Tredje rikets ledare lämnade jordelivet den 30 april 1945
Det finns fortfarande en hel del vi inte vet om den mänskliga hjärnan. Processerna som äger rum inuti hjärnan är omöjligt komplexa och forskarna har hittills bara skrapat på ytan. Begreppet minne och sättet på vilket vi minns saker är inget undantag. Man har dock gjort några analyser för att försöka förstå grunderna i hur hjärnan faktiskt fungerar.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.
Det är nästan omöjligt att överdriva vikten av minnet. Om vi inte vet vad vi har gjort tidigare kan vi inte veta vad vi ska göra i framtiden.
De psykologiska processer som är involverade i minnet är komplexa och det finns olika modeller som experter använder för att analysera dem.
Vissa forskare delar upp minnet i en process som involverar fem huvudsteg: kodning, lagring, återkallande, hämtning och glömska.
Vart och ett av dessa steg kan påverkas av en rad olika externa faktorer och var och en av dessa inverkar på hur väl vi minns informationen.
Femstegsmodellen är inte det enda sättet att tolka minnet, men det är ett användbart ramverk när det gäller att förstå processen som ligger till grund för hur vi lär oss allt.
Det första steget i minnet – kodning – handlar om att omvandla information till ett format som kan lagras i hjärnan.
Kodning är vad som sker när du uppmärksammar information, till exempel alla artiklar på en inköpslista, och försöker lägga den på minnet.
Detta är ett viktigt steg i minnesprocessen eftersom det är det som gör att vi kan komma ihåg information vid ett senare tillfälle.
Om du däremot kodar akustiskt kommer du ihåg saker genom att upprepa dem för dig själv.
Forskning visar att det huvudsakliga kodningssystemet för korttidsminnet är akustiskt, medan det för långtidsminnet är semantiskt (mening).
Oavsett teknik påverkas kodningsprocessen alltid av yttre faktorer, som stress eller trötthet. Det är till exempel mycket svårare att försöka memorera en inköpslista när du är trött jämfört med när du är alert.
Nästa steg i minnesprocessen är lagring. Detta hänvisar till handlingen att hålla informationen i minnesbanken så att vi kan komma åt den vid ett senare tillfälle.
När vi lagrar information skapar vi i huvudsak en mental representation av den informationen i våra sinnen. Det kan vara antingen visuellt, auditivt eller sensoriskt.
Det finns två olika typer av lagring: korttidsminne och långtidsminne. De tjänar till viss del olika syften.
Korttidsminnet används för den information som vi bara behöver under en kort tid, kanske några timmar, medan långtidsminnet är för information som vi behöver komma ihåg om några veckor eller månader.
Medan kapaciteten för korttidsminnet är begränsad är kapaciteten för långtidsminnet praktiskt taget obegränsad. Information kan överföras från korttidsminnet till långtidsminnet, men processen är inte felfri.
Därefter har vi återkallandet, vilket är den ofrivilliga processen att hämta information från minnet. För att detta ska kunna ske måste informationen redan vara kodad och lagrad.
Det finns två olika typer av återkallande, vilket i huvudsak är den process genom vilken vi "återupplever" den händelse som ursprungligen kodades i vårt minnessystem.
Å ena sidan har vi fritt återkallande, vilket är vad som sker när vi hämtar information utan några externa signaler eller uppmaningar.
Å andra sidan har vi signalerat återkallande, vilket är vad som sker när vi hämtar information med hjälp av externa signaler och/eller uppmaningar.
Återigen kan minnets återkallningsstadium påverkas av en rad yttre faktorer, däribland personens humör och känslomässiga tillstånd.
Därefter har vi hämtning, vilket också innebär att vi får tillgång till den information som har sparats i minnet. Skillnaden med det här steget i processen är att det sker avsiktligt.
Om du till exempel försöker komma ihåg namnet på någon du träffade på en fest måste du hämta den informationen från den plats där den kodades och lagrades i ditt minne.
Vi använder ofta hämtningssignaler för att hjälpa oss själva att hitta informationen vi söker. Om vi till exempel försöker komma ihåg någons namn kan vi hänvisa till något som är unikt med deras utseende.
Hämtning är ett avgörande steg i bildandet av långtidsminnen, men vår förmåga att göra det påverkas starkt av faktorer som stress och trötthet.
Slutligen har vi glömska, vilket är oförmågan att hämta information från minnet. Det är en helt normal del av processen och är vanligtvis inte anledning till oro.
Återigen finns det två olika typer av glömska. Retroaktiv störning är vad som händer när ny information stör vår förmåga att komma ihåg gammal information.
Proaktiv störning är vad som händer när gammal information stör vår förmåga att komma ihåg ny information.
Det finns många anledningar till att vi glömmer information, till exempel att vi inte kodat den ordentligt från början, eller känslomässigt motiverade problem med hämtning.
Källor: (Verywell Mind) (Psychology Today)
Vilka är de fem stadierna av minne?
En djupdykning i hur vi minns saker
LIVSSTIL Psykologi
Det finns fortfarande en hel del vi inte vet om den mänskliga hjärnan. Processerna som äger rum inuti hjärnan är omöjligt komplexa och forskarna har hittills bara skrapat på ytan. Begreppet minne och sättet på vilket vi minns saker är inget undantag. Man har dock gjort några analyser för att försöka förstå grunderna i hur hjärnan faktiskt fungerar.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.