Bästa behandlingen vid adhd - Nyligen publicerades en färsk studie om adhd som kan hjälpa yrkesverksamma att förstå tillståndet bättre. Adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), eller uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet, är ett tillstånd som påverkar de drabbades koncentration, självkontroll och organisationsförmåga, vilket avsevärt försvårar vardagen. Adhd kännetecknas av bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet och kan drabba människor i alla åldrar, inte bara barn.

Även om det är vanligt blir adhd ofta missförstått, och dessa missuppfattningar kan utgöra ett hinder för korrekt diagnos och behandling. Genom att ta reda på vad adhd faktiskt är, hur det tar sig uttryck samt vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga kan vi bättre stötta dem som lever med detta tillstånd.

Nyfiken på adhd och innebörden av den nya studien? Klicka vidare för att ta reda på mer.

© Shutterstock

Vad är adhd? -

Adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en utvecklingsstörning med ihållande symptom som bland annat koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet.

© Shutterstock

Vad används dessa färdigheter normalt till? -

De tidigare nämnda färdigheterna hjälper oss normalt att planera, rikta vår uppmärksamhet, komma ihåg instruktioner samt multitaska.

© Shutterstock

Vilka drabbas? -

Länge trodde man att adhd bara drabbade barn. Nu vet vi dock att det även kan drabba vuxna.

© Shutterstock

Global förekomst av adhd -

Mellan fem och sju procent av barnen och 2,5 procent av alla vuxna i världen har adhd. Enligt Center on the Developing Child vid Harvard University beror detta på underutvecklade eller försämrade exekutiva funktioner och bristande självregleringsförmåga.

© Shutterstock

Stigma och missuppfattningar om adhd -

Det råder fortfarande många missuppfattningar om adhd, bland annat att det vore ett resultat av dåligt föräldraskap.

© Shutterstock

Diagnostisering av adhd -

Adhd diagnostiseras av vårdgivare eller läkare som fastställer diagnosen genom att bedöma huruvida symptomen är "ihållande, genomgripande och olämpliga sett till individens utvecklingsstadium samt om de stör patientens dagliga liv."

© Shutterstock

Fler utmaningar -

Sjukdomen kan också vara förknippad med mentala eller fysiska tillstånd, sociala problem samt ökad risk för för tidig död.

© Shutterstock

Ny studie -

Under en tolvveckorsperiod fann forskare att stimulerande mediciner och atomoxetin, som är ett antidepressivt medel, var mer effektiva för att motverka adhd-symptom jämfört med placebo.

© Shutterstock

Granskad information -

Studien är en systematisk genomgång och metaanalys av 113 randomiserade kontrollerade studier, både publicerade och opublicerade. Den involverade nästan 14 900 vuxna som formellt diagnostiserats med adhd och jämförde olika interventioner med placebo eller andra kontroller i syfte att utvärdera deras effektivitet vad gäller symptomhantering.

© Shutterstock

Resultat - Under tolv veckor rapporterade både läkare och patienter att endast stimulantia som lisdexamfetamin och metylfenidat, samt det antidepressiva läkemedlet atomoxetin, gav större symptomlindring jämfört med placebo.

© Shutterstock

Läkare vs patienter -

I studien fanns det dock vissa skillnader mellan läkares och patienters syn på icke-farmakologiska behandlingar.

© Shutterstock

Förklaring -

Det var främst läkare som rapporterade förbättringar när det gällde behandlingsformer som kognitiv beteendeterapi, kognitiv remediering, mindfulness och psykoedukation.

© Shutterstock

Läkemedelseffekt och biverkningar -

Studien visade att på grund av negativa biverkningar var det mer sannolikt att medicinering avbröts än placebo. Vid emotionell dysreglering däremot, som är ett vanligt bekymmer bland personer med adhd, visade sig stimulantia och atomoxetin vara mer fördelaktiga.

© Shutterstock

Minst biverkningar -

Psykostimulantia, de mest använda medicinerna, orsakar färre oroande biverkningar.

© Shutterstock

Begränsningar -

När det gällde exekutiv funktion eller övergripande livskvalitet fanns det inga behandlingar som visade på en signifikant fördel jämfört med placebo. Mot bakgrund av detta anser forskare att ytterligare studier behövs.

© Shutterstock

Sakkunnighet och kunskapsluckor -

Experter betonar att även om dagens adhd-interventioner är effektiva finns det "stora kunskapsluckor" som återstår att utforskas.

© Shutterstock

Studiens begränsningar -

Studiens begränsningar beror på luckor i den granskade litteraturen och otillräcklig forskning om vissa faktorer, enligt Dr. Margaret Sibley, klinisk psykolog och professor vid University of Washington School of Medicine, som inte var delaktig i studien.

© Shutterstock

Tidsbegränsade behandlingsstudier -

De flesta analyserade behandlingsstudierna varade i mindre än tre månader, vilket gör det svårt att bedöma den långsiktiga nyttan med adhd-behandlingar.

© Shutterstock

Svårt att avgöra effektivitet på sikt -

Med tanke på att studierna var så korta återstår behovet av mer omfattande prövningar för att bättre förstå de långsiktiga farmakologiska och icke-farmakologiska interventionerna.

© Shutterstock

Bredare fokus på psykologiskt utfall -

Vissa menade att om man hade mätt andra resultat, närmare bestämt egenvärde, självförmåga och autonomi, så kunde resultaten ha sett mycket annorlunda ut. Icke-farmakologiska behandlingar kan ha större nytta om de utvärderas mer övergripande.

© Shutterstock

Icke-farmakologiska behandlingar och primära adhd-symptom -

Icke-farmakologiska metoder som KBT (kognitiv beteendeterapi) är inte utformade för att motverka adhd-symptom, utan snarare för att underlätta symptomhantering.

© Shutterstock

Transkraniell likströmsstimulering -

Transkraniell likströmsstimulering är en icke-invasiv, icke-farmakologisk metod vid vilken lågintensiva elektriska strömmar används för att rikta in sig på specifika delar av hjärnan och därigenom ge symptomlindring för vissa personer med adhd.

© Shutterstock

Individuella skillnader avseende behandlingseffektivitet -

Behandlingsupplägget varierar från person till person och det finns ingen universalstrategi. Det krävs en personlig touch vid hantering av adhd.

© Shutterstock

Oro kring medicinering -

Vissa personer med adhd är tveksamma till att ta medicin och oroar sig för eventuella biverkningar. Detta understryker behovet av olika behandlingsalternativ.

© Shutterstock

Subjektivitet vid utvärdering av adhd-symptom -

Eftersom det inte finns något objektivt adhd-test granskas det genom en subjektiv lins, vilket innebär att resultatet ofta kan vara opålitligt och felaktigt.

© Shutterstock

Bästa metoderna för bedömning av adhd hos vuxna -

För att vara på den säkra sidan bör en kombinerad metod användas som inbegriper både patienternas egna rapporter och rapporter från nära och kära, samt läkares observationer.

© Shutterstock

Kombination av farmakologisk och icke-farmakologisk vård -

Personer med adhd bör skapa sin egen "instruktionsbok" och utveckla en behandling som innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Det är viktigt att alltid rådgöra med läkare.

© Shutterstock

Fler långtidsstudier behövs -

Experter menar att det finns ett behov av mer långsiktig forskning kring adhd, inte minst när det gäller vuxna, som har en unik uppsättning utmaningar.

© Shutterstock

Går adhd att bota? -

Även om det inte finns något botemedel mot adhd är det i allra högsta grad behandlingsbart. En kombination av medicinering, terapi (t.ex. KBT) och livsstilsförändringar kan bidra till effektiv symptomhantering.

Källor: (CNN Health) (National Institute of Mental Health) (Psychiatry.org)

© Shutterstock