Trots dystra varningar visar historien att det finns hopp
Antoni Gaudí, den spanske arkitekten som designade Sagrada Família, Casa Batlló och Park Güell, bland andra berömda landmärken i Barcelona, är på god väg att bli helgonförklarad. I april 2025 godkände påven Franciskus ett dekret som syftar till att ge Gaudí, som dog 1926, just denna ära.
Frågan är dock varför Vatikanen erkänner arkitekten på detta sätt – hur gjorde han sig förtjänt av det?
Klicka vidare för att ta reda på mer om "Guds arkitekt".
I början av april 2025 bekräftade Vatikanen i ett uttalande att påven Franciskus hade godkänt dekretet som erkänner Antoni Gaudís "heroiska dygder". Gaudís kallas ofta "Guds arkitekt" för sitt arbete med utformningen av Sagrada Família i Barcelona, Spanien.
Byggandet av Sagrada Família påbörjades 1882 och förväntas fullbordas 2026, hundra år efter Gaudís död. Arbetet med skulpturer och andra dekorativa inslag förväntas dock pågå fram till 2034.
År 2010 invigdes den ofullbordade kyrkan som basilika av påven Benedictus XVI. Nu har påven Franciskus utnämnt Antoni Gaudí till "vördnadsvärd", vilket innebär att den katalanske arkitekten är ett steg närmare att bli helgonförklarad.
Antoni Gaudí föddes den 25 juni 1852, troligen i Reus i Katalonien. Vissa menar att hans födelseplats kan ha varit Riudoms.
Gaudí studerade arkitektur vid Llotja och den provinsiella arkitektskolan i Barcelona, där han tog examen 1878.
Ett av Gaudís doktorandprojekt var en uppsättning lyktstolpar för Plaça Reial i Barri Gòtic-distriktet i Barcelona. Lyktstolparna invigdes under Mercèfestligheterna 1879.
Ett annat projekt var Cooperativa Obrera Mataronense (Matarós arbetarkooperativ), som han arbetade med mellan 1878 och 1882. Designen är känd för användningen av kontaktledningsbågen och dess kakeldekorationer, arkitektoniska element som senare kom att bli synonyma med Gaudí.
I maj 1878 ställde Gaudí ut ett vitrinskåp i den spanska paviljongen på världsutställningen i Paris. Verket uppmärksammades av den spanske industrimannen och entreprenören Eusebi Güell. Güell blev imponerad av Gaudís öga för design och bad om att få ett möte med den unge arkitekten. Detta blev början på en lång vänskap och ett professionellt samarbete. Güell blev Gaudís främsta beskyddare och sponsrade många av hans mest kända projekt.
Güells första uppgift för Gaudí var att designa möblerna till pantheonkapellet i Palacio de Sobrellano i Comillas. Palatset byggdes av Joan Martorell, Gaudís lärare. Gaudís samarbete med Martorell kom senare att bli en avgörande faktor i rekommendationen av Gaudí för Sagrada Família.
År 1883 påbörjade Gaudí arbetet med Casa Vicens, en modernistisk byggnad belägen i stadsdelen Gràcia i Barcelona. Det anses vara arkitektens första stora projekt och representerar hans orientalistiska period med inspiration från konsten i Mellanöstern och Fjärran Östern.
Uppdraget att rita kapellet Santísimo i Sacramento för församlingskyrkan San Félix de Alella följdes av ett viktigt uppdrag från Güell: byggandet av hans familjehus, Palau Güell.
Inför världsutställningen i Barcelona 1888 byggde Gaudí paviljongen för Compañía Trasatlántica, ett affärsföretag som ägdes av markisen av Comillas.
I slutet av 1800-talet var Gaudí märkbart inspirerad av medeltida gotisk konst. Casa Botines i León, som färdigställdes 1892, hyser i dag ett museum tillägnat arkitekten.
Park Güell, beställd av Eusebi Güell år 1900, representerar Gaudís distinkta estetiska känslighet och karakteristiskt fantasifulla, ornamentala stil. Parken, som ligger i Gràciadistriktet i Barcelona, planerades under arkitektens naturalistiska period.
Casa Batlló anses vara ett av Gaudís mästerverk. Den färdigställdes 1906 som en renovering av en befintlig byggnad som uppfördes 1875. Den är belägen på Passeig de Gràcia i stadsdelen Eixample.
Under de första åren av 1900-talet ägnade sig Gaudí åt en mängd olika arkitektoniska projekt, bland annat en biograf, en smedja och Artigas trädgårdar. Mellan projekten hann han med att besöka bergskedjan Montserrat med familj och vänner. Gaudí står här längst till vänster.
Gaudí påbörjade ett annat banbrytande uppdrag 1906 då han ombads att bygga ett privat hem åt ett förmöget par, Roser Segimón och hennes make Pere Milà. Casa Milà trotsade alla regler om konventionell stil och Gaudí kritiserades för det grovhuggna utseendet. Det är icke desto mindre ett av hans mest beundrade verk.
Det sista projektet för Güell var kyrkan för Colònia Güell, en industriby i Santa Coloma de Cervelló. Enligt den ursprungliga utformningen (bilden) krävdes en oval kyrka med fyra spiror. Det slutade dock med att endast kryptan färdigställdes, eftersom projektet övergavs efter Güells död 1918.
Gaudís katolska tro stärktes under hans liv och religiösa bilder förekommer i många av hans verk. Hans hängivenhet till Gud erkändes av den spanske konstnären Joan Llimona (1860–1926) i hans målning "Filippo Neri firar den heliga mässan", i vilken Gaudí utgjorde modell för den helige Filippo Neris ansikte.
Gaudí ägnade större delen av de sista åren av sin karriär åt Sagrada Família. Byggandet av den monumentala basilikan påbörjades 1882 under ledning av arkitekten Francisco de Paula del Villar, men efter Villars avgång året därpå tog Gaudí över projektet. (Joan Martorell ledde den kommitté som utsåg Gaudí till ansvarig för design och uppförande av byggnaden.)
Gaudís skolbyggnad för barnen till de arbetare som byggde Sagrada Família hade ännu inte färdigställts när något hände som kom att äventyra hela det kyrkliga projektet.
Mellan den 25 juli och den 2 augusti 1909 ägde en rad våldsamma konfrontationer rum i Barcelona mellan den spanska armén och anarkister, frimurare, socialister och republikaner. Detta kom att bli känt som "den tragiska veckan".
Den tragiska veckan hade en djupgående personlig inverkan på Gaudí. Oroligheterna underblåste klerikal motvilja, vilket ledde till omfattande attacker mot kyrkor och kloster. Gaudí fruktade för Sagrada Famílias säkerhet, men lyckligtvis klarade sig byggnaden från skador.
Gaudí återvände brådskande till verkstaden och samlade sitt team, vars medlemmar omfattade den katalanske arkitekten Domènec Sugrañes (på bilden till höger). Han var lärjunge till Gaudí och efterträdde honom som ledare för kyrkans arbete och fullbordade Födelsens fasad.
Arbetet fortskred sakta men säkert. Vatikanen uttryckte stort intresse för vad Gaudí hade föresatt sig. Den påvlige nuntien (ecklesiastikdiplomaten) Francesco Ragonesis besök i verkstäderna 1915 fick stor medial uppmärksamhet.
Monsignore Ragonesi, som senare blev kardinal i den romersk-katolska kyrkan, beskrev Gaudí som "arkitekturens Dante".
Även om Sagrada Família inte var någon katedral var den redan från början tänkt att bli en stor byggnad, jämförbar i storlek med en sådan konstruktion. Komplexiteten i de olika delarna kom dock snart att sätta även Gaudís medfödda detaljskicklighet på prov.
Gaudí hyllades vidare av kyrkliga ämbetsmän och högt uppsatta personer, bland annat den katalanske politikern, advokaten och författaren Enric Prat de la Riba (här tillsammans med Gaudí). Prat de la Riba var medlem i Centre Escolar Catalanista, som formulerade en av de tidigaste definitionerna av katalansk nationalism.
Den 7 juni 1926, när Antoni Gaudí var på väg till aftonbönen, blev han påkörd av en spårvagn. Han fördes till sjukhus men avled av sina skador den 10 juni. Han blev 73 år gammal.
Den 12 juni gick tusentals människor ut på gatorna för att ta farväl av Antoni Gaudí. De anslöt sig till en kortege från Santa Creu-sjukhuset till Sagrada Família, där arkitektens begravning ägde rum.
Trots att han var lekman tillät Heliga stolen att Gaudí begravdes i den kyrka han designat. Processen för saligförklaring av arkitekten pågår nu i Rom och en domstol måste fastställa huruvida några mirakulösa händelser har ägt rum kopplade till honom.
Källa: (Euronews) (BBC) (The Guardian) (The Holy See)
Antoni Gaudí – "Guds arkitekt" på väg att bli helgonförklarad
Påven Franciskus erkänner de "heroiska dygderna" hos mannen som designade Sagrada Família i Barcelona
LIVSSTIL Religion
Antoni Gaudí, den spanske arkitekten som designade Sagrada Família, Casa Batlló och Park Güell, bland andra berömda landmärken i Barcelona, är på god väg att bli helgonförklarad. I april 2025 godkände påven Franciskus ett dekret som syftar till att ge Gaudí, som dog 1926, just denna ära. Frågan är dock varför Vatikanen erkänner arkitekten på detta sätt – hur gjorde han sig förtjänt av det?
Klicka vidare för att ta reda på mer om "Guds arkitekt".