Nationen har behållit förstaplatsen åtta år i rad!
Manifestering (att med tankekraft forma sin egen verklighet) är ett koncept som har fascinerat miljontals människor i tusentals år, inom allt från andliga traditioner till dagens TikTok-trender. I grund och botten utlovar manifestering en lockande enkel väg till framgång: tänk positivt och visualisera dina drömmar, så kommer de att förverkligas.
Denna idé har fått ett uppsving bland yngre generationer, som passionerat delar med sig av olika metoder och affirmationer online. Vissa anammar det som ett personligt stärkande verktyg medan andra ägnar sig åt det rent ironiskt och förvandlar nämnda koncept till ett viralt skämt eller meme. Manifestering är dock inte utan kontroverser och har tydliga rötter i historien.
Så, fungerar det verkligen, eller ger det bara en illusion av kontroll? Kan vi verkligen forma vår egen verklighet? Varifrån kommer egentligen denna tro? Klicka dig igenom det här galleriet för att ta reda på det!
Manifestering har gjort comeback under de senaste åren. Nämnda koncept har populariserats genom TikTok och självhjälpsböcker och miljontals människor anammar det som ett verktyg för att förverkliga sina drömmar och önskningar. Intressant nog är det långt ifrån något nytt.
Långt före de moderna trenderna skapade forntida civilisationer i Indien, Grekland och Egypten trossystem kring tankens kraft. Enligt dessa andliga traditioner kunde avsiktlighet och fokuserade handlingar ha ett inflytande på verkligheten.
Inom hinduismen handlar karma om att gärningar och avsikter formar framtida utfall. Detta speglar vår tids så kallade attraktionslag, som gör gällande att positiv eller negativ energi påverkar verkligheten – ett koncept som har bestått i tusentals år.
Enligt Rigveda, en av världens äldsta texter, avgör tankar och handlingar människors öde. Denna uråldriga sanskritskrift skrevs för över 3 500 år sedan och den belyser tidiga övertygelser om manifesteringsliknande principer som har utvecklats till dagens självhjälpsideologier.
Enligt hinduiska traditioner fokuserar man på gudar för att manifestera sina önskningar. Tillbedjare åkallar Lakshmi för rikedom eller utför Ganesh Puja för tur. Detta återspeglar en uråldrig form av manifestering genom avsiktligt tänkande och åkallan av gudomliga krafter.
Under den vediska perioden mellan 1500 och 500 f.Kr. gjorde människor offer (vanligtvis till en helig eld) för att få personliga fördelar, ungefär som dagens manifestering. Med tiden utvecklades dessa traditioner till osjälviskt tjänande och andlig befrielse.
År 500 f.Kr. övergick den hinduiska filosofin till bredare sociala och andliga mål. Dharma-shastra (en sanskrittext om lag och uppförande) betonade plikt, tjänande och andlig frihet. Detta var ett skifte från manifestering för personlig vinning till ett fokus på att bidra till samhället.
I det antika Grekland tog människor till sig manifesteringsliknande idéer genom filosofi och mystik. Grekiska tänkare trodde att man med tankens kraft kunde forma sin verklighet, vilket lade grunden för senare esoteriska och självutvecklande metoder.
Hermeticismen, en forntida grekisk andlig och religiös filosofi, talade om sju universella skapelselagar. En av dessa, vibrationslagen, är nu allmänt känd som attraktionslagen. Även om grekerna inte myntade begreppet "manifestera" fanns det likväl i och med dessa universella lagar.
Grekiska och egyptiska magiker använde mellan 100 f.Kr. och 400 e.Kr. mystiska papyrus för att påverka verkligheten. Dessa dokument innehöll besvärjelser för kärlek, välstånd, framgång och beskydd, vilka var tidiga former av manifesteringsritualer.
Forntida grekiska orfiska hymner, som användes för att tala till gudar, avslutades med böner som var utformade för att förverkliga önskningar. Denna praxis liknar till stor del vår tids affirmationer.
Grekerna skrev också ned önskningar på blytavlor och grävde ned dem, i tron att detta skulle förverkliga önskningarna. Denna praxis liknar dagens visionstavlor (eller dream boards) som består av bilder som syftar till att inspirera och motivera.
Grekisk religion och nyplatonism involverade vanligtvis ritualer för åkallande av gudar för vägledning. Vid denna tidiga form av manifestering söktes gudomlig hjälp då människor sökte forma sina öden genom andliga förbindelser.
På 1800-talet återupplivade New Thought-rörelsen manifesteringskonceptet och blandade det med hinduisk filosofi. Denna rörelse lade grunden för dagens självhjälpslära om kraften i positivt tänkande och mental påverkan.
Mary Baker Eddy, en pionjär inom New Thought, citerade de hinduiska Upanishaderna i sina skrifter. Hennes filosofi, som kopplade läkning till positivt tänkande, var mycket influerad av forntida andliga traditioner.
Hinduiska avhandlingar som Upanishaderna har ofta varit en källa till manifestering. Dessa uråldriga filosofiska texter utforskar verklighetens, medvetandets och jagets beskaffenhet. De säger i huvudsak att vi med tankar och avsikter kan forma vår egen tillvaro.
Vid ungefär samma tid studerade tänkare som Henry David Thoreau och Ralph Waldo Emerson hinduiska texter som Bhagavad Gita. Deras arbete kom att influera självhjälpsundervisning och har förstärkt idén om att vi med tankekraft kan forma vår egen verklighet.
New Thought-ledaren Phineas Quimby trodde att positivt tänkande kunde bota sjukdomar, vilket är en tro som har utvecklats till en "mind over matter"-filosofi ("viljans seger över köttet"). Hans idéer banade väg för dagens manifesteringsrörelser.
År 2006 publicerade författaren Rhonda Byrne självhjälpsboken "The Secret", som gjorde manifestering mer mainstream. Hon förde fram tanken att tro och visualisering kan locka till sig framgång, hälsa och kärlek.
Trots att den hånades för sina New Age-påståenden sålde Byrnes bok över 30 miljoner exemplar. Boken har fortsatt att forma självhjälpskulturen och inspirerat en ny generation.
Inflytelserika personer som Oprah Winfrey har tillskrivit sin framgång just manifestering. Deras stöd legitimerade metoden och inspirerade miljontals människor att utforska visualiserings- och beslutsamhetstekniker.
Under pandemikaoset vände sig människor till manifestering för kontroll och hopp. Googlingar på "manifestering" ökade med 600 procent i början av 2020, då människors önskan att ändra de osäkra omständigheterna spred sig som en löpeld.
Sociala medier har också spelat en avgörande roll i manifesteringens återkomst. Enbart TikTok har över 110 miljoner inlägg i ämnet, vilket har gjort detta uråldriga koncept om det inre jaget allmänt tillgängligt för yngre generationer.
År 2024 utsåg Cambridge Dictionary "manifesting" till Årets ord. Många inflytelserika kändisar uttalade sig om sina framgångar efter tillkännagivandet och konceptet har fortsatt att cirkulera i vanliga medier.
Ökningen av manifestering kan också tillskrivas ett ökat fokus på självutveckling under de senaste åren. I en värld som gradvis prioriterar psykiskt välbefinnande passar manifestering sömlöst in i dagens egenvårdsrutiner.
Även om manifestering till stor del är en andlig praxis har den visst psykologiskt stöd. Studier tyder på att positiv visualisering faktiskt kan förbättra motivation och prestation, vilket backar upp tanken att fokuserat och tillämpat tänkande kan påverka verkligheten.
Trots dess popularitet hävdar skeptiker att manifestering förenklar framgång. Kritiker menar att det ignorerar externa faktorer som privilegier, systemiska hinder och slumpen, vilket gör det till ett bristfälligt tillvägagångssätt för att uppnå mål.
Manifestering har också på ett farligt sätt börjat träda in på kommersialiseringens territorium. Med allt från astrologiappar till manifesteringskurser har andliga trender kommit att bli lukrativa branscher. Manifestering väntas bli en miljardbusiness inriktad på unga konsumenter.
I grund och botten återspeglar manifestering en tidlös mänsklig önskan, nämligen att vi med egen kraft kan forma vår framtid. Oavsett om det är genom uråldriga ritualer eller moderna visionstavlor lever konceptet vidare och erbjuder varje ny generation hopp och motivation.
Källor: (National Geographic) (Psychology Today) (Vox)
Det forntida ursprunget till "manifestering"
Tankens kraft och dess inverkan på hopp och drömmar
LIVSSTIL Manifestering
Manifestering (att med tankekraft forma sin egen verklighet) är ett koncept som har fascinerat miljontals människor i tusentals år, inom allt från andliga traditioner till dagens TikTok-trender. I grund och botten utlovar manifestering en lockande enkel väg till framgång: tänk positivt och visualisera dina drömmar, så kommer de att förverkligas. Denna idé har fått ett uppsving bland yngre generationer, som passionerat delar med sig av olika metoder och affirmationer online. Vissa anammar det som ett personligt stärkande verktyg medan andra ägnar sig åt det rent ironiskt och förvandlar nämnda koncept till ett viralt skämt eller meme. Manifestering är dock inte utan kontroverser och har tydliga rötter i historien. Så, fungerar det verkligen, eller ger det bara en illusion av kontroll? Kan vi verkligen forma vår egen verklighet? Varifrån kommer egentligen denna tro? Klicka dig igenom det här galleriet för att ta reda på det!