© Shutterstock

Förbryllande fenomen -

Pseudocyesis är ett sällsynt tillstånd där kvinnan upplever symptom på graviditet (inklusive fysiska förändringar som utebliven mens och svullen mage) trots att hon inte är gravid. Det är en blandning av psykologiska, kulturella och medicinska utmaningar som vi delvis inte har någon förklaring till.

© Shutterstock

Maria I av England -

Maria I av England (mer känd som "Bloody Mary") är ett av de tidigaste dokumenterade fallen av pseudocyesis. Drottningen drog sig tillbaka i april 1555 i väntan på att få sitt första barn.

© Public Domain

Desperation -

Drottningen var 38 år gammal och den äldsta dottern till kung Henrik VIII (bilden). Hon var desperat efter en manlig arvinge för att säkra sitt styre i England och sin allians med Spanien. Så blev det dock inte.

© Public Domain

Symptom -

Maria uppvisade övertygande symptom på graviditet, såsom uppsvälld mage och illamående på morgonen. Hon kunde till och med känna fosterrörelser och riket fröjdade sig över barnets nära förestående ankomst.

© Getty Images

Rykten -

Några veckor efter att barnet skulle ha fötts hade dock inget besked kommit. Rykten spreds att drottningen hade dött i barnsäng, men sanningen var mindre skandalös: Maria hade aldrig varit gravid till att börja med. Det hela slutade i hjärtesorg för drottningen och hennes kungarike.

© Getty Images

Fysiska tecken - Kvinnor med pseudocyesis visar ofta graviditetsliknande tecken som svullen mage, laktation och till och med upplevda fosterrörelser. Även om dessa symptom är i högsta grad fysiska uppträder de utan närvaro av ett faktiskt foster.

© Shutterstock

Föränderligt tillstånd -

Kvinnor som lider av pseudocyesis upplever ofta stora fysiska förändringar som är helt i linje med en riktig graviditet. Det är inte bara en illusion, även om sådana medicinska fall i det förgångna ofta avfärdades som hysteri.

© Shutterstock

En gåta -

Skengraviditeter överbryggar psykologi och medicin. En persons starka önskan att bli gravid interagerar ofta med fysiska förändringar, vilket leder till uppkomsten av graviditetssymptom utan faktisk befruktning.

© Shutterstock

Diagnos -

I American Psychiatric Association's Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) har pseudocyesis satts i samma kategori som andra somatiska (kroppsliga) symptomstörningar, liksom svårkategoriserade störningar (såsom hypokondri eller Münchhausens).

© Shutterstock

Ett tillstånd som en gång var vanligt -

År 2007 uppskattade biologer att pseudocyesis förekom i mellan ett och sex fall per 22 000 graviditeter i USA. På 1940-talet inträffade dock skengraviditeter i en av 250 graviditeter, liknande statistiken för naturliga tvillingar.

© Shutterstock

Teknik -

Medicinska framsteg, särskilt ultraljudsteknik, har minskat frekvensen av skengraviditeter. Det förekommer dock fortfarande i enstaka fall runt om i världen, till exempel i Afrika där det är svårt att få medicinsk vård.

© Shutterstock 

Kulturella faktorer -

I kulturer där en kvinnas fertilitet är djupt knuten till hennes värde som människa är pseudocyesis vanligare. Den samhälleliga pressen att bli gravid, i kombination med begränsad tillgång till medicinsk vård, kan få kvinnor att uppleva en graviditet trots att det inte finns något foster.

© Shutterstock

Tidig upptäckt -

I dag identifieras ofta pseudocyesis tidigt med hjälp av ultraljud och tillförlitliga graviditetstester, vilket minimerar ihållande vanföreställningar. Tidigare, som i fallet med Englands drottning, kunde tillståndet hålla i sig i månader eller till och med år på grund av avsaknaden av medicinsk teknik.

© Shutterstock

Rubriker -

Även i modern tid får pseudocyesis ibland uppmärksamhet hos allmänheten. År 2014 hävdade en kvinna i Quebec att hon väntade femlingar och lurade därmed hela samhället. Det var inte förrän hon kom till sjukhuset som läkarna bekräftade att hon inte alls var gravid.

© Getty Images

Önskan att bli gravid -

Även om skengraviditeter är mycket svåra att studera är en kännetecknande faktor att patienten har en överväldigande önskan att bli gravid, vilket ofta härrör från samhällets förväntningar, känslomässiga behov eller till och med personlig sorg.

© Shutterstock

Liknande symptom -

Den desperata viljan att få barn kan vara så stark att kroppen uppvisar graviditetssymptom, vilket ytterligare förstärker illusionen av befruktning.

© Shutterstock

Upplevda fördelar -

För vissa kvinnor innebär graviditeten sociala fördelar, såsom vård, uppmärksamhet eller social respekt. I kulturer där moderskapet anses vara kvinnans primära roll kan dessa upplevda fördelar psykologiskt bidra till inbillade symptom.

© Shutterstock

Missförstånd -

Den dokumenterade historian till trots vet många läkare fortfarande lte om pseudocyesis, även läkare verksamma inom obstetrik och gynekologi. Denna kunskapsbrist kan leda till feldiagnostisering eller avvisande, vilket ytterligare isolerar patienter som upplever detta sällsynta tillstånd.

© Shutterstock

Skadlig bild i populärkulturen -

Inom media och populärkulturen har pseudocyesis också skildrats på ett felaktigt sätt, ofta genom att rama in det i skräck- eller dramaberättelser. Dylika skildringar (som i "American Horror Story") stigmatiserar tillståndet och förbiser de känslomässiga och psykologiska svårigheter som verkliga patienter står inför.

© NL Beeld

Hormoners komplexa roll -

Även om hormonella förändringar (t.ex. förhöjda prolaktin- och östrogennivåer) kan bidra till pseudocyesis finns det inget konsekvent mönster som förklarar tillståndet.

© Shutterstock

Inverkan av stress -

Experter tror att stressrelaterade hormonella reaktioner sannolikt förvärrar symptomen, men detta gör inte mer än komplicerar den redan grumliga förståelsen av tillståndets fysiologiska ursprung.

© Shutterstock

Behandlingsparadox -

Psykiatriska läkemedel som ordineras för behandling av pseudocyesis förvärrar ibland symptomen. Vissa antipsykotiska läkemedel höjer till exempel prolaktinnivåerna och kan också öka laktationen och därmed förstärka patientens tro att hon är gravid.

© Shutterstock

Stresshormon -

Stress har en betydande inverkan på pseudocyesis. Förhöjda prolaktinnivåer i samband med ångest eller känslomässig turbulens kan orsaka fysiska symptom som bröstförstoring eller mjölkutsöndring.

© Shutterstock

Demografi -

Pseudocyesis kan drabba vem som helst i vilket samhälle som helst, oavsett etnisk och socioekonomisk bakgrund. Det är vanligast bland kvinnor i åldersgruppen 20–39, men det kan även förekomma bland kvinnor som genomgått klimakteriet.

© Shutterstock

Sällsynt bland män -

Även om det är ytterst sällsynt har pseudocyesis dokumenterats hos män, särskilt män med allvarlig psykisk sjukdom. Ett par av de mer kända fallen var två amerikanska män på 1980- och 90-talet som trodde sig vara gravida.

© Shutterstock

Vanföreställningar på tvärs mot evidens - Patienter med pseudocyesis avvisar ofta medicinska bevis som motbevisar deras graviditet. De kan misstänka konspiration bland läkare, familj eller till och med deras make. Ofta klamrar de sig fast vid sin upplevda verklighet trots upprepade tester och diagnostiska procedurer som bekräftar att det inte finns något foster.

© Shutterstock

Frigörelse från förnekelse -

Det krävs empati och tålamod för att övervinna patienternas förnekelse. Om man avfärdar deras upplevelser som vanföreställningar förvärras bara deras ångest. I stället uppmuntrar medkännande vård dem att bearbeta de känslomässiga aspekterna av sitt tillstånd och gradvis acceptera verkligheten.

© Shutterstock

Ökad känslighet -

Inom psykiatrin har man börjat förhålla sig till pseudocyesis med ökad känslighet och därmed rört sig bort från avfärdande attityder och den tidigare stämplingen av tillståndet som ett "kvinnobekymmer". Detta skifte visar på framsteg i förståelsen av tillståndets emotionella djup och komplexitet.

© Shutterstock

Minskat stigma -

Ökad kännedom hos allmänheten om pseudocyesis är viktigt för att minska stigmatiseringen. Genom att utbilda människor om tillståndets psykologiska och fysiologiska ursprung kan samhället främja empati och förståelse för dem som drabbas av detta sällsynta och missförstådda fenomen.

Källor: (National Geographic) (WebMD) (Healthline) (Britannica) (American Psychiatric Association)

© Shutterstock