© Shutterstock

Vad är Addisons sjukdom? -

Addisons sjukdom är en kronisk sjukdom vid vilken binjurarna inte producerar tillräckligt med kortisol och aldosteron, vilket kan ge upphov till en rad fysiska och psykiska symptom.

© Shutterstock

Förklaring av binjurarna -

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och är små, triangulära organ som är avgörande för hormonproduktion. De är en del av det endokrina systemet och reglerar olika kroppsfunktioner, däribland stressresponsen.

© Shutterstock

Kortisolets roll -

Kortisol är avgörande för stresshantering och påverkar blodtrycket, immunförsvaret och blodsockernivåerna. Brist kan leda till trötthet, muskelsvaghet och minskad motståndskraft mot stress.

© Shutterstock

Vikten av aldosteron -

Aldosteron reglerar natrium- och kaliumnivåerna, vilket är avgörande för att upprätthålla blodvolym och blodtryck. Låga nivåer kan leda till uttorkning och hypotoni, vilket orsakar yrsel och trötthet under dagliga aktiviteter.

© Shutterstock

Primär kontra sekundär insufficiens -

Addisons sjukdom, även känd som primär binjurebarksinsufficiens, skiljer sig från sekundär binjurebarksinsufficiens. Det senare inträffar när hypofysen inte producerar tillräckligt med adrenokortikotropt hormon (ACTH), vilket stimulerar binjurarna att producera kortisol.

© Shutterstock

Addisons kontra Cushings syndrom -

Medan Addisons sjukdom är ett resultat av otillräcklig kortisolproduktion kännetecknas Cushings syndrom av överdriven kortisolproduktion. För att kunna ställa korrekt diagnos och sätta in effektiv behandling är det viktigt att förstå skillnaden mellan dessa tillstånd.

© Shutterstock

Riskgrupper -

Addisons sjukdom kan drabba vem som helst, men den förekommer främst bland personer i åldersgruppen 30–50.

© Shutterstock

Autoimmun koppling -

Personer med autoimmunt polyendokrint syndrom löper högre risk att utveckla Addisons sjukdom. Vid denna sällsynta ärftliga sjukdom angriper immunsystemet flera körtlar, inklusive binjurarna och bisköldkörtlarna.

© Shutterstock

Risk för autoimmun sjukdom -

Autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes, Graves sjukdom och vitiligo ökar avsevärt risken för att utveckla Addisons sjukdom.

© Shutterstock

Prevalens av Addisons sjukdom -

Addisons sjukdom är relativt sällsynt och drabbar ungefär en på 100 000 i USA.

© Shutterstock

Gradvis symptomutveckling -

Symptomen utvecklas gradvis över tid, vilket kan leda till feldiagnoser. Vissa kan uppvisa vaga symptom, varför det är viktigt att övervaka förändringarna noga för att kunna agera i tid.

© Shutterstock

Vanliga symptom -

Vanliga symptom är trötthet, mörka fläckar på huden (hyperpigmentering), buksmärtor, illamående, kräkningar och muskelvärk.

© Shutterstock

När det blir livshotande -

En Addisonkris är en medicinsk nödsituation till följd av extrem stress eller missad medicinering. Symptomen är bland annat betydande svaghet, buksmärtor och förvirring. Om det inte behandlas kan det leda till chock och dödsfall.

© Shutterstock

Krissymptom -

Några av symptomen på en Addisonkris är extrem svaghet, plötslig svår smärta, mental förvirring och uttorkning på grund av kräkningar och diarré. Det kan vara rent livsviktigt att känna igen dessa tecken i nödsituationer.

© Shutterstock

Orsaker till autoimmun reaktion -

De flesta fall av Addisons sjukdom beror på en autoimmun reaktion där immunsystemet av misstag angriper binjurarna. Kännedom om detta gör det lättare att utveckla riktade behandlingar.

© Shutterstock

Ovanlig orsak -

Förr i tiden var tuberkulos en betydande orsak till Addisons sjukdom, vilket det fortfarande är i utvecklingsländer.

© Shutterstock

Andra bidragande faktorer -

Mindre vanliga orsaker till Addisons sjukdom är bland annat upprepade infektioner som hiv/aids eller svampinfektioner, cancerceller som sprider sig till binjurarna, blödningar, kirurgi och amyloidos, som skadar vitala organ.

© Shutterstock

Svårdiagnostiserat -

Det kan vara svårt att diagnostisera Addisons sjukdom eftersom vaga symptom ofta överlappar med ett flertal andra tillstånd. Vårdgivare kan upptäcka det av en slump genom rutinmässiga blodprover som visar på hormonell obalans.

© Shutterstock

Diagnostiska tester -

Vid diagnostisering av Addisons sjukdom tar vårdgivare vanligtvis blodprover för att mäta nivåerna av kortisol, ACTH, natrium och kalium.

© Shutterstock

ACTH-test -

Syftet med ACTH-test är att undersöka binjurarnas respons på syntetisk ACTH. Lågt kortisolsvar tyder på binjureinsufficiens, vilket bidrar till att bekräfta diagnos av Addisons sjukdom.

© Shutterstock

Bilddiagnostisk undersökning -

Datortomografi kan göras för att undersöka binjurarnas och hypofysens hälsa. Dessa bilddiagnostiska undersökningar kan visa skador eller infektioner, vilket ger viktig information för diagnos och behandling.

© Shutterstock

Hormonbehandling -

Addisons sjukdom behandlas genom att ersätta de saknade hormonerna, kortisol och aldosteron, med syntetiska varianter. Eftersom Addisons sjukdom är ett kroniskt tillstånd är livslång medicinering nödvändig.

© Shutterstock

Medicinering -

Läkemedelsdoserna varierar från person till person och vårdgivaren kan justera dessa vid eventuell infektion, trauma, operation eller andra stressiga situationer i syfte att förhindra akut binjurekris.

© Shutterstock

Förebyggande åtgärder -

Det finns för närvarande inga kända förebyggande åtgärder för Addisons sjukdom. Det behövs löpande forskning för att undersöka potentiella förebyggande strategier samt utöka kunskapen om tillståndet.

© Shutterstock

Framtidsutsikt -

Utsikterna vid Addisons sjukdom är generellt sett goda, vilket gör det möjligt för personer att leva normala, friska liv med adekvat behandling.

© Shutterstock

Noggrant övervakad medicinering -

Doseringen måste kontrolleras noggrant för att undvika över- eller underbehandling. Överanvändning av hydrokortison kan leda till fetma, diabetes och osteoporos, medan överskott av fludrokortison kan orsaka högt blodtryck.

© Shutterstock

Samsjuklighet -

Ungefär hälften av alla med Addisons sjukdom kan utveckla ett annat autoimmunt tillstånd. Regelbunden screening för samsjuklighet kan göra det lättare att hantera den övergripande hälsan på ett effektivt sätt.

© Shutterstock

Leva med Addisons sjukdom -

Patienter rekommenderas att ha med sig ett ID-kort och bära ett medicinskt larmarmband eller halsband för att informera vårdgivare om deras sjukdom vid eventuell nödsituation.

© Shutterstock

Krisberedskap -

Rådgör med vårdgivare om huruvida du bör ha en kortisolspruta till hands och se till att någon i din närhet vet hur man ger den i händelse av en nödsituation.

© Shutterstock

Löpande vård och stöd -

Om du har Addisons sjukdom är regelbundna besök hos din vårdgivare (troligen en endokrinolog) avgörande för att säkerställa korrekt läkemedelshantering. Vid stress eller allvarliga symptom bör du kontakta vårdgivare eller söka akutvård omedelbart.

Källor: (Mayo Clinic) (Cleveland Clinic)

© Shutterstock