© Shutterstock

Varför är det viktigt med årliga hälsoundersökningar? -

Årliga hälsoundersökningar är viktiga för att upptäcka "tysta" sjukdomar tidigt och därmed kunna behandla dem innan större problem uppstår.

© Shutterstock

Vem kan du gå till för din årliga undersökning? -

Du kan vända dig till din primärvårdsleverantör, som kan vara en läkare, underläkare eller sjuksköterska.

© Shutterstock

Största hälsorisker -

Under din årliga kontroll kan vårdgivaren kolla efter hälsohot som kroniska sjukdomar, bland annat hjärtsjukdomar, diabetes och lungsjukdomar.

© Shutterstock

Varför är det viktigt att upptäcka och behandla sjukdomar tidigt? -

Om du och läkaren kan upptäcka och behandla sjukdomar tidigare kan det ge bättre hälsoresultat. Även om du är ung och till synes frisk är det viktigt att ha tillgång till en etablerad vårdgivare.

© Shutterstock

Hur ofta behöver du genomgå en läkarundersökning? -

Åsikterna går faktiskt isär i just denna fråga. Även om årligen är ett bra riktmärke bör du rådfråga din läkare och utveckla en plan som är skräddarsydd för just dig och din hälsa.

© Shutterstock

Åldrar -

Läkare råder patienter i 20- och 30-årsåldern som är till synes friska att komma in vartannat år. Andra bör dock genomgå årliga hälsoundersökningar.

© Shutterstock

Vad sker under en läkarundersökning? -

Det finns vanligtvis två huvudkomponenter i en årlig undersökning hos din primärvårdsleverantör. Dessa innefattar att gå igenom din senaste sjukdomshistoria och genomgå en fysisk undersökning.

© Shutterstock

Är det lika för alla? -

Inget besök är det andra likt utan beror nästan helt på vårdgivaren och patienten. Det finns standardkomponenter, men beroende på patientens behov och besvär kan besöken skräddarsys.

© Shutterstock

Genomgång av din tidigare hälsa -

Det här är ett utmärkt tillfälle att ta upp förändringar i din familjs sjukdomshistoria, eventuella bekymmer och allt annat som kan kännas relevant.

© Shutterstock

Fysisk undersökning -

Sedan gör vårdgivaren en fysisk undersökning. Du undersöks ofta från topp till tå och man noterar eventuella problemområden.

© Shutterstock

Detta kan du förvänta dig under den fysiska undersökningen -

Under den fysiska undersökningen tar läkaren din puls. Detta görs för att upptäcka eventuella avvikelser från din normala hjärtfrekvens som skulle kunna tyda på ett hälsoproblem.

© Shutterstock

Lyssna på hjärta och lungor -

Vårdpersonalen lyssnar på ditt hjärta och dina lungor. De skiljer då de normala ljuden från ljud som kan indikera sjukdom eller funktionsfel.

© Shutterstock

Undersöka mun och öron -

Baksidan av halsen, inklusive tungan, kan ge läkare och sjukvårdspersonal en indikation på din hälsa. De tittar också in i dina öron för att kontrollera att allt ser okej ut.

© Shutterstock

Känna på lymfkörtlarna -

Även lymfkörtlarna i halsen kommer att undersökas. Detta för att se om lymfkörtlarna är förstorade, vilket kan vara ett tecken på att kroppen bekämpar en infektion.

© Shutterstock

Undersöka huden -

Under din årliga undersökning bör läkaren titta noga på din hud och hålla utkik efter ovanliga märken eller födelsemärken som kan vara farliga.

© Shutterstock

Undersöka eventuell svullnad i extremiteterna -

Svullnad i extremiteterna kan delvis bero på åldrande hos personer över 50, men det kan också vara ett tecken på andra saker. Läkaren bör kontrollera och fråga om du har märkt något nyligen.

© Shutterstock

Undersöka brösten -

För personer med bröst är det viktigt att läkaren känner efter knölar och ojämnheter som kan tyda på sjukdom eller till och med cancer. Säg till om något känns annorlunda eller obehagligt.

© Shutterstock

Kontrollera längd och vikt -

Vårdgivaren beräknar ditt BMI (kroppsmasseindex) med hjälp av vikt och längd. Han eller hon kan sedan tala om för dig om du med ditt nuvarande BMI är mer eller mindre mottaglig för saker som cancer, hjärtsjukdomar och stroke.

© Shutterstock

Kontrollera vitala tecken och blodtryck -

Kroppens grundläggande funktioner mäts genom vitala tecken. Alla betydande eller drastiska förändringar i kroppstemperatur, puls eller andningsfrekvens kan tyda på ett underliggande medicinskt tillstånd.

© Shutterstock

Genomgång av alla organsystem -

Vårdgivaren bör helst gå igenom dina organsystem ett efter ett och ställa frågor längs vägen för att hjälpa dig minnas symptom som du kanske har upplevt men glömt.

© Shutterstock

Gynekologisk undersökning -

Under undersökningen kan vårdgivaren föreslå en intim hälsoundersökning. Dessa undersökningar screenar för tecken på livmoderhalscancer, HPV och andra gynekologiska problem.

© Shutterstock

Andra tester -

Om du har en prostata kan vårdgivaren göra ytterligare undersökningar för att kontrollera om det finns tecken på testikelcancer, prostatacancer eller bråck.

© Shutterstock

Blodprov -

Beroende på hur undersökningen går och vad ni pratar om kanske läkaren vill ta blodprover för att kontrollera ditt kolesterol, elektrolytnivåer, blodsockernivåer och mycket mer.

© Shutterstock

Frågor som kan ställas: droganvändning och missbruk -

Under undersökningen är det troligt att läkaren frågar om du använder några substanser. Var ärlig när det gäller frekvens och eventuella upplevda problem.

© Shutterstock

Familjehistorik -

Genetiska anlag är också viktiga att prata om så att läkaren känner till specifika fokusområden och är noga med att fråga om dem.

© Shutterstock

Allmänna livsuppdateringar -

För att bättre förstå ditt psykiska välbefinnande kan vårdgivaren ställa frågor om huruvida du för närvarande är anställd eller arbetar, nyligen stora livsförändringar, med mera. Detta är inte för att döma dig, utan för att hjälpa till.

© Shutterstock

Så förbereder du dig för ditt första besök: skriv ned frågor -

Innan din årliga hälsoundersökning kan du med fördel ta dig tid att skriva ned eventuella frågor till läkaren samt symptom du kan ha upplevt på sistone.

© Shutterstock

Katalogisera din sjukdomshistoria, inklusive mediciner -

Prata med din familj och fråga om eventuella anlag eller potentiella problem som du kan ha ärvt. Notera dessutom eventuella mediciner och doseringsmängder så att du kan berätta detta för vårdgivaren.

© Shutterstock

Ytterligare hälsouppgifter -

Om det finns något annat som avviker från det normala är det viktigt att du talar om detta för vårdgivaren.

Källor: (Time) (Clevland Clinic) (University of Rochester Medical Center) (UCSF Health)

© Shutterstock