I en tid av stigande temperaturer, försämrade ekosystem och risk för utrotning av olika arter kommer AI och robotteknik till undsättning. För första gången i historien är vi tekniskt rustade för att påverka vår egen utveckling. Enligt Roxanne Meadows och Nathanael Dinwiddie från Venusprojektet sviker det nuvarande systemet oss. Klimatförändringar, social ojämlikhet och tekniska framsteg rubbar vårt marknadsdrivna samhälle.
När det gäller ekologiskt överskridande och relaterade problem som klimatförändringar är det svårt att ignorera de många föreslagna "lösningarna". Det ironiska är att predikament i sig inte har några lösningar, vilket gör det enkelt att snabbt avfärda var och en av dessa idéer.
Är Venusprojektet en av dessa idéer, eller skulle det kunna förändra vårt samhälle? Klicka dig igenom det här galleriet för att ta reda på det!
Venusprojektet grundades 1994 av Jacque Fresco och Roxanne Meadows och blev en ideell organisation 2018. Det var fortsatt framgångsrikt under Frescos ledning fram till hans bortgång 2017 vid 101 års ålder. Projektet har under årtiondena utvecklats och bibehållit sitt engagemang för att hitta innovativa lösningar som kan förbättra människors sätt att leva.
Venusprojektets organisatoriska kontinuitet sträcker sig till 1971 och dess konceptuella rötter kan spåras tillbaka till 1960-talet. Filosofin är dock grundad i idéer om hållbarhet och ekologisk ekonomi som går ännu längre tillbaka i tiden.
Innan Venusprojektet grundade Fresco Sociocyberneering Inc. 1971 i Miami, Florida. Under denna period utvecklade Fresco många av de innovativa sociocybernetiska idéer som han senare kom att integrera i Venusprojektet. Hans visionära koncept utformades för att ta itu med rådande dynamik kring energi, material, teknik och global befolkning.
I dagsläget syftar Venusprojektet till att överbrygga klyftan mellan vetenskap och humaniora och utmaningar kopplade till människors villkor tacklas genom en kombination av en framåtblickande social filosofi och global teknisk expertis. Inställningen till social organisering förespråkar förändringar i styrning, ekonomi, stadsplanering, utbildning, språk och värderingar.
De kreativa hjärnorna bakom Venusprojektet anser att det nuvarande systemet knakar i fogarna och att lösningen på globala utmaningar som klimatförändringar och social ojämlikhet är att anta en resursbaserad ekonomi.
Begreppet "resursbaserad ekonomi" myntades av Jacque Fresco, visionären bakom Venusprojektet. Han föreställde sig denna ekonomi som ett sätt att sömlöst integrera automatiserad teknik som AI och robotik, tillsammans med tekniska system, för att uppnå högsta tänkbara levnadsstandard. Enligt Fresco representerar denna typ av ekonomi nästa evolutionära steg för mänskligheten.
Enligt en av teorierna är naturen ett slutet kretslopp, som vi tyvärr inte håller jämna steg med. Vi utarmar resurser utan att fylla på dem, samlar avfall utan återvinning och förorenar vår luft, vatten och mat för att söka upprätthålla konkurrenskraftiga vinstmarginaler.
För att kunna bygga en hållbar framtid behövs en omfattande kartläggning av jordens resurser. Detta skulle hjälpa oss att skapa rätt förutsättningar för att humanisera den sociala och tekniska utvecklingen, i linje med jordens bärkraft och människornas behov. En ständigt uppdaterad, datoriserad modell av våra planetära resurser skulle vara nyckeln till att uppnå denna vision, enligt hjärnorna bakom projektet.
Det är en monumental teknisk och ingenjörsmässig utmaning att ta itu med denna fråga och det krävs massiv samordning mellan tvärvetenskapliga team av ingenjörer och forskare för att hantera jordens resurser inom ramarna för dess bärkraft. En sådan vetenskaplig insats skulle kunna eliminera den hårda konkurrensen om knappa resurser och följaktligen främja mycket annorlunda beteenden bland människor.
Venusprojektet föreslår också att "byggande av nya städer från grunden som självständiga system är mycket effektivare än att restaurera och rusta upp gamla. Nya städer kan dra nytta av den senaste tekniken och få rena, säkra och attraktiva bostadsområden. Ofta har dessa städer en cirkulär layout, vilket främjar både funktionalitet och attraktionskraft."
Städer är dock till sin natur ohållbara – oavsett layout – eftersom alla nödvändigheter måste transporteras in och avfall transporteras ut. I takt med att fossila bränslen minskar kan den nuvarande infrastrukturen få stryka på foten, reservdelar bli knappa och energin för att transportera och reparera system ta slut.
I motsats till vad Venusprojektets hjärnor tror stöds de plattformar vi är beroende av dagligen fortfarande i grunden av fossila bränslen. Dessa ger överskottsenergi som ingen annan källa kan matcha. När denna energikälla inte längre kan upprätthållas kommer de infrastrukturella plattformar som är beroende av den att förfalla och brista i sin funktionalitet.
Vissa experter hävdar att det krävs mer insatser för att hjälpa samhället att förstå att tekniska lösningar bara kommer att förvärra det ekologiska överskridandet och driva på klimatförändringarna. Det går inte att minska klimatförändringarna utan att samtidigt ta itu med det ekologiska överskridandet.
Venusprojektet eftersträvar också att eliminera användningen av pengar och fördela resurser baserat på vetenskapliga principer. Detta tillvägagångssätt syftar till att göra beslut om resursfördelning mer rationella och mindre godtyckliga.
Några av de förväntade fördelarna med detta samhälle inbegriper en betydande minskning eller till och med eliminering av beroendet av ohållbara energikällor som olja, till förmån för alternativ och hållbar energi. Skrotande av penningsystemet kan dessutom minska det primära incitamentet för kriminellt beteende och stävja brottslighet.
Slutligen föreställer man sig eliminering av elitism och en minskning av ideologins inflytande på människors beteende. Även om det är altruistiskt och låter bra kan man konstatera att denna typ av teori kräver en mängd vattentäta argument, vilket Venusprojektet saknar.
Om du frågar grundarna skiljer sig Venusprojektet från socialism och kommunism i och med dess inställning till social förändring. I stället för att förespråka arbetarrevolter och ett våldsamt störtande av systemet (kommunism) eller en omfördelning av kapitalet (socialism) ser Venusprojektet social förändring som en vägledd utveckling.
Samtidigt finns det vissa som ser Venusprojektet från en helt annan vinkel. Enligt RationalWiki "är det en kommunistisk kult som främjar arkitekten Jacque Frescos vision om framtiden, som inbegriper en ekonomisk struktur som kallas 'resursbaserad ekonomi'. I grund och botten rör det sig om standardmässig centralplanering, fast med datorer!"
Enligt Venusprojektet är utmaningarna vi står inför tekniska och designmässiga och deras föreslagna sociala system måste skilja sig från alla tidigare kommunistiska revolutioner eller utopiska kommuner och i stället fokusera på en metodisk och experimentell analys av ett nytt samhälleligt ramverk.
I den futuristiska visionen av Frescos resursbaserade ekonomi drivs beslutsfattandet inte av politiker, företag eller nationella intressen, utan snarare av ny teknik och jordens bärförmåga.
Datorer, utrustade med elektroniska sensorer i hela det industriella och fysiska landskapet, samlar in data för att fatta välgrundade beslut. Detta teknikdrivna tillvägagångssätt säkerställer att besluten är både hållbara och effektiva och fria från människors bias.
Även om vi skulle lyckas organisera ett sådant automatiserat och effektivt system skulle dock människors preferenser och krav på resurser vara fortsatt avgörande i en resursbaserad ekonomi. Människor skulle fortsätta att fatta beslut om önskade livsmedel, fritidsförnödenheter och andra nödvändigheter.
I en resursbaserad ekonomi skulle mänskligt beslutsfattande spela en roll inte bara för efterfrågan utan också på utbudssidan, om än till stor del automatiserat av datorer. När allt kommer omkring måste någon programmera dem. Utan utveckling av avancerad artificiell intelligens skulle programmerarna bakom dessa system fortfarande behöva fatta viktiga beslut.
Med begränsade resurser skulle centralplaneringsdatorer behöva kunna prioritera bland miljontals konkurrerande krav. Hur viktiga är bilar jämfört med kylskåp? Hur stora ska dessa kylskåp vara? Hur ofta behöver de bytas ut? Ska vi tillverka fler kylskåp, eller satsa på fler kylfabriker för större framtida produktion?
Venusprojektet är mycket ambitiöst, men man har inte besvarat dessa kritiska frågor eller presenterat någon design för robotar som ska kunna hantera alla vardagliga uppgifter, som ju är avgörande för deras vision.
Konceptuellt sett är Venusprojektet inget banbrytande program. I början av 1970-talet försökte Chile under Salvador Allende införa ett cybernetiskt system för att hantera sin nya socialistiska ekonomi. Detta initiativ, känt som projekt Cybersyn (förkortning av "cybernetics synergy"), syftade till att använda teknik för att effektivisera ekonomisk förvaltning.
Projektet Cybersyn syftade till att använda ett nätverk av datorer och telexmaskiner för att fatta cybernetiskt sunda beslut inom ekonomi, resurshantering och allokering av varor och tjänster. Liknande initiativ utformades av Sovjetunionen och Östtyskland, men dessa kom aldrig att bära frukt.
Även om Cybersyn hade ett elegant, högteknologiskt kontrollrum som något taget direkt ur Star Trek lyckades man inte undkomma de byråkratiska problem som systemet var tänkt att lösa. Det stötte på många administrativa hinder och stängdes så småningom ned.
I en avlägsen framtid kan samhället komma nära att förverkliga denna vision: gratis bostäder, generösa pengautdelningar och massor med robotar. Dessa robotar skulle kunna "eliminera brist" och göra livet alldeles underbart. Venusprojektet saknar dock en realistisk plan för att uppnå det idealet.
Källor: (The Venus Project) (Medium) (RationalWiki) (Jacque Fresco Foundation)
Kan Venusprojektet förändra mänskligheten?
En fängslande framtidsvision
LIVSSTIL Hållbarhet
I en tid av stigande temperaturer, försämrade ekosystem och risk för utrotning av olika arter kommer AI och robotteknik till undsättning. För första gången i historien är vi tekniskt rustade för att påverka vår egen utveckling. Enligt Roxanne Meadows och Nathanael Dinwiddie från Venusprojektet sviker det nuvarande systemet oss. Klimatförändringar, social ojämlikhet och tekniska framsteg rubbar vårt marknadsdrivna samhälle.
När det gäller ekologiskt överskridande och relaterade problem som klimatförändringar är det svårt att ignorera de många föreslagna "lösningarna". Det ironiska är att predikament i sig inte har några lösningar, vilket gör det enkelt att snabbt avfärda var och en av dessa idéer.
Är Venusprojektet en av dessa idéer, eller skulle det kunna förändra vårt samhälle? Klicka dig igenom det här galleriet för att ta reda på det!