Nationen har behållit förstaplatsen åtta år i rad!
Den katolska kyrkan förknippas ofta med löften om ett liv i fattigdom och enkelhet. Den ekonomiska verkligheten för dess högsta ledare är dock mer komplex än så. Kardinalerna har rätt saftiga löner, bor kostnadsfritt i rymliga bostäder och åtnjuter en rad förmåner. Den avlidne påven Franciskus försökte dock ändra på detta genom att dra ned på kardinalernas löner och själv välja att bo mycket sparsmakat i stället för i de traditionella påvliga lägenheterna. Detta väckte frågor om balansen mellan kyrkans lära om fattigdom och Vatikanens ekonomiska praxis.
Nyfiken? Klicka vidare för att ta reda på mer om påvens och kardinalernas överraskande löner.
Lönerna inom den katolska kyrkans hierarki skiljer sig åt beroende på roll och ansvar. Kardinaler som arbetar i Vatikanen tjänar mellan 4 000 och 5 000 euro i månaden.
I mars 2021, som ett led i ansatsen att strama åt Vatikanens utgifter, beordrade påven Franciskus en tioprocentig lönesänkning för kardinaler baserade i Rom. Detta innebar bland annat att man tog bort två månatliga traktamenten, till ett värde av cirka 500 euro, som ofta användes för att betala personliga sekreterare.
Reformen återspeglar den avlidne påvens mer omfattande satsning på åtstramningar och ett kyrkligt ledarskap som är rotat i enkelhet och tjänande.
Endast ett tjugotal kardinaler i ledande befattning påverkades av dessa nedskärningar. Det större kardinalskollegiet, med över 230 medlemmar globalt, påverkas inte.
Fokus låg på kardinaler baserade i Rom med ansvar för central styrning, vilket symboliserade att finansiella reformer måste börja i kyrkans hjärta och med dess högsta och mest synliga ledare.
Biskoparnas löner varierar beroende på region, men de flesta får mellan 2 500 och 3 000 euro i månaden. I rikare stift kan biskoparna tjäna mer och få ytterligare stipendier eller bidrag.
Biskopar får också ofta gratis boende, måltider och fordon. Vidare får de ersättning för sina resekostnader, vilket gör att deras månatliga intäkter är betydligt högre än enbart månadslönen.
Påvar har rätt till en månadslön på cirka 30 000 euro, men påven Franciskus betackade sig den.
Påven Franciskus tackade också nej till det symboliska månatliga stipendiet på 2 500 euro som hans föregångare fick. Hans levnadskostnader täcktes dock helt och hållet av den Heliga stolen.
Franciskus sökte rätta sitt liv och leverne efter den helige Franciskus av Assisi. Genom att avstå från påvlig lyx och lön gjorde han ett teologiskt och etiskt uttalande.
Det handlade inte om åtstramningar för åtstramningarnas skull, utan om att ändra kyrkans prioriteringar och vända om mot tjänande, ödmjukhet och närhet till de fattiga – värderingar som han ansåg borde känneteckna samtliga nivåer av det katolska ledarskapet.
Påven Franciskus bodde i Domus Sanctae Marthae, ett blygsamt gästhus i Vatikanen, i stället för i det apostoliska palatset. Detta återspeglade inte bara hans personliga ödmjukhet, utan minskade också kostnaderna för att upprätthålla och underhålla det traditionella påvliga residenset.
Påvar har bott i det apostoliska palatset ända sedan 1500-talet. Det valdes ursprungligen av påven Paulus V år 1605 och förstärkte Vatikanens centrala roll i kyrkans auktoritet.
Högt uppsatta präster får ofta gratis eller subventionerat boende i fastigheter som ägs av Vatikanen. Hyrorna för vissa lägenheter i Rom låg tidigare under marknadsnivåerna.
Påven Franciskus återkallade många av dessa subventioner under 2023 och riktade sig mot kardinaler och topptjänstemän. Reformen syftade till att begränsa privilegierna och anpassa kyrkans interna kultur mer i linje med värden som öppenhet och blygsamhet.
Kyrkans ämbetsmän, särskilt personer i högre befattning, får förmåner utöver lönen, till exempel betalda internationella resor, privata chaufförer, sjukvård och personlig säkerhet. Dessa betraktas inte som personliga inkomster, utan är nödvändiga driftskostnader som täcks av kyrkan.
Påvens resor finansieras helt och hållet av Vatikanen eller värdländerna och utgifterna är noggrant planerade. Dessa resor återspeglar diplomatiska och andliga plikter, inte personlig fritid.
Peterspenningen är en flera hundra år gammal donationsfond som övervakas av påven och stöds av katoliker runt om i världen. Den är avsedd att finansiera kyrkans välgörenhetsmissioner, katastrofhjälp och hjälp till samhällen som har det svårt.
Mellan 2014 och 2018 blev det känt att tiotals miljoner euro från Peterspenningen hade använts för att investera i en lyxfastighet i Chelsea, London.
När investeringen gick i stöpet förlorade Vatikanen miljoner. Skandalen utlöste global upprördhet och föranledde en rättegång 2021 mot högre tjänstemän, däribland kardinal Angelo Becciu, som anklagades för förskingring och missbruk av tjänsteställning.
Som svar på skandalen lanserade påven Franciskus en rad reformer som syftar till att återställa transparens och ansvarsskyldighet. Han centraliserade den ekonomiska tillsynen, skärpte kontrollen över kyrkans investeringar och betonade etisk förvaltning av donationer.
Vatikanens finanser är uppdelade mellan två huvudenheter: Heliga stolen, som övervakar styrningen av den globala kyrkan, och Vatikanstaten, den oberoende stadsstaten som genererar inkomster genom turism och tjänster.
Särskilt bra år drar Vatikanmuseerna in över 80 miljoner euro, som ofta används för att täcka Heliga stolens underskott. Covid-19 orsakade en kraftig minskning av intäkterna, vilket föranledde påven Franciskus omfattande nedskärningar.
Vatikanen, som en suverän stadsstat, är skattebefriad, både inom Vatikanstaten och internationellt. Detta innefattar undantag från inkomst-, fastighets- och försäljningsskatt. Vidare är prästerskapet, särskilt personer i högre befattning, ofta befriade från skatt i många länder där de bor eller tjänstgör.
Som en av sina sista välgörenhetsgester donerade påven Franciskus 200 000 euro från sitt personliga konto till en pastafabrik i Casal del Marmo, ett ungdomsfängelse i Rom. Fabriksprojektet syftade till att minska fängelsets lån, sänka produktpriserna och skapa arbetstillfällen för unga intagna.
Genom att tacka nej till sin lön, sänka kardinalernas löner och avskaffa subventionerade bostäder uppmanade påven Franciskus till en kyrka som leder med gott exempel, grundad i ödmjukhet och solidaritet med de fattiga och marginaliserade.
Källor: (CNN) (Reuters) (Euronews)
Påvens och kardinalernas överraskande löner
Lönerna och förmånerna för kyrkans ledare
LIVSSTIL Religion
Den katolska kyrkan förknippas ofta med löften om ett liv i fattigdom och enkelhet. Den ekonomiska verkligheten för dess högsta ledare är dock mer komplex än så. Kardinalerna har rätt saftiga löner, bor kostnadsfritt i rymliga bostäder och åtnjuter en rad förmåner. Den avlidne påven Franciskus försökte dock ändra på detta genom att dra ned på kardinalernas löner och själv välja att bo mycket sparsmakat i stället för i de traditionella påvliga lägenheterna. Detta väckte frågor om balansen mellan kyrkans lära om fattigdom och Vatikanens ekonomiska praxis.
Nyfiken? Klicka vidare för att ta reda på mer om påvens och kardinalernas överraskande löner.