Trots dystra varningar visar historien att det finns hopp
Efter en nio dagar lång sorgeperiod och begravning för påven Franciskus förbereder sig den katolska kyrkan för nästa konklav. Denna hemlighetsfulla process, som hålls i Sixtinska kapellet, samlar kardinalskollegiet i valet av ny påve. Fyra omröstningar äger rum dagligen tills en kandidat får två tredjedelars majoritet. Även om det kan ta olika lång tid är den avgörande frågan på mångas läppar: vilka är de möjliga kandidaterna den här gången?
Klicka vidare för att ta reda på det!
Den 72-årige Erdő, ärkebiskop av Budapest och ungersk primas, valdes två gånger till ledare för biskopskonferensernas råd i Europa, 2005 och 2011. De upprepade valen tyder på ett starkt stöd hos europeiska kardinaler – det största röstblocket i påvevalen.
Erdő deltog ofta i afrikanska biskopskonferenser genom regelbundna konciliemöten. Dessa interaktioner gjorde det möjligt för honom att skapa relationer med många afrikanska kardinaler, vilket utökade hans inflytande utanför Europa.
Marx, 71 år, tidigare ordförande för den tyska biskopskonferensen, var en ledande anhängare av den "synodala vägen", en dialogprocess som inleddes 2020 för att konfrontera övergreppskrisen i den tyska kyrkan. Initiativet skapade intensiv debatt genom att ta upp ämnen som celibat, homosexualitet och kvinnans roll i kyrkan.
Hans engagemang väckte kritik bland konservativa som såg processen som ett hot mot kyrkans enhet. År 2021 skapade Marx rubriker genom att erbjuda sig att avgå som ärkebiskop för att ta ansvar för övergreppsskandalen, men påven Franciskus avvisade detta och uppmanade honom att fortsätta sitt ledarskap.
Ouellet, 80 år, från Kanada, ledde Vatikanens mäktiga biskopsämbete i över ett decennium och övervakade den globala granskningen av kandidater för att leda stift. Han innehade denna roll fram till 2023 under påven Franciskus.
Även om Ouellet ansågs vara mer konservativ än Franciskus skrev han under på påvens vision genom att utnämna pastoralt fokuserade biskopar. Detta återspeglade Franciskus inställning att kyrkans ledare bör "lukta som fåren" – en uppmaning till biskoparna att leva nära sitt folk, förstå deras kamp och tjäna med ödmjukhet och medkänsla.
Parolin, 70 år, från Italien, har varit Franciskus statssekreterare sedan 2014 och anses vara en av de främsta påvliga kandidaterna på grund av sin höga position och långa erfarenhet av Vatikanens diplomati. Han övervakade Heliga stolens överenskommelse med Kina om biskopsutnämningar och var inblandad, men inte åtalad, i en misslyckad fastighetsinvestering i London som ledde till rättegång 2021.
Som tidigare ambassadör i Venezuela är Parolin väl förtrogen med den latinamerikanska kyrkan och ses som någon som skulle vilja fortsätta på Franciskus linje. Han ses som en försiktig, diplomatisk insider som skulle kunna återföra påvedömet till en italienare efter tre på varandra följande icke-italienare.
Tanken på en amerikansk påve har länge setts som osannolik, inte minst med tanke på USA:s globala inflytande. Robert Prevost, 69 år, från Chicago anses dock vara ett potentiellt undantag.
Prevost har djupa rötter i Peru och tjänstgjorde som missionär och senare som ärkebiskop av Chiclayo mellan 2014 och 2023. Nu leder han Vatikanens biskopskansli och övervakar globala biskopsutnämningar – vilket vittnar om påven Franciskus långvariga förtroende för honom.
Sarah, 79 år, från Guinea, är pensionerad chef för Vatikanens liturgikontor och sågs en gång som den ledande kandidaten till posten som afrikansk påve. Han beundras av konservativa och representerar en vision som ligger i linje med påvarna Johannes Paulus II:s och Benedictus XVI:s doktrinära och liturgiska prioriteringar.
Sarah, som tidigare var chef för Vatikanens välgörenhetskontor Cor Unum, har hamnat i konflikt med påven Franciskus vid flera tillfällen. Den mest anmärkningsvärda händelsen var en bok som han skrev tillsammans med Benedictus i vilken han försvarade prästernas celibat, som släpptes medan Franciskus övervägde att tillåta gifta präster verka i Amazonas för att ta itu med bristen på präster.
Schönborn, 80 år, ärkebiskop i Wien, var elev till påven Benedictus och är känd för sitt teologiska djup, som länge har tilltalat konservativa inom kyrkan. Trots detta har han stött några av påven Franciskus mer omdebatterade ståndpunkter.
Han försvarade Franciskus utsträckta hand till frånskilda och borgerligt omgifta katoliker som en naturlig utveckling av läran, inte ett brott mot traditionen. Eftersom han själv har skilda föräldrar har frågan personlig tyngd. Han fick också kritik från Vatikanen för att offentligt ha fördömt dess tidigare passivitet mot högt uppsatta sexuella förgripare, däribland hans egen föregångare.
Tagle, 67 år, från Filippinerna, ses som påven Franciskus val som den första asiatiska påven. Han har utsetts till chef för Vatikanens missionsevangelisationskontor och fokuserar på Asiens och Afrikas behov.
Tagles roll fick större betydelse efter Franciskus reformer av Vatikanens byråkrati. Han är känd för sitt fokus på att ta hand om de fattiga och välkomna hbtq-personer, liksom frånskilda och omgifta katoliker. Tagle reflekterar också ofta känslomässigt över sitt kinesiska arv och sin barndom.
Kardinal Fridolin Ambongo, 65 år, ordförande för symposiet för biskopskonferenserna i Afrika och Madagaskar, fick global uppmärksamhet för att ledande afrikanska biskopar enhälligt avvisade Fiducia Supplicans, en deklaration från Vatikanen 2023 om välsignelse av samkönade par. Han ses allmänt som en försvarare av ortodoxin, som stöder prästers celibat och upprätthåller kyrkans morallära.
Samtidigt är den kongolesiska kardinalen känd för sitt orubbliga engagemang för social rättvisa. Han förespråkar fattigas och marginaliserades rättigheter och har varit frispråkig i sin kritik av den kongolesiska regeringen. Han har fått respekt för sitt mod och sin moraliska klarhet.
Grech, 68 år, är en kanonisk jurist med stort inflytande över hur synoder genomförs i den katolska kyrkan. Han har fått mycket beröm för att ha främjat en mer rådgivande och inkluderande styrningsmodell.
Grech kommer från Malta, en av världens minsta nationer, men han spelar ändå en stor roll i att forma kyrkans framtida riktning. Hans ledarskap speglar påven Franciskus vision om en kyrka som präglas av större deltagande.
Pizzaballa, 60 år, är den latinska patriarken av Jerusalem och anses vara en stark pastorskandidat. Han fick global uppmärksamhet när han uttalade sig under kriget mellan Israel och Hamas och besökte Gaza mitt under konflikten.
Pizzaballa är en hängiven förespråkare av social rättvisa och ser det som sin uppgift att tjäna folket. Han skriver under på påven Franciskus visioner i viktiga frågor, bland annat omhändertagande av migranter, främjande av interreligiös dialog och förkastande av klerikalism inom kyrkan.
Zuppi, 69 år, ärkebiskop av Bologna och ordförande för Italiens biskopskonferens, är känd som en "gatupräst" och missionär. Han förespråkar en kyrka som lyssnar, anammar modernisering och välkomnar alla.
Zuppi välkomnar samkönade par och respekterar andra religioner. Påven Franciskus utnämnde honom till sitt fredssändebud i Ryssland, Ukraina, Västbanken och Peking, vilket visar på förtroendet för hans diplomatiska och pastorala förmåga.
Kardinal Anders Arborelius, den 75-årige ärkebiskopen i Stockholms stift, skrev historia som den förste kardinalen från Skandinavien. Han uppfostrades i den lutherska tron och konverterade till katolicismen vid 20 års ålder.
Arborelius är känd för sin traditionella syn på sexualetik och kön, men han är också en stark förespråkare för miljöskydd. Han stöder invandringen till Sverige och manar till dialog och integration framför en restriktiv politik.
Lacroix, 67 år, är ärkebiskop av Quebec, Kanada. Tidigare i sin karriär tjänade han som missionär och seminarieprofessor i Colombia i flera år.
Han avgick tillfälligt från sina uppdrag efter anklagelser om sexuella övergrepp, som han förnekade. Efter att en kyrkoledd utredning inte funnit några bevis för tjänstefel återupptog han sina uppdrag 2024.
Den portugisiske kardinalen José Tolentino, 59 år, är en av de yngsta potentiella efterträdarna till påven Franciskus. Detta kan ligga honom i fatet, eftersom vissa kardinaler kan vara ovilliga att vänta i årtionden på nästa chans.
Han har skapat kontroverser för sin toleranta inställning till samkönade relationer och sin allians med en feministisk benediktinsyster som stöder kvinnliga präster och är för abort. Han skriver under på Franciskus inställning i många frågor och betonar behovet av kyrkligt engagemang i den moderna kulturen.
Källor: (CBS News) (The Guardian) (Euronews)
Möjliga efterträdare till påven Franciskus
En lista över några av de möjliga kandidaterna att efterträda påven
LIVSSTIL Religion
Efter en nio dagar lång sorgeperiod och begravning för påven Franciskus förbereder sig den katolska kyrkan för nästa konklav. Denna hemlighetsfulla process, som hålls i Sixtinska kapellet, samlar kardinalskollegiet i valet av ny påve. Fyra omröstningar äger rum dagligen tills en kandidat får två tredjedelars majoritet. Även om det kan ta olika lång tid är den avgörande frågan på mångas läppar: vilka är de möjliga kandidaterna den här gången?
Klicka vidare för att ta reda på det!