© Shutterstock

Hjärndimma – svårbegripligt tillstånd -

Trots att hjärndimma är vanligt förekommande är det ett fortsatt dåligt definierat medicinskt fenomen som sällan har ett tydligt diagnostiskt kriterium. Forskare har först nyligen börjat bena i vad som faktiskt orsakar det.

© Shutterstock

Dimmiga efterdyningar vid långtidscovid -

Ett betydande antal individer som har haft covid-19 upplever kvardröjande kognitiva symptom som kallas hjärndimma. Det kan röra sig om dålig koncentration, minnesluckor och svårigheter att utföra dagliga uppgifter. Allt detta påverkar i hög grad deras livskvalitet.

© Shutterstock

Bortom covid -

Även om covid-19 introducerade allmänheten för begreppet "hjärndimma" har det länge förekommit bland människor som lider av kroniska tillstånd som fibromyalgi, lupus, kroniskt trötthetssyndrom och till och med som en bieffekt av mediciner eller kemoterapi.

© Shutterstock

Kronisk sjukdom och kognitiva problem -

Patienter med kroniska sjukdomar uppger ofta hjärndimma som ett av de mest försvagande symptomen. Många beklagar sig över en oförmåga att fokusera, mental förvirring, glömska och allmänt försämrad tankeverksamhet som stör vardagen.

© Shutterstock

Liknande symptom -

Oavsett underliggande tillstånd tar sig hjärndimma samma uttryck som vid andra sjukdomar. Neuropsykologer har noterat att detta inbegriper oklart tänkande, dåligt minne och bristande kognition.

© Shutterstock

Vagt begrepp -

Begreppet "hjärndimma" har ingen strikt klinisk definition och anses inte vara en fristående diagnos. Snarare utgör det ett slags paraplybegrepp för kognitiva problem som härrör från olika medicinska tillstånd, vilket kan försvåra både diagnostisering och behandling.

© Getty Images

Försämrad funktion -

Experter tror att hjärndimma återspeglar problem med viktiga kognitiva funktioner. Det indikerar att hjärnan inte fungerar som den borde, även om vanliga medicinska tester inte visar några mätbara avvikelser.

© Shutterstock

Avsaknad av kliniska bevis -

Många patienter känner sig avfärdade när testresultaten inte bekräftar deras kognitiva problem. Många genomgår omfattande undersökningar, bara för att få höra att deras hjärna verkar fungera helt normalt. Detta skapar frustration och känslor av att vara missförstådd eller rentav bortviftad av vården.

© Shutterstock

Avfärdade symptom -

Det finns en tendens bland vissa vårdgivare att tillskriva hjärndimma enbart psykologiska orsaker. Dessa fördomar drabbar särskilt personer med långtidscovid eller kroniska sjukdomar och orsakar fördröjningar i behandlingen.

© Shutterstock

Flera potentiella orsaker -

Forskare tror nu att hjärndimma beror på en mängd olika orsaker, som skiljer sig åt mellan individer och tillstånd. Denna ökande konsensus kan öppna dörrar för mer nyanserade och målinriktade tillvägagångssätt för att förstå och ta itu med detta komplexa symptom.

© Shutterstock

Central teori -

En förhärskande hypotes är att hjärndimma är ett resultat av neuroinflammation. Tillstånd som långtidscovid kan utlösa ett överaktivt immunsvar, som håller i sig även efter att sjukdomen avtagit och stör hjärnans funktion genom fortsatt inflammation.

© Shutterstock

Långvariga effekter -

Forskning tyder på att covid-19 kan aktivera immunceller i hjärnan och störa neuronal tillväxt. Detta leder till kognitiv försämring och strukturella förändringar i hjärnan, bland annat minskad grå och vit substans, som bidrar till långsiktig hjärndimma.

© Shutterstock

Autoantikroppar -

I vissa fall ger covid-19 upphov till produktion av autoantikroppar, som av misstag angriper friska hjärnceller. Detta autoimmuna svar kan ytterligare förvärra neuroinflammation och orsaka ihållande kognitiva brister hos personer som drabbats av viruset.

© Shutterstock

Virala reservoarer -

Forskare tror att rester av viruset till och med kan dröja sig kvar i hjärnan och hålla immunsystemet i hög beredskap. Denna ihållande immunaktivitet kan resultera i långvarig inflammation och kognitiva problem bland personer som lider av långtidscovid.

© Shutterstock

Läckande blod-hjärnbarriär -

En nyligen genomförd studie visade att många patienter med långtidscovid med hjärndimma hade läckande blod-hjärnbarriärer. Denna barriär skyddar normalt hjärnan från skadliga ämnen, men när den försvagas kan den släppa in gifter och förvärra kognitiv dysfunktion.

© Shutterstock

Faran med barriärbrott -

När blod-hjärnbarriären blir genomsläpplig tillåter den skadliga element att komma in i hjärnan, vilket kan ge upphov till inflammation och störa ämnesomsättningen. Detta bidrar ytterligare till uppkomsten och långvarigheten av symptom på hjärndimma.

© Shutterstock

Hormonell koppling -

Hormonella förändringar, till exempel under klimakteriet, har förknippats med minskningar av hjärnans regionstorlek och kognitiva prestanda. Dessa hormonella förändringar kan vara en betydande men föga utredd faktor som bidrar till symptom på hjärndimma.

© Shutterstock

Sköldkörteldysfunktion -

Hos personer med hypotyreos har otillräcklig produktion av sköldkörtelhormoner kopplats till minskad hjärnvolym. Detta gäller särskilt hippocampus, vilket kan påverka minnet och tänkandet.

© Shutterstock

Traumatiska hjärnskador -

Symptom på hjärndimma är också vanligt förekommande efter traumatiska hjärnskador. I dessa fall handlar det ofta om låga nivåer av tillväxthormon, vilket kan påverka hjärnans funktion och ta sig liknande kognitiva uttryck som vid långtidscovid och andra tillstånd.

© Shutterstock

Tarm-hjärn-axeln -

Intressant nog kan tarmmikrobiomet också påverka hjärndimman. Vissa studier har kopplat matsmältningsproblem till kognitiv oklarhet, potentiellt genom mikrobiell obalans som främjar inflammation och påverkar hjärnans hälsa.

© Shutterstock

Mikrobiell obalans -

Forskare tror att kopplingen mellan tarm och hjärna också kan spela en roll vid hjärndimma kopplad till långtidscovid. Störningar i tarmfloran kan bidra till inflammation och förändringar i hjärnan. Denna hypotes behöver dock undersökas ytterligare.

© Shutterstock

Livsstilsval -

Experter rekommenderar att man börjar med att se över livsstilsfaktorer som motion, kost och sömn. Dessa vanor kan förbättra den allmänna hjärnhälsan och motverka lindriga fall av hjärndimma.

© Shutterstock

Medicinsk bedömning -

Vid ihållande eller svår hjärndimma är ett besök hos läkare att rekommendera. Läkare kan utesluta reversibla orsaker (till exempel sömnapné eller näringsbrist) och kolla efter tecken på inflammation eller neurodegenerativa sjukdomar.

© Shutterstock

Hjärngympa -

Kognitiv rehabiliteringsterapi kan hjälpa patienter med betydande kognitiva nedsättningar. Denna typ av terapi riktar sig mot hjärnans svagaste områden och fungerar som ett slags hjärngympa för att återupprätta kognitiv styrka och förbättra den övergripande mentala prestationsförmågan.

© Shutterstock

Alternativ läkemedelsanvändning -

Vissa patienter (särskilt de med kemorelaterad hjärndimma) uppger att de ser förbättringar med vissa adhd-mediciner. Dessa behandlingar kan främja fokus och uppmärksamhet, även om mer forskning behövs för att fastställa deras övergripande effektivitet.

© Shutterstock

Antiinflammatorisk behandling -

Antihistaminer och läkemedel som famotidin (som har antiinflammatoriska egenskaper) undersöks för deras potential att motverka hjärndimma. Det ser i dagsläget lovande ut, särskilt när det gäller att minska inflammation i samband med långtidscovid.

© Shutterstock

Immunterapi -

Läkare undersöker också intravenöst immunglobulin (IVIG) som behandlingsmetod. Det rör sig om infusion av donerade antikroppar, vilket vanligtvis görs vid autoimmuna sjukdomar. Målet är att undertrycka skadlig immunaktivitet och skydda hjärncellerna från skador.

© Shutterstock

Alternativ tillämpning av cancerbehandling -

Forskare tittar också på checkpointhämmare (som används vid immunterapi för behandling av cancer) som behandling vid långtidscovid. Dessa läkemedel kan hjälpa till att omkalibrera immunsvaret och minska neuroinflammationen som tros orsaka hjärndimma.

© Shutterstock

Fortsatt strävan efter klarhet -

Trots den vaga terminologin är hjärndimma ett högst reellt och svårhanterligt symptom för många människor. I stället för att avfärda det ser forskare och läkare det nu som ett viktigt fönster mot mer övergripande neurologisk dysfunktion som eventuellt skulle kunna behandlas i framtiden.

Källor: (National Geographic) (News-Medical)

© Getty Images