Trots dystra varningar visar historien att det finns hopp
Donald Trumps andra mandatperiod har varit minst sagt händelserik. Från radikal invandringspolitik och tullhot med globala ekonomiska efterverkningar till förslag om att förvandla Gaza till "Mellanösterns riviera" – varje tillkännagivande av den amerikanske presidenten tycks röra om ytterligare i grytan.
Han närmar sig nu hundradagarsstrecket, så det är hög tid att vi kollar in några av de mest avgörande ögonblicken i Trumps övertagande av presidentposten. Klicka vidare!
President Donald Trump firar snart hundra dagar av sin andra mandatperiod som ledare för ett av världens mäktigaste länder. Dessa hundra dagar har knappast lidit brist på omvälvningar.
USA:s utrikespolitiska förändringar har stått i centrum för geopolitiska analyser. Ivriga världsledare väntar nervöst på att höra presidentens nästa tillkännagivanden, som alla lovar förändring av något slag.
Instabilitet i landet och ständiga politiska förändringar har påverkat den internationella turismen. Landet förväntas uppleva en stor nedgång av besökare i år, då turister spenderar semesterkassan någon annanstans.
Det är flera saker som har skapat internationella rubriker och ibland orsakat upprördhet, panik och oro över vad framtiden har i sitt sköte, inte bara inhemskt utan även internationellt. Nyfiken på vad vi syftar på?
På Trumps första dag som återinsatt president lade han ribban för vad som komma skulle. En rad exekutiva order, bland annat (återigen) utträde ur internationella organisationer som Världshälsoorganisationen, stod först på dagordningen.
Presidenten gjorde också en poäng av att omedelbart benåda de upprorsmakare som tog sig in i Kapitolium efter att den tidigare presidenten Biden valdes.
Ett antal experter betraktade händelsen som ett kuppförsök. Fem personer omkom och 174 poliser skadades i samband med attacken mot Kapitolium.
Det utfärdades en rad andra exekutiva order, bland annat rörande vad Trumps administration anser vara "radikal miljöaktivism". Ett antal beslut syftade till att förändra miljöpolitiken.
Besluten innebar också en fundamental förändring av landets asylpolitik och beslut om statliga utgifter, vilket orsakade panik bland såväl invandrare som offentliganställda.
En annan chockerande exekutiv order innebar ett betydande skifte jämfört med andra västerländska nationer, mer specifikt en förstärkning av dödsstraffet som en handling för "allmänhetens säkerhet".
Dessa beslut var helt i linje med presidentens vallöften, särskilt de som lovade ett slut på miljöskydd på grund av ekonomiska intressen och "hårda tag" vad gäller brottslighet och invandring.
Bara några veckor senare väckte presidentens nästa stora drag internationell upprördhet. Trump delade med sig av en plan för hur USA ska ta över Gaza och återuppbygga landet.
Gaza har varit under belägring av den israeliska regeringen sedan 2007, efter det demokratiska valet av den palestinska militanta gruppen Hamas, som stämplats som en terroristgrupp av flera västerländska regeringar.
Innan det senaste kriget mot Gaza bröt ut hade man i området, som var helt avstängt från omvärlden, svårt att få tillgång till rent vatten, stående på randen till ekonomisk kollaps och med konstant våld.
Bilden visar ett flyganfall mot Gaza 2011.
Faktum är att FN 2018 varnade det internationella samfundet för att förhållandena i Gaza var så svåra att det sannolikt skulle vara obeboeligt år 2020.
Bilden visar ett palestinskt barn bland ruinerna efter kriget mot Gaza 2014.
Efter början av Israels senaste upptrappning, som har betraktats som ett folkmord av internationella organisationer som FN och Amnesty International, lever palestinierna i Gaza under ständig rädsla för död, svält och allvarliga skador. Över 54 000 palestinier har dödats sedan oktober 2023.
I stället för att följa Internationella brottmålsdomstolens rekommendation att omedelbart upphöra med aggressionen har Israel fått ovillkorligt stöd under Trumpadministrationen.
I februari tillkännagav Trump ett förslag om att återuppbygga Gaza och förvandla landet till "Mellanösterns riviera". Vad skulle hända med de två miljoner palestinier som bor i Gaza?
Till den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahus stora förtjusning insisterar Trump på att grannländerna skulle ta emot den palestinska befolkningen som en del av sina avtal med USA – ett klart brott mot internationell lag.
Ett annat krig som har fått stort internationellt mothugg är konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Trump lovade att avsluta kriget mellan länderna inom några dagar efter sitt tillträde.
För att få slut på Putins politiska isolering sträckte Trump ut en hand till den ryske ledaren i hopp om diplomatiska samtal, i stort sett utan inblandning av andra intressenter, såsom EU.
President Volodymyr Zelenskyjs besök i Kapitolium bjöd på en del dramatik. Trump anklagade den ukrainske ledaren för att inte visa tacksamhet för det stöd han fått från det amerikanska folket. Han läxade upp och förödmjukade honom.
Vicepresident JD Vance kommenterade Zelenskyjs uppsyn, inte minst hans avslappnade krigsutstyrsel, vilket förbryllade internationella medier och skapade tvivel om fortsatt allians med Ukraina.
I mars började häxjakten på amerikanska universitet. Som ett eko av kalla kriget-taktik och McCarthyism anklagade Trumpadministrationen ett antal universitet för antisemitism på grund av universitetsprotester som fördömde Israels krig mot Gaza.
Inte nog med att dessa universitet drabbades av federala nedskärningar på hundratals miljoner dollar hotade Trumpadministrationen också med ett antal andra åtgärder, bland annat att dra tillbaka deras status som skattebefriade. Bilden visar Harvard University, som är ett av de drabbade universiteten.
Utländska studenter med amerikanskt studievisum kan också bli måltavlor för dessa nya åtgärder. Åtgärderna riktar sig mot dessa individer, däribland personer med permanent uppehållstillstånd i USA, på grund av deras deltagande i vad den federala regeringen anser vara "anti-israeliska protester".
I ett annat försök att ta över ett annat land tillkännagav Trumpadministrationen sin avsikt att ta över Grönland på grund av frågor rörande "säkerhet och trygghet".
Grönland, som tidigare var en dansk koloni, är fortfarande en del av det danska kungadömet, men åtnjuter sedan 2008 självstyre, efter en nationell folkomröstning. Grönland har i flera årtionden förespråkat självständighet och förslaget retade upp både ledare och medborgare.
En av de kanske största omvälvningarna är det så kallade tullkriget som provocerades fram av att Trump tillkännagav ett antal tullar mot länder som Kina, Kanada och Mexiko, vilket orsakade kaos i den globala ekonomin. Han tillkännagav senare ännu fler tullar mot en mycket längre lista med länder.
Världens ledare förbereder sig för ekonomisk turbulens då USA:s tullar ansätter den globala importen till landet. Man inför bland annat en tull på 145 procent för kinesisk import och en fast tull på tio procent i 90 dagar (från och med april 2025) för andra länder. Hur kommer de kommande hundra dagarna att se ut? Tja, det får tiden utvisa.
Källor: (Al Arabiya) (Al Jazeera) (BBC) (The Guardian) (New York Times) (NPR) (CNN)
Trumps första hundra dagar i Vita huset
Den kontroversielle presidenten har orsakat ekonomisk oro och internationell upprördhet
LIVSSTIL Trump
Donald Trumps andra mandatperiod har varit minst sagt händelserik. Från radikal invandringspolitik och tullhot med globala ekonomiska efterverkningar till förslag om att förvandla Gaza till "Mellanösterns riviera" – varje tillkännagivande av den amerikanske presidenten tycks röra om ytterligare i grytan.
Han närmar sig nu hundradagarsstrecket, så det är hög tid att vi kollar in några av de mest avgörande ögonblicken i Trumps övertagande av presidentposten. Klicka vidare!