▲

Krig har länge präglats av våld och förstörelse, men bakom frontlinjen har frihetsberövande och tortyr blivit allt vanligare vapen i konflikter. Runt om i världen, från Syrien till Myanmar, utsätts fångar för ofattbart lidande. Denna fysiska och psykiska misshandel som sker i det dolda används för att bryta ned offren och oräkneliga överlevare blir ärrade för livet. Dessa metoder får mycket allvarliga konsekvenser för de drabbade och fortsätter att i hög grad forma vår tids krigföring.

Klicka vidare för att läsa mer om frihetsberövande och tortyr i dagens konflikter och auktoritära regimer.

▲

I Ryssland hålls omkring 16 000 civila godtyckligt frihetsberövade i 180 fängelser. Inte minst Taganrog är ökänt för dess brutala behandling av fångarna. Det förekommer rapporter om extrema övergrepp, inklusive misshandel, elchocker och svält. Dessa metoder är en del av en mer omfattande strategi för att knäcka Ukraina.

▲

Överlevande vittnar om hur Taganrog blev ökänt inte bara för fysiskt våld utan även psykisk misshandel. Stresspositioner, skenavrättningar och sömnbrist ska ha använts för att knäcka fångar och undertrycka oliktänkande.

▲

Den ukrainska journalisten Viktorija Rosjtjyna, som fördes bort av ryska styrkor 2023, hittades död i februari 2025. På hennes kropp fanns tecken på svår tortyr, bland annat avlägsnande av organ. Hennes tragiska öde understryker de risker som journalister utsätts för i konfliktområden och vad krig kostar i verkliga människoliv.

▲

Sedan oktober 2023 har israeliska styrkor frihetsberövat tusentals palestinier från Gaza, ofta utan åtal. Människorättsorganisationer har dokumenterat fall där fångar har försetts med huvor, misshandlats och nekats tillgång till advokat.

▲

Överlevarna vittnar om våld och framtvingade bekännelser. Reza Ubeyd, 18, som frigavs under en fångutväxling den 30 januari 2025, lider av svår skabb och bestående trauma från sin tid i israeliskt fängelse.

▲

Tortyren i Gaza strider mot Genèvekonventionerna, undergräver rätten till en rättvis rättegång och förvärrar den humanitära krisen i regionen. Många frihetsberövade förblir ärrade långt efter frigivningen.

▲

Inbördeskriget i Syrien har präglats av omfattande tortyr, särskilt under den tidigare presidenten Bashar al-Assad. Ökända fängelser som Saydnaya blev symboliska för denna brutalitet och fångarna utsattes för misshandel, elchocker och svält.

▲

Caesarbilderna, som smugglades ut ur Syrien 2013 av en avhoppare, visade över 55 000 torterade och utmärglade fångar. De offentliggjordes 2014 och avslöjade omfattningen av de krigsförbrytelser som begicks under Assad.

▲

Assadregimens övergrepp må vara ökända, men rebellgrupper i Syrien har också varit delaktiga i tortyr. Rapporter tyder på att vissa rebellgrupper använde misshandel och avrättningar för att straffa misstänkta kollaboratörer, vilket ytterligare komplicerade konflikten och vidmakthöll våldet.

▲

Efter kuppen i Myanmar 2021 har militärjuntan frihetsberövat tusentals civila, journalister och politiska aktivister. Många utsätts för brutal behandling, bland annat misshandel, sexuellt våld och psykologisk tortyr.

▲

Det rapporteras fortsatt om omfattande tortyr i Myanmar. Juntan använder elchocker och misshandel för att bryta ned oliktänkande och stärka sitt grepp om makten efter kuppen.

▲

Enligt Amnesty International har Myanmars militär sedan kuppen 2021 dödat över 6 000 personer, godtyckligt frihetsberövat över 20 000 och fördrivit 3,5 miljoner människor. Tortyr, avrättningar och blockerad humanitär hjälp kan utgöra krigsförbrytelser.

▲

Mellan 2020 och 2022 anklagades etiopiska och eritreanska styrkor för att ha torterat tusentals människor. Trots att kriget formellt tog slut i november 2022 förekom mängder av rapporter om massgripanden och övergrepp mot civila.

▲

Mer än fem miljoner civila utsattes för svält under konflikten, som användes som kollektiv bestraffning. Överlevande rapporterar om tortyr, våldtäkter och nekande av hjälp – något som fortsatte även efter avtalet om eldupphör.

▲

Även om striderna i stort sett har upphört är det fortfarande svårt att tillhandahålla humanitär hjälp. Över en miljon är fortsatt på flykt och många fångar behöver akut vård. Samtidigt fortsätter utredningar om tidigare övergrepp och eventuella krigsförbrytelser.

▲

Efter protesterna 2022 som utlöstes av Mahsa Aminis död greps över 20 000 människor. Många rapporterade att de använt tortyr, inklusive misshandel och sexuellt våld, för att krossa oliktänkande och stärka regimens auktoritet.

▲

Människor som greps i samband med protesterna "Kvinnor, liv, frihet" utsattes för isolering och framtvingade bekännelser. Övergreppen var mycket omfattande och syftade till att bryta ned och skrämma alla som utmanade Irans prästerliga styre.

▲

Den iranska regimen fortsätter att använda tortyr för att tysta demonstranter, journalister och aktivister. Denna taktik skapar rädsla, undertrycker yttrandefriheten och kväser rörelser för jämställdhet och reformer för mänskliga rättigheter.

▲

Kina har sedan 2017 satt över en miljon uiguriska muslimer (en etnisk minoritet från Xinjiang) i läger. Överlevande rapporterar om tortyr, elchocker och påtvingad indoktrinering som syftar till att utplåna deras kultur och religion.

▲

Många uiguriska fångar tvingas in i statliga arbetsprogram och tillverkning av varor under kränkande förhållanden. Samtidigt tvingas de att överge islam och anamma det kinesiska kommunistpartiets doktrin, vilket är liktydigt med kulturell utplåning.

▲

Människorättsgrupper har dokumenterat systematiska övergrepp i Xinjiang och FN har talat om att det kan klassas som brott mot mänskligheten. Detta har lett till globala fördömanden och krav på ansvarsutkrävande.

▲

Saudiarabien har sedan 2018 stärkt greppet om oliktänkande och gripit dussintals kvinnorättsaktivister, journalister och reformförespråkare. Många utsätts för tortyr, isolering och synnerligen bristfälliga rättsprocesser.

▲

Människorättsgrupper rapporterar att fångar ofta torteras för att tvinga fram bekännelser. Hemliga rättegångar utan adekvat rättssäkerhet har blivit allt vanligare, särskilt för politiska fångar och regimkritiker.

▲

Undertryckandet av yttrandefriheten i Saudiarabien fick global uppmärksamhet efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi 2018. Bloggaren Raif Badawi, som fängslades och piskades för sina skriverier, är och förblir en symbol för kungadömets hårda censur.

▲

Mellan omkring 80 000 och 120 000 politiska fångar hålls i Nordkoreas läger. Överlevande rapporterar om tortyr, svält och tvångsarbete under brutala förhållanden som syftar till att bryta ned oliktänkande och isolera fångar.

▲

Överlevaren Shin Dong-hyuk, som föddes i ett fångläger, lyckades fly 2005. Han beskrev hur han såg avrättningar, tortyr och överlevde genom att äta råttor. Han var 23 år gammal när han flydde och avslöjade regimens systematiska brutalitet.

▲

Regimen använder fångläger för att tysta kritiker. Många fångar försvinner spårlöst utan rättegång och familjer straffas kollektivt som en del av ett större system av rädsla och förtryck över hela landet.

▲

Mellan 2014 och 2023 skedde omkring 15 700 politiskt motiverade, godtyckliga gripanden i Venezuela. Överlevande rapporterar om olika former av tortyr, inklusive misshandel, elchocker och sexuellt våld, och vittnar därmed om den förtryckande taktik som regeringen använder för att bibehålla kontrollen.

▲

Venezuelanska myndigheter har riktat in sig på oppositionsledare som Leopoldo López (bilden) och Juan Guaidós anhängare och utsatt dem för tortyr. Syftet med dessa övergrepp är att undertrycka oliktänkande och de har bemötts med omfattande internationella fördömanden, bland annat från FN.

▲

På Guantánamobasen har 780 människor hållits frihetsberövade sedan 2002, med rapporter om tortyr, bland annat skendränkning och sensorisk deprivation. Trumpadministrationens planer på att hålla migranter i förvar på obestämd tid har förstärkt oron rörande brott mot mänskliga rättigheter och etiken i förhörsmetoderna.

Källor: (BBC) (The Guardian) (Amnesty International) (FN) (Human Rights Watch)