© Shutterstock

Det limbiska systemet -

Det limbiska systemet är den del av hjärnan som bearbetar ångest. Det innefattar hippocampus, amygdala, hypotalamus och talamus.

© Shutterstock

Autonoma processer -

Komponenterna i det limbiska systemet har olika roller och kollektivt styr de hjärnans automatiska och omedvetna processer.

© Getty Images

Hippocampus -

Först har vi hippocampus, som är den del av hjärnan som konsoliderar information. Tack vare hippocampus kan vi bilda långsiktiga, kortsiktiga och rumsliga minnen.

© Shutterstock

Hippocampus -

Sättet på vilket hippocampus skapar och lagrar minnen kan påverka ångest då den kopplar våra minnen av stressiga händelser till våra reaktioner på dem.

© Shutterstock

Amygdala -

Därefter har vi amygdala, som är den del av hjärnan som styr känslomässiga reaktioner. Här finns alla slags känslor, från ångest till aggression.

© Shutterstock

Amygdala -

Amygdala bidrar också till vår upplevelse av ångest genom att göra kopplingar mellan tidigare erfarenheter och hur vi reagerar på stressiga händelser.

© Shutterstock

Hypotalamus -

Hypotalamus reglerar det autonoma nervsystemet. Det utgör en tredjedel av hypotalamus-hypofys-binjureaxeln (HPA), som ansvarar för stresshantering.

© Shutterstock 

Hypotalamus -

Det är hypotalamus som samordnar det endokrina systemet, vilket innebär att det reglerar kroppstemperatur och aptit. Båda dessa påverkas i hög grad av stress.

© Shutterstock

Sammantaget -

Sammantaget ansvarar det limbiska systemet för minne, beteende och känslor. Utan det limbiska systemet skulle vi inte ha några överlevnadsbeteenden alls.

© Shutterstock

Lära av erfarenhet -

Faktum är att det är det limbiska systemet som gör det möjligt för oss att bearbeta information, reagera på den informationen och lära oss av varje erfarenhet så att vi vet hur vi ska reagera i framtiden.

© Shutterstock

Ångestreaktioner -

När det kommer till vårt svar på ångest talas det ofta om "fight or flight". Dessa var under lång tid de enda två erkända ångestreaktionerna.

© Shutterstock

Kamp, flykt, frysning och fjäsk -

Nuförtiden hänvisar dock experter till fyra olika ångestreaktioner: kamp, flykt, frysning och fjäsk. När vi upplever stress tar amygdala över och producerar ett av dessa svar.

© Shutterstock

Kamp -

För personer vars amygdala väljer "kamp" som svar på stress är tendensen att hamna i fysiska slagsmål eller bråk.

© Shutterstock

Kamp - I kampläge kan vissa uppleva en adrenalinkick eller intensiv ilska, samt fysiska reaktioner som högre puls och blodtryck.

© iStock

Flykt -

"Flykt"-reaktionen, å andra sidan, kännetecknas av en intensiv önskan att fly från situationen som skapar stress eller oro.

© Shutterstock

Flykt -

Människor i flyktläge kan få en närmast klaustrofobisk känsla och uppleva panik. De gör i allmänhet allt de kan för att undvika hot, vare sig de är verkliga eller inbillade.

© Shutterstock

Frysa -

Människor vars automatiska reaktion på stress är att "frysa" tenderar att helt stänga av vid förestående hot, snarare än reagera aktivt.

© Shutterstock

Frysa -

Denna stressreaktion är ofta förknippad med trauma och allvarlig ångest. Personen kan uppleva extrema fysiska symptom som domningar och även hålla andan.

© Shutterstock

Fjäska -

"Fjäsk"-reaktionen på stress kickar in när människor väljer att backa och underkasta sig personen de är rädda för, snarare än att agera.

© Shutterstock 

Fjäska -

Denna reaktion är vanlig bland personer som ibland beskrivs som "people-pleasers" eller som har svårt att sätta gränser i sina relationer med andra.

© Shutterstock 

Påverkan på kroppen -

Långvarig stress kan få allvarliga konsekvenser, såväl fysiskt som psykiskt. Fysiska problem kan vara högt blodtryck, hjärtproblem och viktökning.

© iStock

Påverkan på hjärnan -

Långvarig ångest kan också leda till att människor utvecklar ångeststörningar, vilket i sin tur kan ha en negativ inverkan på hjärnans funktion.

© Shutterstock

Förstorad amygdala -

Studier visar att långvarig ångest kan få amygdala att växa. Som ett resultat kan vissa uppleva mer intensiva reaktioner på hotfulla stimuli.

© iStock

Nedsatt kognitiv funktion -

Forskning visar också att långvarig ångest kan påverka den kognitiva funktionen. Faktum är att rationellt beslutsfattande försvåras när hjärnan befinner sig i stressresponsläge.

© Shutterstock

Ond cirkel -

Enkelt sammanfattat får långvarig ångest hjärnan att koppla om sig själv för att ge rum åt den ångesten, vilket i sin tur gör personen mer benägen att reagera på ett ohälsosamt sätt. Det är en slags ond cirkel.

© Shutterstock

Hantera ångest -

Om du eller någon du känner lider av ångest finns det vissa saker du kan göra för att göra symptomen mer hanterbara.

© iStock

Medicinering -

Å ena sidan finns det mediciner, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som läkare kan ordinera mot ångest.

© Getty Images

Terapi -

Ett annat alternativ är terapi. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan till exempel hjälpa dig att fokusera på negativa reaktioner och lära dig att reagera på stressfaktorer på ett hälsosammare sätt.

Källor: (Verywell Mind)

© Shutterstock