmast klaustrofobisk känsla och uppleva panik. De gör i allmänhet allt de kan för att undvika hot, vare sig de är verkliga eller inbillade.
© Shutterstock
16 / 29 Fotos
Frysa
- Människor vars automatiska reaktion på stress är att "frysa" tenderar att helt stänga av vid förestående hot, snarare än reagera aktivt.
© Shutterstock
17 / 29 Fotos
Frysa
- Denna stressreaktion är ofta förknippad med trauma och allvarlig ångest. Personen kan uppleva extrema fysiska symptom som domningar och även hålla andan.
© Shutterstock
18 / 29 Fotos
Fjäska
- "Fjäsk"-reaktionen på stress kickar in när människor väljer att backa och underkasta sig personen de är rädda för, snarare än att agera.
© Shutterstock
19 / 29 Fotos
Fjäska
- Denna reaktion är vanlig bland personer som ibland beskrivs som "people-pleasers" eller som har svårt att sätta gränser i sina relationer med andra.
© Shutterstock
20 / 29 Fotos
Påverkan på kroppen
- Långvarig stress kan få allvarliga konsekvenser, såväl fysiskt som psykiskt. Fysiska problem kan vara högt blodtryck, hjärtproblem och viktökning.
© iStock
21 / 29 Fotos
Påverkan på hjärnan
- Långvarig ångest kan också leda till att människor utvecklar ångeststörningar, vilket i sin tur kan ha en negativ inverkan på hjärnans funktion.
© Shutterstock
22 / 29 Fotos
Förstorad amygdala
- Studier visar att långvarig ångest kan få amygdala att växa. Som ett resultat kan vissa uppleva mer intensiva reaktioner på hotfulla stimuli.
© Shutterstock
23 / 29 Fotos
Nedsatt kognitiv funktion
- Forskning visar också att långvarig ångest kan påverka den kognitiva funktionen. Faktum är att rationellt beslutsfattande försvåras när hjärnan befinner sig i stressresponsläge.
© Shutterstock
24 / 29 Fotos
Ond cirkel
- Enkelt sammanfattat får långvarig ångest hjärnan att koppla om sig själv för att ge rum åt den ångesten, vilket i sin tur gör personen mer benägen att reagera på ett ohälsosamt sätt. Det är en slags ond cirkel.
© Shutterstock
25 / 29 Fotos
Hantera ångest
- Om du eller någon du känner lider av ångest finns det vissa saker du kan göra för att göra symptomen mer hanterbara.
© iStock
26 / 29 Fotos
Medicinering
- Å ena sidan finns det mediciner, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som läkare kan ordinera mot ångest.
© Getty Images
27 / 29 Fotos
Terapi
- Ett annat alternativ är terapi. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan till exempel hjälpa dig att fokusera på negativa reaktioner och lära dig att reagera på stressfaktorer på ett hälsosammare sätt. Källor: (Verywell Mind)
© Shutterstock
28 / 29 Fotos
Neurovetenskapen kring ångest – vad händer i hjärnan?
Vetenskapen bakom stress
© Getty Images
Om du någonsin har upplevt ångest känner du förmodligen till de fysiska symptomen. Från handsvett till skenande puls – de fysiska symptomen på ångest är välbekanta. Vad du däremot kanske är mindre bekant med är vad som faktiskt pågår i hjärnan när detta sker. Hjärnans aktivitet är mindre uppenbar, men det är många viktiga processer som är aktiva.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.
REKOMMENDERAT FÖR DIG



































MEST LÄST
- SISTA dagen
- TIMMEN
- VECKAN