Dessa nationer hjälpte till att besegra axelmakterna
Fredsförhandlingar är komplexa och känsliga och involverar en rad politiska, militära och diplomatiska insatser. Vi ser inte minst i samband med den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas hur svårt det kan vara att få till stånd varaktiga avtal.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte nyligen villighet att byta ryskockuperad mark mot ukrainskt territorium, samtidigt som han betonade behovet av tillförlitliga säkerhetsgarantier. Internationella ledare och förhandlare, däribland Donald Trump, bidrar löpande till att forma dessa samtal. Genom att förstå vilka steg nämnda förhandlingar innefattar får vi också en bättre uppfattning om hur krångligt det faktiskt är att lösa konflikter och skapa fred.
Klicka vidare för att ta reda på hur fredsförhandlingar faktiskt går till.
Fredsförhandlingar inleds ofta efter en långvarig konflikt eller kris. Behovet av samtal utlöses vanligtvis av en vapenvila, internationella påtryckningar eller utmattning av stridande parter.
Till en början möjliggör tredje part, såsom Förenta nationerna (FN) eller internationella organisationer, dialogen mellan de stridande parterna. Deras roll är avgörande för att se till att båda sidor är överens om att inleda förhandlingar och försöka få till stånd en fredlig lösning.
Efter att ha kommit överens om att förhandla möts parterna ofta på neutral plats, till exempel i Genève, Oslo eller Addis Abeba – platser som erbjuder ett säkert och opartiskt utrymme för förhandlingar. Bilden visar Ronald Reagan och Michail Gorbatjov i Genève 1985.
Valet av plats spelar en viktig roll för att skapa förtroende, eftersom det säkerställer att ingen av parterna har någon geografisk fördel. Internationella medlare hjälper till i denna process. Bilden visar undertecknandet av det guatemalanska avtalet om eldupphör i Oslo 1996.
Det första steget i en förhandling är att slå fast de viktigaste frågorna eller problemen. Det kan handla om territoriella tvister, politisk maktdelning, avväpning eller flyktingars återvändande.
I vissa fall kan även ekonomiska eller kulturella rättigheter vara aktuella. Genom att tydligt sätta fingret på tvistefrågorna kan båda sidor lägga fram sina krav och börja arbeta mot en lösning.
Medlare, ofta representanter från neutrala länder eller internationella organisationer som FN, spelar en avgörande roll vid fredsförhandlingar. Deras uppgift är att se till att samtalen förblir fokuserade, lugna och produktiva.
De hjälper till att främja dialog, erbjuda lösningar och överbrygga klyftor mellan stridande parter. FN har ofta medlat i fredssamtal, särskilt efter konflikter som de på Balkan och i Sudan.
När det gäller fredsförhandlingar är förtroendeskapande A och O. Med tanke på det tidigare våldet hyser parterna ofta djup misstro gentemot varandra. Förtroendeskapande åtgärder genomförs i ett tidigt skede, t.ex. fångutväxlingar, leverans av humanitärt bistånd eller tillfälliga vapenvilor. Bilden visar en israelisk gisslan som återförenats med sin familj.
Dessa åtgärder bidrar till att skapa en mer samarbetsinriktad atmosfär, där båda sidor känner sig tillräckligt säkra för att fortsätta dialogen. Bilden visar palestinier som återvänder till Gaza 2025.
Innan samtalen fortskrider fastställs tydliga ramar för processen. Detta inbegriper fastställande av tidslinjer, förhandlingsstadier samt rollerna för varje part.
Båda sidor kan komma överens om en plan, t.ex. en stegvis strategi för nedrustning eller inrättandet av övergångsregeringar. Ramverket tjänar till att strukturera förhandlingen och slå fast förväntningar.
Kärnan i fredsförhandlingar är att diskutera och komma överens om centrala villkor. Det kan handla om territoriella gränser, förvaltningsstrukturer, skydd av mänskliga rättigheter, ekonomiskt bistånd och återintegrering av tidigare stridande. Bilden visar Martin McGuinness 1998, Sinn Féins förhandlare under fredsprocessen i Nordirland.
De förhandlande parterna måste göra betydande kompromisser för att nå en uppgörelse. Långfredagsavtalet från 1998 krävde till exempel en politisk kompromiss mellan unionister och nationalister i Nordirland.
Folkrätten spelar en viktig roll i fredsförhandlingar. Människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och FN-stadgar fastställer tillsammans rättigheter och skyldigheter för alla inblandade parter.
Avtal som ingås under fredsförhandlingar följer ofta internationella rättsliga standarder för att säkerställa att avtalet respekterar globala normer, såsom skydd av civila och förebyggande av folkmord.
Genom organ som FN:s säkerhetsråd eller FN:s fredsbevarande insatser hjälper FN till att övervaka vapenvilor, skydda civila och främja verkställandet av avtal.
Till exempel skickades FN:s fredsbevarande styrkor till Rwanda efter folkmordet 1994 för att hjälpa till att stabilisera regionen och övervaka fredsavtal.
När de stora problemen har lösts och båda sidor har nått kompromisser utarbetas ett formellt avtal. Detta inbegriper ofta specifika åtaganden såsom att upphöra med fientligheterna, inrätta övergångsregeringar och tillhandahålla humanitärt bistånd. Bilden visar en israelisk gisslan som släpps år 2024.
Avtalet undertecknas vanligtvis av ledarna för de stridande parterna, internationella medlare och ibland representanter från FN eller regionala organisationer. Bilden visar Egyptens president Anwar Sadat, USA:s president Jimmy Carter och Israels premiärminister Menachem Begin som undertecknar Camp David-avtalet 1978.
Efter undertecknandet av ett avtal påbörjas verkställandet. Denna fas inbegriper ofta demobilisering av väpnade grupper, som vid det colombianska fredsavtalet 2016, där FARC-krigare avväpnades och skadeståndsprogram för offren inrättades.
Det handlar också om att fördrivna personer ska kunna återvända eller att ett nytt politiskt ramverk ska inrättas. Bilden visar Colombias president Juan Manuel Santos och FARC-ledaren Timoleón "Timochenko" Jiménez när de skakar hand under undertecknandet av det historiska fredsavtalet i Cartagena 2016.
Något av det tuffaste vid fredsförhandlingar är försoning. Ett fredsavtal kan innehålla bestämmelser om sanningskommissioner eller mekanismer för rättvisa efter konflikter för att hantera krigsförbrytelser och brott mot de mänskliga rättigheterna.
Insatserna syftar till att överbrygga klyftor i samhället och ge rättvisa åt konfliktens offer. Ett exempel är den guatemalanska kommissionen för historiskt klargörande, som inrättades efter fredsavtalet 1996, vilket satte punkt för det 36 år långa inbördeskriget mellan regeringen och vänsterrebeller.
Vid många fredsförhandlingar, särskilt i etniskt eller politiskt splittrade länder, är maktdelning en central fråga. Förhandlingarna kan inbegripa bildning av koalitionsregeringar eller regionalt självstyre.
Till exempel upprättade Daytonavtalet i Bosnien och Hercegovina ett ramverk för maktdelning som delade upp landet i olika etniska regioner. Maktdelningsarrangemang är ofta bräckliga och kräver ständig dialog för att upprätthålla freden.
Ekonomiska incitament är avgörande vid fredsförhandlingar och främjar långsiktig stabilitet genom gemensamma utvecklingsprogram, återuppbyggnad av infrastruktur samt ekonomiskt stöd.
Marshallplanen från 1948 är ett utmärkt exempel. USA bidrog med 13,3 miljarder dollar för att återuppbygga Västeuropa efter kriget, stabilisera ekonomierna och främja samarbete, vilket säkerställde både återhämtning och långsiktig fred i regionen.
Även efter att ett avtal är undertecknat är det viktigt med löpande övervakning och justeringar. Fredsbevarande styrkor (här på Cypern), medlare och lokala intressenter säkerställer verkställandet, medan ytterligare förhandlingar kan behövas för att ta itu med nya problem.
Källor: (BBC) (France 24) (United States Institute of Peace) (World Economic Forum)
Vad händer egentligen vid fredsförhandlingar?
De viktigaste stegen i fredssamtal
LIVSSTIL Donald trump
Fredsförhandlingar är komplexa och känsliga och involverar en rad politiska, militära och diplomatiska insatser. Vi ser inte minst i samband med den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas hur svårt det kan vara att få till stånd varaktiga avtal.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte nyligen villighet att byta ryskockuperad mark mot ukrainskt territorium, samtidigt som han betonade behovet av tillförlitliga säkerhetsgarantier. Internationella ledare och förhandlare, däribland Donald Trump, bidrar löpande till att forma dessa samtal. Genom att förstå vilka steg nämnda förhandlingar innefattar får vi också en bättre uppfattning om hur krångligt det faktiskt är att lösa konflikter och skapa fred.
Klicka vidare för att ta reda på hur fredsförhandlingar faktiskt går till.