© Shutterstock

Vad är egentligen en stroke? -

Enligt WHO inträffar en stroke när blodtillförseln till hjärnan avbryts, vilket gör att hjärncellerna inte får tillräckligt med syre och näringsämnen. Följden kan bli celldöd och funktionsnedsättning.

© Shutterstock

Globalt problem -

År 2021 var stroke en av de ledande globala dödsorsakerna, tillsammans med ischemisk hjärtsjukdom och covid-19.

© Shutterstock

Huvudsakliga dödsorsaker -

Runt en av tio personer i världen dör av stroke. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen och den femte vanligaste dödsorsaken i USA.

© Shutterstock

Växande antal -

Enligt forskning kan stroke leda till 10 miljoner dödsfall per år fram till 2050. Det här beror på befolkningstillväxten och åldrandet.

© Shutterstock

Påverkar yngre människor -

Stroke drabbar vanligtvis äldre människor, men enligt en färsk rapport från US Centers for Disease Control and Prevention (CDC) finns det en oroande trend. Dödsfallen i stroke bland amerikaner i åldern 45–64 år ökade nämligen med 19% mellan 2013 och 2019.

© Shutterstock

Påverkar yngre människor -

En ny studie i tidskriften Lancet Neurology bekräftar detta och visar att medan strokefrekvensen minskade bland vuxna över 70 år, ökade den bland yngre vuxna, framför allt bland dem under 55 år.

© Shutterstock

Oroande statistik -

"Det är viktigt att veta att stroke kan hända i alla åldrar", säger Omoye Imoisili, läkare inom internmedicin och huvudförfattare till CDC:s studie. Det är extra alarmerande eftersom förekomsten av stroke i åldersgruppen 18–44 år ökade med en tiondels procentenhet, vilket motsvarar en relativ ökning med 15%.

© Shutterstock

Varför denna ökning? -

Yngre vuxna utgör fortfarande en liten del av den totala andelen strokefall, men antalet strokefall ökar snabbt i dessa yngre grupper, utan att någon ökning ses hos äldre vuxna. Frågan är varför?

© Shutterstock

Fetma -

Sedan 1990 har fetmans bidrag till risken för stroke ökat med 88% globalt. För mycket vikt kan belasta hjärtat och blodkärlen, vilket leder till högt blodtryck, typ 2-diabetes och högt kolesterol. Dessa tillstånd bidrar till att plack bildas i artärerna, vilket ökar risken för blodproppar och stroke.

© Shutterstock

Sockerintag -

Studien kopplade dessutom en ökning av antalet strokefall till den ökande konsumtionen av sockerhaltiga drycker. Höga blodsockernivåer kan skada blodkärlen, vilket kan leda till inflammation, nervskador och blodproppsbildning.

© Shutterstock

Luftföroreningar -

Luftföroreningar står för cirka 30% av alla strokefall i världen. Det handlar om föroreningar både utomhus och inomhus, exempelvis från hushållens bränsleförbränning.

© Getty Images

Klimatförändringar -

Enligt Lancetstudien har högre lufttemperaturers inverkan på strokeförekomsten ökat med 72%. Högre temperaturer är ett bekymmer, men extrema temperaturer i båda riktningarna kan påverka risken för stroke.

© Getty Images

Klimatförändringar -

Nya studier indikerar att kalla temperaturer kan ha en mer betydande inverkan på strokefrekvensen och antalet dödsfall än varma temperaturer.

© Getty Images

Opioidmissbruk -

CDC-rapporten antyder att opioidepidemin kan ha bidragit till ökningen av strokefrekvensen. Delstater som Ohio och Tennessee, som drabbats hårt av opioidkrisen, upplevde betydande ökningar av antalet strokefall.

© Shutterstock

Kroniska tillstånd -

Dåligt skött diabetes kan resultera i högt kolesterol, högt blodsocker och högt blodtryck, vilka alla är viktiga riskfaktorer för stroke. Enligt rapporten har den ökande förekomsten av typ 2-diabetes bland unga vuxna bidragit till en ökning av antalet strokefall under de senaste 15 åren.

© Shutterstock

Socioekonomiska faktorer -

Vissa samhällen, inklusive amerikanska ursprungsbefolkningar, infödda hawaiianer/Stillahavsöbor och svarta amerikaner, upplevde högre strokefrekvens. CDC-studien antyder att det kan bero på faktorer som kroniska hälsotillstånd, socioekonomiska skillnader och systemiska hinder för hälso- och sjukvård.

© Getty Images

Största riskfaktorn -

Den största enskilda riskfaktorn för stroke i världen, även bland unga vuxna, är dock fortfarande högt blodtryck. Det står för mer än hälften av alla fall, vilket påpekas i Lancetstudien.

© Shutterstock

"Den tysta mördaren" -

En ny studie som publicerades i JAMA Network Open visade att över hälften av alla amerikaner med högt blodtryck är omedvetna om sitt tillstånd, däribland hela 93% av dem i åldern 18–44 år.

© Shutterstock

Övervakning är avgörande -

Det är inte bara de med extremt högt blodtryck som är i riskzonen. Valery Feigin, strokeforskare och huvudförfattare till Lancetstudien, betonar att de flesta stroke och hjärtinfarkter inträffar hos personer med endast lätt förhöjt blodtryck.

© Shutterstock

Ljusa sidan -

Den positiva nyheten är att högt blodtryck är lätt att hantera. Ett hälsosamt blodtryck ligger under 120/80, vilket kan uppnås genom livsstilsförändringar och, vid behov, medicinering.

© Shutterstock

Förebyggande åtgärder -

Feigin understryker att de allra flesta strokefall kan förebyggas. Ett viktigt första steg är att träffa en läkare för att kontrollera blodtrycket och bedöma personliga riskfaktorer, exempelvis familjehistoria och livsstil.

© Shutterstock

Förändringar i livsstilen -

Nästa steg är att göra stegvisa livsstilsförändringar för att minska vikten, det höga blodtrycket och det höga blodsockret.

© Shutterstock

Natriumintag -

En viktig livsstilsförändring för att sänka blodtrycket är att minska natriumintaget, säger Feigin. När vi konsumerar för mycket natrium håller kroppen kvar mer vatten, vilket ökar blodvolymen samtidigt som hjärtat och blodkärlen utsätts för extra påfrestningar.

© Shutterstock

Ultraprocessade livsmedel -

Ultraprocessade livsmedel, som bearbetat kött, salta snacks och kryddor som ketchup, utgör en viktig källa till natriumöverskott i vår kost. För att minska natriumintaget är det viktigt att vara uppmärksam på livsmedelsetiketter och välja alternativ med låg natriumhalt.

© Shutterstock

Sockerhaltiga drycker -

Sockerhaltiga drycker, som läsk, juice och energidrycker, bidrar i hög grad till höga blodsockernivåer. Ett regelbundet intag av dessa drycker kan öka risken för fetma, typ 2-diabetes och andra hälsoproblem, vilka alla är kopplade till stroke.

© Shutterstock

Vikt -

Övervikt kan bidra till hälsoproblem som högt blodtryck, högt kolesterol och typ 2-diabetes, vilket ökar risken för stroke. En balanserad kost som är rik på hälsosamma fetter, protein och fibrer är avgörande för viktkontroll såväl som för den allmänna hälsan.

© Shutterstock

Fysisk aktivitet -

Regelbunden träning är inte bara effektivt för att hantera vikten. Det bidrar till att sänka LDL-kolesterolet (det dåliga kolesterolet), höja HDL-kolesterolet, sänka blodtrycket och hantera stressnivån. Alla dessa faktorer bidrar till att minska risken för hjärtsjukdomar och stroke.

© Shutterstock

Tobak -

Rökning är en annan viktig riskfaktor för stroke eftersom det skadar blodkärlen, höjer blodtrycket och påskyndar uppbyggnaden av plack i artärerna. Att sluta röka kan minska risken för stroke avsevärt och förbättra den allmänna hälsan.

© Shutterstock

Alkohol -

Utöver blodtryckshöjande effekter kan alkoholmissbruk skada hjärtmuskeln, öka risken för förmaksflimmer och försämra leverfunktionen. Allt detta kan leda till blodproppar och öka risken för stroke. Att minska eller eliminera alkoholkonsumtionen är en viktig förebyggande åtgärd.

© Shutterstock

Kolesterolkontroll -

För att minska höga LDL-kolesterolnivåer rekommenderar specialister att man minskar intaget av rött kött, mejeriprodukter med full fetthalt och bearbetade livsmedel. Att äta mer fiberrika livsmedel och hälsosamma fetter samt att ägna sig åt regelbunden fysisk aktivitet kan i sin tur bidra till att balansera kolesterolnivåerna.

Källor: (National Geographic) (World Health Organization) (World Stroke Organization-Lancet Neurology Commission Stroke Collaboration Group)

© Shutterstock