Upptagenhet av mat och ätande – så kommer du till rätta med det -

Mängder med människor kämpar med vikten av minst lika många anledningar. En av dessa är en upptagenhet av mat och ätande. Detta problem är viktigt att förstå och också ta itu med. Det kan ha alla tänkbara ursprung, slå till utan förvarning och orsaka viktuppgång om det inte hanteras på rätt sätt. I det här galleriet går vi igenom hur denna upptagenhet kan ta sig uttryck och hur du kommer till rätta med den.

Nyfiken på om du kan vara rent besatt av mat och ätande? Klicka vidare för att ta reda på det.

© Shutterstock

Upptagenhet av mat -

Upptagenhet av mat och ätande är just det, en form av besatthet. Det kan dominera dina tankar, vara distraherande och skapa begär som känns närmast omöjliga att hantera.

© Shutterstock

Vilka drabbas? -

Vem som helst kan drabbas, men personer som är feta eller överviktiga har ofta mer problem än andra.

© Shutterstock

Symptom på upptagenhet av mat och ätande -

Några symptom är att räkna kalorier, ständigt tänka på vad man ska äta härnäst eller vara närmast besatt av hur och när man ska tillfredsställa hungern.

© Shutterstock

Skillnad mellan hunger och upptagenhet av mat och ätande -

Det är viktigt att kunna skilja på faktisk hunger och en upptagenhet av mat och ätande. Äkta hunger uppstår gradvis och fysiologiskt. Den mentala upptagenheten, å andra sidan, beror ofta på externa faktorer eller känslomässiga triggers.

© Shutterstock

Anledningar till att du vill äta -

Lusten att äta kan härröra från en rad situationer eller vanor som är djupt rotade i oss. Det är viktigt att identifiera och sedermera ta itu med källorna till denna upptagenhet av mat och ätande för att kunna hålla vikten eller gå ned i vikt.

© Shutterstock

Orsaker till upptagenhet av mat och ätande -

Användning av mat som en copingmekanism är känt som känslomässigt ätande och kan bero på en rad utlösande faktorer.

© Shutterstock

Känslomässigt ätande: stress -

Det kan kännas som en belöning att äta när du är stressad eller har det svårt, men det är precis tvärtom. Stressen vi upplever medför ökade kortisolnivåer, som skapar ett sug efter söt, salt eller friterad mat. Om du äter när du är stressad kan du lätt överäta och därmed gå upp i vikt.

© Shutterstock

Känslomässigt ätande: tristess -

Om du känner dig uttråkad kan det hända att du äter för stimulansens skull, snarare än faktisk hunger.

© Shutterstock

Känslomässigt ätande: triggande känslor -

Det finns många situationer som kan utlösa en känslomässig reaktion, vilken i sin tur kan få personen att vända sig till mat för att döva känslorna. Ilska, ångest, skam, sorg eller förbittring kan göra mat till ett lockande alternativ.

© Shutterstock

Miljöfaktorer: reklam -

Mat presenteras dagligen för oss på olika sätt som påverkar våra liv och matvanor, inte minst genom reklam. Dessa annonser kan utlösa impulsivt ätande och sug som kanske inte skulle ha infunnit sig annars.

© Shutterstock

Miljöfaktorer: sociala sammanhang -

Många sociala sammankomster med vänner och familj kretsar kring mat och dryck. Även om socialt umgänge är viktigt för vår mentala hälsa är det viktigt att överväga olika taktiker för att balansera intaget av utemat med behovet av god fysisk hälsa.

© Shutterstock

Miljöfaktorer: tillgänglighet -

Det kan vara extremt svårt att äta med måtta när vi är ständigt omgivna av ultraprocessad mat. Dessa lättillgängliga snacks känns frestande att konsumera även om du inte känner dig genuint hungrig.

© Shutterstock

Vanemässigt ätande: dagliga vanor -

Vanor kan i hög grad påverka hur och vad du äter. Sträcker du dig till exempel efter salt mat när du sitter framför teven? Eller kanske lite kvällssnacks när du ligger i sängen? Det här är vanor, inte hunger.

© Shutterstock

Distraherat ätande -

Det kan vara frestande att äta middag framför en serie, men du gör klokt i att undvika det. Teven kan distrahera oss från vår förmåga att lägga märke till kroppens hunger- och mättnadssignaler, vilket kan leda till överätning.

© Shutterstock

Försvårad viktnedgång vid upptagenhet av mat och ätande -

Upptagenhet av mat och ätande kan ge upphov till en mängd olika känslor, däribland skuld, frustration och avsaknad av kontroll. Vi tenderar att skuldbelägga oss själva för att vi saknar viljestyrka. Det handlar dock inte om viljestyrka, utan om att kunna förstå och hantera denna form av besatthet.

© Shutterstock

Hjälp vid upptagenhet av mat och ätande -

Upptagenhet av mat och ätande är inte något du måste ta itu med på egen hand. Du kan ta hjälp av läkare eller något slags viktminskningsprogram.

© Shutterstock

Bli fri från upptagenhet av mat och ätande: identifiera dina triggers -

Det kan vara bra att sätta fingret på just dina utlösande faktorer som historiskt sett har lett till impulsivt ätande. Kännedom om dessa utlösande faktorer gör det möjligt att utveckla strategier för att undvika dem i framtiden.

© Shutterstock

Medvetet ätande -

Det kan vara till stor hjälp att vara mer uppmärksam på maten och ätandet. Du kan till exempel skriva matdagbok om matens smak och konsistens och fokusera på en mer tillfredsställande upplevelse.

© Shutterstock

Fler metoder för ökad medvetenhet -

Du kan även försöka förstå din matmiljö, bland annat hur kroppen reagerar på mat.

© Shutterstock

Stöttande miljö -

Stöd och hjälp är viktigt för att komma till rätta med upptagenhet av mat och ätande. Det kan handla om att lägga frestande mat uppe på höga hyllor och i stängda skåp, medan hälsosamma snacks får ligga framme.

© Shutterstock

Vänner och familj -

Se också till att du omger dig med stöttande vänner och familj som hjälper dig mot bättre hälsa.

© Shutterstock

Hantera känslor utan mat -

Försök utveckla copingmekanismer för hantering av stress eller obehagliga känslor utan att ta till mat. Det kan till exempel vara fysisk aktivitet eller meditation.

© Shutterstock

GLP-1 och dess inverkan -

Många människor kan bli hjälpta av livsstils- och miljöförändringar, men detta kanske inte räcker för vissa. Om du fortfarande har problem kan du behöva uppsöka läkare och fråga om FDA-godkända läkemedel som kallas GLP-1.

© Shutterstock

GLP-1-studier -

Studier visar att GLP-1 kan bidra till att minska suget efter mat och öka mättnadskänslan. Minskningen av denna upptagenhet av mat och ätande i kombination med en hälsosammare kost och motion kan främja viktminskning.

© Shutterstock

Långsiktig förändring för att gå ned i vikt: realistiska mål -

Realistiska och uppnåeliga mål är nyckeln till att gå ned i vikt på ett hälsosamt och hållbart sätt. Det kan ta tid att bryta gamla vanor, men det går!

© Shutterstock

Uppmärksamma framsteg -

Förutom att åstadkomma förändringarna är det viktigt att ta sig tid att reflektera över dem. Genom att uppmärksamma såväl stora som små framgångar blir det lättare att upprätthålla motivationen och nå målen.

© Shutterstock

Regelbundenhet är A och O -

Regelbundenhet är A och O när det gäller att övervinna upptagenheten av mat och ätande och gå ned i vikt på ett hälsosamt sätt. Det är viktigt att veta att motgångar kommer, förr eller senare.

© Shutterstock

Medkänsla med dig själv -

Visa dig själv medkänsla och försök tänka positivt. Detta gör det lättare att hålla vikten eller gå ned i vikt.

© Shutterstock

Viktminskningsexperter -

Om du känner dig på riktigt tyngd av upptagenheten av mat och ätande och inte kan hantera det på egen hand kan du vända dig till vården. De kan hjälpa dig att förstå grundorsaken och komma till rätta med problemet.

Källor: (National Geographic) (Form Health) (Health) (National Institute of Health)

© Shutterstock