Ny syn på begravningar och firande av livet
Tekniken utvecklas i rasande takt, men det är inte alla innovationer som får den uppmärksamhet de kanske förtjänar. För varje framgångsrik produkt på marknaden finns det flera som blivit ett minne blott. Många av dessa gav initialt upphov till skyhöga förhoppningar, men rann med tiden ut i sanden på grund av oföretagsamhet, bristande marknadsföring eller dålig timing.
En del var före sin tid. Andra föll offer för företagens obeslutsamhet eller lyckades helt enkelt inte slå an en sträng hos konsumenterna. Det fina i kråksången är dock att bara för att den ena satsningen misslyckades innebär det inte att den inte spelade någon roll. Faktum är att några av de mest minnesvärda tekniska flopparna har haft enormt inflytande och format sättet på vilket vi kommunicerar, navigerar, arbetar och spelar i dag.
Vissa misslyckade produkter banade väg för andras välgång. Time Magazine har sammanställt en lista över några av dessa produkter, rankade utifrån inflytande. Nyfiken? Klicka igenom det här galleriet för att kolla in dem!
Napster, en P2P-fildelningstjänst som lanserades 1999, gjorde det möjligt för användare att fritt utbyta musikfiler direkt över internet. Företaget uppfann inte konceptet, men påskyndade onekligen dess spridning och omformade dramatiskt människors tillgång till och konsumtion av musik.
Förutom dess påverkan på människors musikkonsumtion lade Napster grunden för framtidens internetarkitektur och startupkultur. Utvecklarens djärva vision inspirerade teknikentreprenörer, men plattformens öppenhet skapade också juridiska problem som med tiden kom att bli dess fall.
Innan iPhone gav oss smartphones som vi känner dem i dag styrde BlackBerry den mobila världen. Dessa enheter introducerade många användare till mobilt internet, e-post och snabbmeddelanden via BBM. Under sina glansdagar 2011 sålde BlackBerry över femtio miljoner enheter, vilket befäste dess status som pionjär i den tidiga smartphonerevolutionen.
Trots sin initiala dominans vacklade BlackBerry då man höll fast vid det fysiska tangentbordet medan marknaden övergick till heltäckande pekskärmar. Försäljningen rasade från femtio miljoner 2011 till bara fyra miljoner 2016. BlackBerry är nu ett svagt eko av sitt forna jag, men företaget bidrog onekligen till att forma de smartphones som nu finns i var mans hand.
AOL var den ursprungliga inkörsporten till internet för miljontals människor och banade väg för allt från webbinnehåll till snabbmeddelanden. I takt med att snabbare internetleverantörer (ISP) växte fram och gratistjänster som Hotmail och Gmail vann mark försvagades dock AOL:s en gång så starka grepp.
Palm Pilot revolutionerade marknaden för handdatorer 1997 och sålde en miljon enheter under sitt första år, men företaget utvecklades aldrig till att bli det kraftpaket som vi ser att smartphoneleverantörer som Apple och Samsung är i dag. Palm är nu ett svagt varumärke som ägs av TCL och går till historien som en missad teknisk möjlighet.
Betamax var en inspelningsenhet för videokassetter som utvecklades av Sony i mitten av 1970-talet. Den framhölls en gång som framtiden för hemvideo. Även om den ofta lovordades för överlägsen kvalitet hade den minimala fördelar och desto högre prislapp, vilket bidrog till dess slutliga fall då VHS blev det självklara valet för konsumenterna.
Elbilar är inte längre futuristiska nymodernigheter utan en växande del av vår fordonsverklighet. Tesla leder utvecklingen med över 1,79 miljoner sålda bilar under 2024, vilket visar på ett utbrett intresse bland konsumenterna för renare transportalternativ.
General Motors (GM) lanserade i slutet av 1990-talet den första massproducerade elbilen i form av EV-1. Dock tillverkades färre än 2 500 enheter, som endast leasades (inte såldes). GM ansåg att elbilar var för nischade, så man valde att skrota EV-1.
Netscape, en av de första webbläsarna som lanserades för mer än trettio år sedan, bidrog till att forma internets utveckling och skapade juridiska prejudikat genom att vinna ett stort antitrustmål mot Microsoft. Även om webbläsarkriget förlorades säkrade man genom sin AOL-försäljning på 4,2 miljarder USD ett anmärkningsvärt arv.
När Microsoft gjorde om sitt Windows-operativsystem 2012 och kom med Windows 8 ersattes den välbekanta "Start"-knappen med ett pekvänligt kakelgränssnitt, som kopplar samman datorer och surfplattor i ett och samma system. Även om det var innovativt blev många datoranvändare förvirrade av den nya designen, varför Windows 8 sålde sämre jämfört med andra versioner av Microsofts system.
MySpace var en gång i tiden internets kulturella epicentrum, där innehållsskapare frodades och karriärer tog fart. Miljontals människor introducerades för onlineprofiler och man bidrog till att befästa de grundläggande idéerna bakom moderna sociala medieplattformar.
När News Corp förvärvade plattformen för 580 miljoner dollar 2005 började MySpace stagnera och man såg sig omkörd av ett mer adaptivt och aggressivt Facebook. Facebooks framgångar kom sig av snabb innovation och strategiska förvärv, som köpet av Instagram för en miljard dollar 2012.
Altavista lanserades 1995 och erbjöd den då magiska upplevelsen att skriva en fråga och få svar. Detta banade väg för Google och förändrade i grunden människors sätt att få tillgång till och navigera information online.
Trots sina tidiga framgångar saknade Altavista klar riktning och plågades även av frekventa ägarbyten – det gick från Digital Equipment till Compaq, CMGI och så småningom Yahoo. Dåligt ledarskap och allmän försummelse ledde till dess fall, medan Google växte stadigt och ritade om söklandskapet.
Google Glass lanserades 2012 och trollband allmänheten med bland annat en livestreamad fallskärmshoppningsdemo. De eleganta sci-fi-glasögonen i Vogue-design marknadsfördes som framtiden för teknikbaserade upplevelser och kommunikation.
Trots allmänhetens intresse rann Google Glass ut i sanden på grund av det höga priset (1 500 dollar) och den oroväckande förmågan att i hemlighet spela in video. Offentliga motreaktioner och diverse förbud följde, vilket grusade produktens mainstreampotential. Icke desto mindre lärde det företagen en viktig läxa: om bärbar teknik ska lyckas måste man först göra sig förtjänt av användarnas förtroende.
Segas Dreamcast, som lanserades 1998–1999, var en banbrytande spelkonsol med inbyggda onlinespel och kontroller på en andra skärm. Trots att den var innovativ överskuggades den av hypade rivaler som Sony och Nintendo. Således gick den till historien som blott en kultklassiker och en – visserligen briljant – kommersiell miss.
Innan iPhone testade Apple vingarna inom mobil musik med ROKR E1, som var ett samarbete med iTunes-försedda Motorola från 2005. Långsam prestanda och begränsad lagring orsakade dock en flopp, men det var åtminstone en antydan om dagens streamingrika smartphoneverklighet.
Segway var en futuristisk självbalanserande och motorförsedd skoter. Den symboliserade den tekniska optimism som dominerade början av tvåtusentalet. Även om den aldrig ersatte promenader som det var tänkt lever dess inflytande vidare i enheter som hoverboards.
QR-koder utformades för att förenkla digitala interaktioner genom att möjliggöra skanning av olika symboler för att komma åt innehåll i stället för att behöva skriva långa webbadresser. Även om de är praktiska i teorin kan det trista utseendet ha hindrat mer utbredd användning.
Många anläggningar runt om i världen använder fortfarande QR-koder för reklam eller andra digitalt baserade resurser. Restauranger har till exempel anammat dem som ett alternativ till fysiska menyer, men många användare tycker att de är besvärliga eller opraktiska.
Långt innan Apple och Samsung gjorde smartklockor mainstream fångade Pebble fantasin med sin mycket framgångsrika Kickstarter-kampanj 2012, som drog in över tio miljoner dollar. Resultatet blev en utvecklarcommunity med anpassningsbara urtavlor och ett omfattande utbud av appar från tredje part.
Trots sin initiala ledning kunde Pebble inte mäta sig med större konkurrenter på en fortfarande begynnande marknad och sålde sina tillgångar till Fitbit 2016. Pebbles innovationer är dock fortfarande inbäddade i många av dagens smartklockfunktioner.
The Daily, News Corps digitala tidning för iPad, lanserades med fängslande grafik och interaktivt berättande, men prenumerationsmodellen, vars intäkter delades med Apple, blev snabbt dess fall. Trots sin korta livslängd förebådade den dagens ambitioner och utmaningar när det gäller mobila nyheter.
MapQuest var en gång i tiden ledande inom onlinenavigering och vägledde otaliga bilresor med utskrivbara vägbeskrivningar. Programvaran överskuggades så småningom av GPS-appar för realtidsnavigering som Google och Apple Maps, men den hjälpte icke desto mindre till att bana den digitala väg vi nu färdas på.
Nintendos Virtual Boy (släppt 1995) var en klumpig bordskonsol som utlovade virtuell verklighet men som levererade rudimentära 3D-bilder och allmänt obehag. Även om den var en kommersiell flopp väckte den tidigt allmänhetens nyfikenhet på VR och banade väg för framtida innovationer.
TiVo var en av världens första DVR (Digital Video Recorder) och revolutionerade människors tv-tittande. Den gjorde det möjligt för tittarna att pausa, spola tillbaka och hoppa över reklam. Tekniken hade sådant inflytande att varumärket i sig blev synonymt med att spela in tv.
Hur banbrytande produkten än var tvekade TiVo att konfrontera tv-företag, sköt stämningar på framtiden och tonade ned sina utmärkande funktioner. Även om man så småningom vann 1,6 miljarder dollar i patentfall tynade varumärket bort, vilket visar att teknisk briljans kräver djärv marknadsföring om framgången ska hålla i sig.
Källor: (Time Magazine) (Britannica)
Teknikhistoriens mest framgångsrika misslyckanden
Tekniken som fick stryka på foten för andras välgångs skull
LIVSSTIL Innovation
Tekniken utvecklas i rasande takt, men det är inte alla innovationer som får den uppmärksamhet de kanske förtjänar. För varje framgångsrik produkt på marknaden finns det flera som blivit ett minne blott. Många av dessa gav initialt upphov till skyhöga förhoppningar, men rann med tiden ut i sanden på grund av oföretagsamhet, bristande marknadsföring eller dålig timing.
En del var före sin tid. Andra föll offer för företagens obeslutsamhet eller lyckades helt enkelt inte slå an en sträng hos konsumenterna. Det fina i kråksången är dock att bara för att den ena satsningen misslyckades innebär det inte att den inte spelade någon roll. Faktum är att några av de mest minnesvärda tekniska flopparna har haft enormt inflytande och format sättet på vilket vi kommunicerar, navigerar, arbetar och spelar i dag.
Vissa misslyckade produkter banade väg för andras välgång. Time Magazine har sammanställt en lista över några av dessa produkter, rankade utifrån inflytande. Nyfiken? Klicka igenom det här galleriet för att kolla in dem!