Ett försök till anknytning skickat långt hemifrån
Den så kallade familjestressteorin utvecklades först i början av 1900-talet av en sociolog som intresserade sig för hur separation och återförening till följd av krig kunde påverka familjedynamiken. Det han insåg när han gjorde sina observationer var att sättet på vilket en familj reagerar på en stressig händelse till stor del beror på deras tillgång till resurser, såväl interna som externa.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.
Teorin om familjestress, som först utvecklades av sociologen Reuben Hill 1949, utforskar de förändringar som sker inom en familjs dynamik som svar på en allvarlig händelse.
Teorin utvecklades först i samband med andra världskriget, då Hill tittade på hur krigsinducerad separation och återförening påverkade familjer.
När Hill gjorde sin forskning märkte han att separationen och återföreningen var kriser i familjesystemet. Han observerade vissa mönster i hur familjerna reagerade.
I synnerhet märkte han att en familjs tillgång till interna och externa resurser, eller bristen därav, påverkar hur de tolkar och hanterar en kris. Reaktionen på krisen påverkar i sin tur resultatet.
Det första man måste förstå när man granskar teorin om familjestress är att det i varje familj finns ett familjesystem.
Familjesystemet innefattar alla familjemedlemmar och deras olika roller, värderingar och förväntningar, såväl som deras reaktioner på miljön.
Alla familjesystem är olika. I ett familjesystem kan föräldrarna till exempel vara ansvariga för all omsorg, medan en del av detta ansvar i ett annat familjesystem kan ligga på det äldsta barnet.
Olika familjer kan ha olika förväntningar på yrke eller utbildning. I vissa familjer kan det vara tabu att inte gå på till exempel högskola eller universitet, medan det i andra kan finnas en förväntan om att börja jobba i familjeföretaget.
Förutom de olika möjliga familjesystemen finns det en rad möjliga svar på en stressig händelse. Dessa spänner från att skrika och anklaga till att närma sig situationen med nyfikenhet och tålamod.
Enligt teorin om familjestress beror sättet på vilket familjer reagerar på en stressig händelse till stor del på deras tillgång till både interna och externa resurser.
Interna resurser är saker som stress- och ilskehanteringsförmåga, konfliktlösningsförmåga samt förmågan till självreglering.
Externa resurser, däremot, är saker som ekonomiska resurser, tillgång till mat och medicinsk vård samt tillgång till emotionellt och psykologiskt stöd, såsom terapi.
Vi tar ett exempel för att illustrera detta. Föreställ dig en förälder som får ett samtal från sitt barns lärare, som säger att barnet är utåtagerande och stör i klassen.
En förälder med begränsad tillgång till interna resurser kan svara genom att skälla ut barnet, genom att skrika på det eller genom att använda skrämseltaktik.
En förälder med större tillgång till interna resurser är dock mer benägen att närma sig situationen med vänlighet och tillsammans med barnet utforska varför han eller hon beter sig på det sättet.
Det är naturligtvis aldrig kul att få dessa telefonsamtal. Det är dock lätt att se hur dessa olika svar skulle leda till mycket olika resultat.
När det gäller tillgång till resurser, särskilt externa sådana, finns det många saker som kan ligga utanför en familjs kontroll, däribland ekonomiska medel.
Det finns dock även i svåra tider sätt att minska stressen inom familjesystemet och det är bra att påminna sig om att även små handlingar hjälper.
För det första kan det vara en bra idé att kalla till ett familjemöte, där ni kan ägna lite tid åt att utforska hur de aktuella stressfaktorerna påverkar varje familjemedlem.
Innan ni börjar fördjupa er i detaljerna är det bra att fastställa några grundregler för mötet. De bör utgå från den specifika familjedynamiken och hur de olika personligheterna interagerar med varandra.
Om personerna i din familj till exempel tenderar att prata i mun på varandra kan ni komma överens om att inte göra det. Regler som dessa kan hjälpa till att se till att alla känner sig trygga och hörda.
Ett annat bra sätt att minska familjestressen är att skapa ett familjeschema som innefattar regelbunden egentid för varje familjemedlem.
Under denna egentid ska varje familjemedlem känna att han eller hon har utrymme att koppla av och/eller ägna sig åt en aktivitet som han eller hon tycker om utan att bli avbruten av andra.
I många familjesystem är det bra att ge utrymme för varje familjemedlem att slappna av och på så sätt säkerställa bättre utveckling av allas interna resurser.
Ett annat alternativ som fungerar för många familjer är att skapa en "zenhörna" i hemmet. Detta är i princip ett hörn av huset eller lägenheten som är avsedd för meditation.
Tanken är att när en viss familjemedlem känner sig överväldigad kan personen gå till zenhörnan och ta några djupa andetag för att lättare reglera sitt nervsystem.
Många familjer väljer att skapa en zenhörna i barnens rum, men det går lika bra på någon annan plats som är lämplig för både barnen och de vuxna i familjen.
Sist men inte minst, om stressnivåerna i familjen är överdrivet höga och ni har svårt att klara av det skadar det inte att be om hjälp.
Det kan till exempel vara bra att gå med i en stödgrupp eller be om hjälp från andra personer i släkten. Terapi kan också vara ett alternativ, även om det i allmänhet är avhängigt tillgängliga ekonomiska resurser.
Kom ihåg att alltid ha tålamod med er själva när ni försöker förändra familjens användning av sina resurser. Det är alltid svårt att ändra vanor, och det kommer oundvikligen att ta tid.
Källor: (Verywell Mind)
Vad är familjestressteorin?
En titt på hur stress påverkar familjedynamiken
LIVSSTIL Stress
Den så kallade familjestressteorin utvecklades först i början av 1900-talet av en sociolog som intresserade sig för hur separation och återförening till följd av krig kunde påverka familjedynamiken. Det han insåg när han gjorde sina observationer var att sättet på vilket en familj reagerar på en stressig händelse till stor del beror på deras tillgång till resurser, såväl interna som externa.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.